Global ETD Search

41	ICT and inclusion. : Teachers’ perceptions on the use of information and communication technology for students with special educational needs in general educational settings. Josjö, Helena January 2013 (has links) Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt ämne i skolor världen över och denna studie kan vara av intresse för lärare, specialpedagoger, skolledare och lärarutbildare. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera lärares erfarenheter och uppfattningar av användningen av IKT för elever i behov av särskilt stöd som går i vanliga klasser, och att finna sambandet mellan IKT och inkludering. Vidare identifierades omständigheter och strategier för att göra arbetet med IKT mer inkluderande. En enkätstudie genomfördes med 92 lärare och kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatet indikerade att IKT användes för elever i behov av särskilt stöd i alla åldersgrupper, vanligast användes datorn för skrivande och ordbehandling. IKT skulle kunna användas för att kompensera för olikheter och bidra till inkludering för elever i behov av särskilt stöd, men då behöver undervisningen anpassas med tanke på elevers behov samt att tekniken bör integreras med pedagogiken. Uppfattningarna om vad inkludering innebär varierar och inkludering ses huvudsakligen som kunskapsmässig, vilket kan leda till både social och fysisk exkludering. Undervisningen i vanliga klassrum anpassades inte alltid för alla elevers behov och IKT verktyg användes ofta av elever i exkluderande miljöer. För att göra IKT användningen mer inkluderande behöver kunskap till lärare, utrustning och tid. Implikationer för praktiken är att lärare behöver mer utbildning i att använda IKT för elever i behov av särskilt stöd och att specialpedagogen bör ses som en handledare för lärarna. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara fler liknande studier eller studier om möjligheterna med en-till-en för elever i behov av särskilt stöd. / Information and communication technology (ICT) is a current issue in schools around the world and this study may be of interest to teachers, special education teachers, school leaders and teacher educators. The aim of this study was to describe and analyze teachers’ experiences of and perceptions on information and communication technology (ICT) use for students with special educational needs (SEN) in general educational settings and to find the relationship between ICT and inclusion. In addition to that, conditions and strategies in order to make ICT use more inclusive were identified. A questionnaire survey was carried out with 92 responding teachers and qualitative interviews were made with four teachers. The results indicated that ICT was used for SEN students in all age groups, most commonly the computer was used for writing and word processing. ICT could be used as a way to bridge the gap to inclusion and compensate for differences and contribute to inclusion of students with special needs but in order to do that teaching should be adapted to students’ needs and pedagogy ought to be integrated with technology. Though, the perceptions of what inclusion is differs and inclusion is mainly seen as didactic, which can lead to social and physical exclusion. Teaching in mainstream classrooms was not always adapted to all students’ needs and assistive technology was often used by students in exclusive settings. In order to make the use of ICT more inclusive, teachers need knowledge, equipment and time. Implications for teachers and teacher educators are that teachers should become more educated about ICT for SEN and that special education teachers should be seen as supervisors for teachers. Suggestions for further research could be more similar studies or studies about the possibilities with one-to-one for students with special educational needs. special needs education students with special educational needs ICT inclusion general educational settings specialpedagogik elever i behov av särskilt stöd IKT inkludering vanliga klasser
