<p>Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor.</p><p>Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.</p>

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna.För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre. Denna skillnad är inte statistiskt signifikant men blir det vid en jämförelse mellan åldersblandade flickor och åldershomogena pojkar.I de åldersblandade klasserna finns fler elever med "extremvärde" än i de åldershomogena klasserna.. Särskilt utmärkande är att 25 procent av de åldersblandade pojkarna hamnar i gruppen som kan betraktas ha lässvårigheter. / Reading development in multigrade and singlegrade classes

<p>Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.</p>

<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>

Syftet med det här arbetet var att få en inblick i hur lärare beskriver och upplever mångkulturella klasser. Detta för att få ytterligare kunskaper inom området den mångkulturella skolan. Fem lärare intervjuades och under intervjuerna var det vissa områden som berördes som var mer framträdande. Dessa områden var språksvårigheter, kulturskillnader, ytterligare krav på tydlighet i lärarrollen samt olika åsikter om svenskhet och invandrarskap. Samtliga respondenter upplever att den mångkulturella situationen på olika sätt påverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de får ha detta i åtanke när de planerar undervisningen. Indirekt genom att de beskriver vissa faktorer i situationen som medför problem och svårigheter som de kanske inte alltid förutsett vid planeringen. Språket var den faktor som i högst grad ansågs påverka undervisningen. Vissa av respondenterna vill ge eleverna sådana kulturella erfarenheter som svenska barn får och ge dem kunskaper som gör det möjligt för dem att integreras i den svenska skolan och samhället. Samtidigt finns det en vilja till integration av andra kulturer i undervisningen och en vilja att ytterligare förstå dessa. En av respondenterna såg användandet av elevernas erfarenheter som självklart. En annan hade använt sig av elevernas bakgrund i vissa undervisningsmoment, medan några ännu inte gjort detta men önskade göra detta.

Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.

Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow. Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes". This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use. The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.

<p>Syftet med det här arbetet var att få en inblick i hur lärare beskriver och upplever mångkulturella klasser. Detta för att få ytterligare kunskaper inom området den mångkulturella skolan. Fem lärare intervjuades och under intervjuerna var det vissa områden som berördes som var mer framträdande. Dessa områden var språksvårigheter, kulturskillnader, ytterligare krav på tydlighet i lärarrollen samt olika åsikter om svenskhet och invandrarskap.</p><p>Samtliga respondenter upplever att den mångkulturella situationen på olika sätt påverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de får ha detta i åtanke när de planerar undervisningen. Indirekt genom att de beskriver vissa faktorer i situationen som medför problem och svårigheter som de kanske inte alltid förutsett vid planeringen. Språket var den faktor som i högst grad ansågs påverka undervisningen. </p><p>Vissa av respondenterna vill ge eleverna sådana kulturella erfarenheter som svenska barn får och ge dem kunskaper som gör det möjligt för dem att integreras i den svenska skolan och samhället. Samtidigt finns det en vilja till integration av andra kulturer i undervisningen och en vilja att ytterligare förstå dessa. En av respondenterna såg användandet av elevernas erfarenheter som självklart. En annan hade använt sig av elevernas bakgrund i vissa undervisningsmoment, medan några ännu inte gjort detta men önskade göra detta.</p>

No description available.