42	Lärares arbetssätt och stöttning för att utveckla elevers talade språk : I en flerspråkig kontext i grundskolans tidiga årskurser Sofri, Carima, Nilsson, Jessika January 2022 (has links) Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om några lärares undervisning och deras erfarenheter av att undervisa i flerspråkiga klassrum för att stärka elevers muntliga utveckling i det svenska språket. Studien undersöker de arbetssätt och den stöttning som lärarna använder i undervisningen samt de utmaningar och möjligheter som uppstår i flerspråkiga klasser. Studien antar en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade lärare i flerspråkiga klasser. Bearbetning av materialet sker genom en tematisk analys där resultatet analyseras och diskuteras i relation till tidigare forskning och mot den sociokulturella teorin som belyser vikten av lärande och utveckling i sociala sammanhang. Det sociokulturella perspektivet tar även hänsyn till mångkultur och individens kulturella erfarenheter och traditioner. Av studien framkommer hur lärarna engagerar eleverna i samtal och diskussioner där de fått möjlighet att använda sitt muntliga språk. Lärarna använder interaktionen i klassrummet för att stötta eleverna med olika frågor och uppmaningar. Även klassrumsmiljön visade sig utgöra en viktig del i deras arbete. Utmaningar i lärarnas undervisningspraktik visade sig vara elevers begränsade ordförråd och tidsaspekten av lärandet. Däremot möjliggör flerspråkiga klasser transspråkande arbetssätt, givande samtal samt en möjlighet för både elever och lärare att utvecklas. Talat språk flerspråkiga klasser arbetssätt stöttning grundskolan sociokulturell teori. Specific Languages Studier av enskilda språk Didactics Didaktik Languages and Literature Språk och litteratur
43	Höga hus i trä- dynamiska vindpåverkan och brandrisk / High building in wood- dynamic-wind effect and fire risks Mohammad, Raidi January 2021 (has links) Stort intresse har väckts för höga trähus den senaste tiden. Vi är nu i en tid där höga trähus går från teoretiska koncept till verkliga byggnader. Norge har världens högsta träbyggnad med dess 84 meter över marken. Mjöstårnet i Brumddal har lett till djupare förståelse för de dynamiska parametrar som är viktiga för dess konstruktioner. Men även både i Sverige och Kanada planeras högre flervåningshus i trä. Målet med detta examensarbete är att titta närmare på de utmaningarna som uppstår när man bygger höga trähus. För att kunna utföra undersökningen har litteratur studerats samt har intervjuer genomförts med erfarna aktörer inom byggbranschen som är inriktade inom trähus. En av de största utmaningarna är dynamisk vindpåverkan med hänsyn till träs låga vikt, en annan är brand med tanke på att trä är ett brännbart material. Resultaten visar att massa är det viktigaste faktorn som avgör hur byggnaden påverkas av vindlasten. Genom att öka byggnadens totala massa i överdelen innebär att byggnaden kommer vara tyngre mot toppen. Ju mer massa desto mindre svängningar. Brandproblematiken är något som i stor del redan är löst och man klarar ganska lätt av att uppskatta brandkrav. Dock är det betydligt svårare när det kommer till Br0-byggnader. Resultaten visar att eurokoder är diffust skrivet i hela brandkapitlet då ett högt hus av trä måste överdimensioneras. Slutsatsen visas att trä som bärande stomme är ett utmärkt stomalternativ till betong och stål med tanke på koldioxidutsläpp. Det finns många fördelar med att bygga i trä, bland annat har trä hög hållfasthet i förhållande med sin egentyngd vilket resulterar att transporten blir billigare, det skapar möjligheter att bearbeta med trä inomhus, byggtiden bli kortare då inga torktider behöver beaktas såväl som att trä är ett förnybart material. / There is a great interest in tall timber buildings. We are now in a time when tall timber buildings has gone from theoretical concepts to real buildings. Norway has the world’s tallest timber buildings with it’s 84 meters above the ground. Thanks to Mjöstårnet in Brumddal, we have gained a deeper understanding of the dynamic parameters that are important for these constructions. But also, in both Sweden and Canada, higher multistorey timber buildings are planned. The aim of this work is to take a closer look at the challenges that arise when tall timber buildings are built. In order to be able to carry out the survey, literature has been studied and interviews have been conducted with experienced players in the construction industry who are focused on timber buildings. One of the biggest challenges is the dynamic wind effect with regard to the low weight of wood. While the other is fire considering wood is a combustible material. The results show that mass is the most important factor that determines how the building is affected by the wind load. By increasing the building’s total mass in the upper part means that the building will be heavier towards the top. The more mass, the less oscillations. Fire the problem is something that has largely already been solved and it is quite easy to estimate fire requirements. However, it is much more difficult when it com s to Br0-buildings. The results show that Eurocodes are diffusely written throughout the fire chapter as a tall timber building must over dimension. The conclusion is shown that wood is like a load-bearing frame and is an excellent frame alternative to concrete and steel. There are many other advantages to building in wood, among other things, wood has high strength in relation to its own weight, which results in transport being cheaper, it creates opportunities to process with wood indoors, construction time is shorter. tall timber building dynamic- wind effect fire risks damping human response fire safety classes Höga trähus dynamiska vindpåverkan brandrisk dämpning mänsklig respons brand tekniska klasser Building Technologies Husbyggnad
44	En prestandajämförelse mellan objektorienterad design och dataorienterad design i C++, Java och Java Project Valhalla / A performance comparison between object-oriented design and data-oriented design in C++, Java, and Java Project Valhalla Isacsson, Andreas, Renström, Christopher January 2023 (has links) Datorspel behöver utnyttja hårdvara effektivt för att kunna vara tillgänglig på så många system som möjligt med varierande kapacitet. En viktig del i detta är att optimera användandet av processorns cacheminnen. Programmerare kan följa en dataorienterad design för att implementera cacheeffektiv kod. Detta förutsätter att programmeraren har kontroll över hur data lagras i minnet, vilket är svårt att uppnå i Java. Project Valhalla kan erbjuda funktioner för att åtgärda detta problem. I detta arbete jämfördes objektorienterad design med dataorienterad design i språken C++, Java och den pågående utvecklingen av Project Valhalla. En prototyp utvecklades och implementerades med olika kombinationer av dessa språk och designer. För varje implementation mättes prestanda och cacheeffektivitet. Resultatet visade att Java med Project Valhalla kan uppnå liknande prestanda som C++ vid dataorienterade implementationer. På grund av vissa begränsningar i Valhallas funktioner kommer det troligtvis inte bli ett praktiskt alternativ till lågnivåspråk inom en snar framtid. / Computer games need to utilize hardware efficiently in order to be available on as many systems as possible with varying capabilities. An important part of this is to optimize the use of the CPU’s cache. A programmer can follow a data-oriented design to implement cache-efficient code. This requires the programmer to have control over how data is stored in memory, which is difficult to achieve in Java. Project Valhalla may offer features to address this issue. In this thesis, object-oriented design was compared with data-oriented design in the languages C++, Java, and the ongoing development of Project Valhalla. A prototype was developed and implemented using different combinations of these languages and designs. For each implementation, performance and cache efficiency were measured. The result showed that Java with Project Valhalla can achieve similar performance to C++ in data-oriented implementations. Due to some limitations in Valhalla's features, it is unlikely that it will become a suitable alternative to low-level languages anytime soon. Project Valhalla primitive classes Java C++ data-oriented design object-oriented design cache TLB Project Valhalla primitiva klasser Java C++ dataorienterad design objektorienterad design cacheminne TLB Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
45	LoRa Radio Performance Analysis Based on AVR-RSS2 and RIOT-OS for Indoor IoT Applications Yi, HongShuo, Dai, Duosi January 2023 (has links) This thesis is dedicated to measuring the communication performance of LoRa technology in an indoor environment and providing insight into its potential application as an effective Internet of Things (IoT) communication solution in Low Power Wide Area Networks (LPWAN). Through careful experimentation and analysis, we assessed various transmission parameters such as spreading factor (SF), bandwidth (BW), Payload Length (PL), and LoRaWAN classes. Performance metrics including Receive Signal Strength Indicator (RSSI), Signal-to-Noise Ratio (SNR), Round-trip time (RTT), and Goodput are measured to evaluate LoRa’s performance under different settings. The research question addressed is whether LoRa can be effectively used for indoor wireless communication. Our findings demonstrate that LoRa technology exhibits good transmission range, reliability, and cost-effectiveness in indoor environments, making it suitable for some indoor IoT applications. We also examined the impact of different LoRaWAN device classes and highlighted the importance of balancing the SF and BW to optimize communication performance. In conclusion, this thesis offers a comprehensive understanding of the communication performance of LoRa technology in indoor environments, providing valuable guidance for its practical application in indoor IoT communication. The research findings presented herein serve as a significant reference for future research endeavors in this field, enabling further advancements in the domain of LoRa-based wireless communication technologies for indoor IoT applications. / Denna avhandling ägnas åt att mäta kommunikationsprestanda för LoRa-teknik i en inomhusmiljö och ger insikt i dess potentiella tillämpning som en effektiv kommunikationslösning för Internet of Things (IoT) i Low Power Wide Area Networks (LPWAN). Genom noggranna experiment och analys utvärderade vi olika överföringsparametrar som spridningsfaktor (SF), bandbredd (BW), nyttolastlängd och LoRaWAN-enhetens klasser. Prestandametriker inklusive Receive Signal Strength Indicator (RSSI), Signal-to-Noise Ratio (SNR), Round-trip time (RTT) och Goodput mäts för att utvärdera LoRa’s prestanda under olika inställningar. Forskningsfrågan som behandlas är om LoRa effektivt kan användas för inomhus trådlös kommunikation. Våra resultat visar att LoRa-teknik uppvisar bra överföringsområde, tillförlitlighet och kostnadseffektivitet i inomhusmiljöer, vilket gör det lämpligt för vissa inomhus-IoT-applikationer. Vi undersökte också inverkan av olika LoRaWAN-enhet klasser och framhävde vikten av att balansera SF och BW för att optimera kommunikationsprestanda. Sammanfattningsvis erbjuder denna avhandling en omfattande förståelse för kommunikationsprestanda för LoRa-teknik i inomhusmiljöer, vilket ger värdefull vägledning för dess praktiska tillämpning inom inomhus IoT-kommunikation. De forskningsresultat som presenteras här fungerar som en betydande referens för framtida forskningsinsatser inom detta område, vilket möjliggör ytterligare framsteg inom området för LoRa-baserade trådlösa kommunikationstekniker för inomhus IoT-applikationer. LoRa Indoor IoT (Internet of Things) Signal strength Round-trip time (RTT) Goodput LoRaWAN device classes AVR-RSS2 RIOT-OS LoRa Inomhus-IoT (Internet of Things) Signalstyrka Rundresa-tid (RTT) Goodput LoRaWAN klasser AVR-RSS2 RIOT-OS Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
46	Methods for data and user efficient annotation for multi-label topic classification / Effektiva annoteringsmetoder för klassificering med multipla klasser Miszkurka, Agnieszka January 2022 (has links) Machine Learning models trained using supervised learning can achieve great results when a sufficient amount of labeled data is used. However, the annotation process is a costly and time-consuming task. There are many methods devised to make the annotation pipeline more user and data efficient. This thesis explores techniques from Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation domains as well as pre-annotation with revision in the context of multi-label classification. Active ’Learnings goal is to choose the most informative samples for labeling. As an Active Learning state-of-the-art technique Contrastive Active Learning was adapted to a multi-label case. Once there is some labeled data, we can augment samples to make the dataset more diverse. English-German-English Backtranslation was used to perform Data Augmentation. Zero-shot learning is a setup in which a Machine Learning model can make predictions for classes it was not trained to predict. Zero-shot via Textual Entailment was leveraged in this study and its usefulness for pre-annotation with revision was reported. The results on the Reviews of Electric Vehicle Charging Stations dataset show that it may be beneficial to use Active Learning and Data Augmentation in the annotation pipeline. Active Learning methods such as Contrastive Active Learning can identify samples belonging to the rarest classes while Data Augmentation via Backtranslation can improve performance especially when little training data is available. The results for Zero-shot Learning via Textual Entailment experiments show that this technique is not suitable for the production environment. / Klassificeringsmodeller som tränas med övervakad inlärning kan uppnå goda resultat när en tillräcklig mängd annoterad data används. Annoteringsprocessen är dock en kostsam och tidskrävande uppgift. Det finns många metoder utarbetade för att göra annoteringspipelinen mer användar- och dataeffektiv. Detta examensarbete utforskar tekniker från områdena Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation, samt pre-annotering, där annoterarens roll är att verifiera eller revidera en klass föreslagen av systemet. Målet med Active Learning är att välja de mest informativa datapunkterna för annotering. Contrastive Active Learning utökades till fallet där en datapunkt kan tillhöra flera klasser. Om det redan finns några annoterade data kan vi utöka datamängden med artificiella datapunkter, med syfte att göra datasetet mer mångsidigt. Engelsk-Tysk-Engelsk översättning användes för att konstruera sådana artificiella datapunkter. Zero-shot-inlärning är en teknik i vilken en maskininlärningsmodell kan göra förutsägelser för klasser som den inte var tränad att förutsäga. Zero-shot via Textual Entailment utnyttjades i denna studie för att utöka datamängden med artificiella datapunkter. Resultat från datamängden “Reviews of Electric Vehicle Charging ”Stations visar att det kan vara fördelaktigt att använda Active Learning och Data Augmentation i annoteringspipelinen. Active Learning-metoder som Contrastive Active Learning kan identifiera datapunkter som tillhör de mest sällsynta klasserna, medan Data Augmentation via Backtranslation kan förbättra klassificerarens prestanda, särskilt när få träningsdata finns tillgänglig. Resultaten för Zero-shot Learning visar att denna teknik inte är lämplig för en produktionsmiljö. Natural Language Processing Multi-label text classification Active Learning Zero-shot learning Data Augmentation Data-centric AI Naturlig språkbehandling Textklassificering med multipla klasser Active Learning Zero-shot learning Data Augmentation Datacentrerad AI Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
47	Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning : Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 / From Upbringing to Education : The Swedish Royal War Academy, 1792 to 1866 Larsson, Esbjörn January 2005 (has links) This thesis presents an analysis of cadet training at the Royal War Academy between 1792 and 1866. The purposes of this study are to problematise the Academy's function and to investigate male social reproduction amongst the Swedish upper classes. Two different aspects of social reproduction are studied: the transmission of social position between generations; and the communication of ideals and lifestyle that were linked to the position that was reproduced. The former was studied with the help of Pierre Bourdieu's terminology, while the latter necessitated the use of theoretical perspectives on masculinity. This thesis demonstrates the changes in the preconditions for male social reproduction, and relates them to the transition from a late feudal to a capitalist society. At the end of the eighteenth century, the usual route to a military career was still through the family's personal contacts in the armed forces. In Bourdieu's terms, this was a very direct means of transferring symbolic capital, and one that also required social capital. With the emergence of the middle class, the Academy's recruitment patterns altered. This process coincided with the emergence of a Swedish education system, and cadet training gradually adapted to fit with other elements in the school system. The ability to transfer symbolic capital directly to the next generation crumbled in the face of a system where education was necessary for the reproduction of a social position. Unlike the shifting shape of social reproduction, masculine upbringing was central at the Academy throughout the whole period. The cadets entered as boys and left as men. In this process, relationships within the cadet corps were of crucial importance. The new cadets first had to subordinate themselves to their elders, and then in turn subordinate others. It was this social order that ensured the cadets learnt a harsh lesson in leadership. History Sweden 1792-1866 Educational science History of education Sociology of education Social history Military history Social reproduction Estate society Class society Masculinity Homosocial Military education Education systems Boarding schools Cadet academies Historia officersutbildning sociologiska aspekter Sverige 1700-talet 1800-talet sociala klasser utbildning och undervisning uppfostran militära aspekter mansrollen manlighet History Historia
48	Dynamic Speed Adaptation for Curves using Machine Learning / Dynamisk hastighetsanpassning för kurvor med maskininlärning Narmack, Kirilll January 2018 (has links) The vehicles of tomorrow will be more sophisticated, intelligent and safe than the vehicles of today. The future is leaning towards fully autonomous vehicles. This degree project provides a data driven solution for a speed adaptation system that can be used to compute a vehicle speed for curves, suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. A speed adaptation system for curves aims to compute a vehicle speed suitable for curves that can be used in Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) or in Autonomous Driving (AD) applications. This degree project was carried out at Volvo Car Corporation. Literature in the field of speed adaptation systems and factors affecting the vehicle speed in curves was reviewed. Naturalistic driving data was both collected by driving and extracted from Volvo's data base and further processed. A novel speed adaptation system for curves was invented, implemented and evaluated. This speed adaptation system is able to compute a vehicle speed suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. Two different artificial neural networks and two mathematical models were used to compute the desired vehicle speed in curves. These methods were compared and evaluated. / Morgondagens fordon kommer att vara mer sofistikerade, intelligenta och säkra än dagens fordon. Framtiden lutar mot fullständigt autonoma fordon. Detta examensarbete tillhandahåller en datadriven lösning för ett hastighetsanpassningssystem som kan beräkna ett fordons hastighet i kurvor som är lämpligt för förarens körstil, vägens egenskaper och rådande väder. Ett hastighetsanpassningssystem för kurvor har som mål att beräkna en fordonshastighet för kurvor som kan användas i Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) eller Autonomous Driving (AD) applikationer. Detta examensarbete utfördes på Volvo Car Corporation. Litteratur kring hastighetsanpassningssystem samt faktorer som påverkar ett fordons hastighet i kurvor studerades. Naturalistisk bilkörningsdata samlades genom att köra bil samt extraherades från Volvos databas och bearbetades. Ett nytt hastighetsanpassningssystem uppfanns, implementerades samt utvärderades. Hastighetsanpassningssystemet visade sig vara kapabelt till att beräkna en lämplig fordonshastighet för förarens körstil under rådande väderförhållanden och vägens egenskaper. Två olika artificiella neuronnätverk samt två matematiska modeller användes för att beräkna fordonets hastighet. Dessa metoder jämfördes och utvärderades. Machine Learning Artificial Intelligence MachineLearning Machine-Learning AI ML MLP Neural Networks Multilayer-Perceptron RFB RBF-Network Vehicle Automation AutonomousVehicles Autonomous SelfDriving Self-Driving Self Driving Curve Speed Adaptation Adaption CSA ACC Adaptive Cruise Control Driving Style Driver Behavior Behaviour Sample Samples Distance Derivative Speed Velocity Curvature Road Inclination Lane Width Type Acceleration Longitudinal Lateral Data Training Test Validation Results Discussion Sustainability Ethics Ethical Sustainable Future Today Tomorrow Yesterday Robot Robotics System Systems Class Classes Bin Bins Tree One A Dynamic Using Time Delay Volvo Car Cars Corporation Zenuity School Computer Science Master Degree Project Thesis Paper Object GPS Map Length Research Advanced Машинное Обучение Искусственный Интеллект AI ML MLP RBF Автомобиль Машына Сеть Робот Водитель Заворот Дорога Сам Сама Едет Ехать Учить Учит Учится Автоматизация Адаптация Результат Один Одна Одно Вчера Сегодня Завтра Дерево Карта ГПС Информатика Компьютер Наука Научная Работа Школа Вольво Завод Транспорт Maskininlärning Artificiell Intelligens Inlärning Maskin AI ML MLP RBF Neural Neurala Nätverk Artificiella Automation Själv Självkörande Körande Bil Fordon Robot Robotik Körstil Stil Beteende Adaption Kurva Lutning Väg CSA ACC Farthållare Hastighet Fart Hållare Inclination Körfält Fält Spår Bredd Typ Acceleration Longitudinell Lateral Data Traingin Test Validation Resultat Diskussion Längd Hållbarhet Etik Etiskt Framtid Dåtid Idag Imorgon System Class Klass Classer Klasser Träd En Ett Fler Flera Dynamisk Använda Tid Fördröjning Tids Volvo Car Corporation Object Zenuity Skola Dator Vetenskap Forkning Avancerad Projekt Exjobb Examensarbete Betyg GPS Karta Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)

Search results