I Sverige finns ungefär 690 000 fritidshus. Dessa tillfälliga bostäder förbrukar tillsammans en stor mängd energi, 2,6 TWh. Om dessutom ägare av dessa fritidshus har önskan att förändra dessa tillfälliga bostäder till permanent beboliga byggnader, vad kan då göras? Denna studie utreder vad som lämpligen bör göras med avseende på ett hus klimatskärm för att i sin tur erhålla en konstruktion med lägre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds är en sommarstuga med anor från 1920-talet. Fritidshuset står på en uteluftsventilerad krypgrund med tillhörande källare. Konstruktionens bärande del är av typen plankstomme. Det nuvarande isolerande materialet i botten-och vindsbjälklag består av sågspån.I studien användes ett energisimuleringsprogram, VIP-energy. Detta program kan simulera vilket specifikt energibehov en byggnad har, då beroende på dess klimatskärm, vilken klimatzon byggnaden befinner sig i samt vilket inomhusklimat som bostaden skall ha. I studien prövades två olika alternativ, ett med en isoleringstjocklek på 90 millimeter samt ett på 115 millimeter. Här konstaterades att 115 millimeter mineralull var det lämpligaste alternativet.För att arbetet även skulle omfatta ett gott miljötänk har flera olika typer av isolering prövats. Dessa olika är cellulosaisolering, cellplast, hampaisolering samt mineralull. Dessa fyra har jämförts för att utreda vilket som är det lämpligaste valet med tanke på miljö, kostnad samt energibehov. Rent miljömässigt rekommenderas samtliga alternativ av Sunda Hus, dock med undantag för hampaisolering som Sunda Hus ej behandlat i sin faktabank.I studien ingår även en undersökning kring vad som händer med den bärande plankstommen då den tilläggsisoleras med avseende på fukt. Samtliga isoleringsmaterial prövas i en stationär beräkning av värme – och fukttransport genom väggens olika skikt. Det lämpligaste alternativet bestämdes här till 115 millimeter mineralull.Studien summeras sedan i en avgörande del, en LCC-kalkyl. Detta är en ekonomisk beräkning för att bestämma huruvida investeringen är lönsam sett ur ett längre tidsperspektiv. Det alternativet som efter utförda beräkningar var det lämpligaste är 115 millimeter mineralull. Detta alternativ har en återbetalningstid på ungefär 18 år. / In Sweden there is approximately 690 000 holiday cottages. These temporary housings consumes together a large amount of energy, 2.6 TWh. Moreover, if the owners of these homes have the desire to change these temporary housings to permanent habitable buildings, what can be done? This study investigates what should properly be made in respect of a building envelope in order to gain more energy disposal design. The type of building being investigated is a summer house, dating from the 1920s. The holiday cottage in the study consists of a “out-air”-ventilated crawl space with associated basement. Bearing part of the structure is of a plank body. The current insulation material at the bottom and attic floor consists of sawdust. The study used an energy simulation program, VIP energy. This program can simulate any specific energy of a building, depending on its envelope, which climate zone the building is in as well as indoor climate that a home must have.The study tested two different options, one with a total insulation thickness of 90 millimeters and one with the greater thickness of 115 millimeters.It was found that 115 millimeters of mineral wool was the most suitable option. To insure that the work itself would also include a good environmental thinking several different types of insulation tested were tested. These different types is cellulose insulation, foam, hemp insulation and mineral wool. These four have been compared to investigate what the most appropriate choice is given the ecological footprint, cost, and energy requirements.Environmentally speaking the options made to insulation were all recommended by Sunda Hus, with the exception of hemp insulation that Sunda Hus not treated in its data bank.The study also includes an examination of what happens with the supporting plank frame when additional insulation concerning moisture. All insulation materials are tested in a stationary calculation of heat- and moisture transfer through the wall’s different layers. The preferred option was determined here to 115 mm mineral wool.The study was then summed by a decisive part, an LCC calculation. This is a financial calculation to determine whether the investment is viable in the longer term. The most appropriate option for the summer cottage was 115 mm mineral wool, due to the relatively cheap cost and advantageous abilities. This option has a payback period of approximately 18 years.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik  betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden  där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.

The Swedish government has introduced a goal to reduce the energy intensity by 20% to the year 2020. To reach this goal actions need to be taken throughout the energy sector which includes residential and commercial buildings. This thesis considers the possibility to reduce the energy usage in a building located close to Uppsala. The analyzed building is a combined office, cafeteria and entrance and was completed about half a year before this project started. Therefore the measures presented for a more energy efficient building are presented as measures for future constructions. Simulations have been made in VIP-Energy, a dynamic energy calculation program. The measures that have been evaluated are added insulation to roof and walls and change of windows to those with a better U-value. The results showed that the added insulation is not recommended because of the small savings compared to the investments. The use of better windows, on the other hand, would be economically viable according to the results. The better windows reduced the energy consumption by 4 MWh/year which gave a pay-back time of 16 years. Alternative energy supply systems for the studied building are also presented. The analyzed systems are pellet boiler, solar heating and two types of pre-heating/pre-cooling of ventilation air with ground heat. The most viable of these alternatives were the pre-heating/pre-cooling of the ventilation air with underground ducts which had a pay-back time of 21 years.

No description available.

Södra Klaragatan 4 i Karlstad är en fastighet som ägs och förvaltas av Karlstads Bostads AB. Fastigheten består av två delar, en del byggdes 1895 och den nyare delen byggdes 1938. Äldre delen av fastigheten är förklarad som en byggnad med särskilt värde hos kommunens kulturmiljöprogram. Fastighetens äldre del drar mycket energi och därför är syftet med examensarbetet att kartlägga energiförlusterna samt energieffektivisera den äldre delens klimatskal och ventilation.   Metoden för detta arbete var besiktningar av fastigheten för att dokumentera installationer samt fastighetens konstruktion då upprättade konstruktionshandlingar saknas. Även termografering av fastigheten har gjorts för att undersöka luftläckage och köldbryggor i klimatskalet. För att sedan göra beräkningar i programmet simulink. Utöver det gjordes en enkät för de boende att svara på för att undersöka den termiska komforten i fastigheten.   De åtgärder som testats i arbetet är byte av ventilationssystem från självdrag till F-system eller FTX-system. Även byte av äldre fönster på tredje våningen, byte av isolering på vindsbjälklaget och tilläggsisolering av golvbjälklaget testades.   Resultatet visar att konstruktionen på klimatskalet inte är isolerat utan det är tjocka tegelväggar som beklätts med puts. Vindsbjälklaget har isolerats med lösull och har bra värmemotstånd. Golvbjälklaget är inte isolerat vilket gör att det är mer likt ytterväggarna men har bättre värmemotstånd. Via termografering av fastigheten visade det sig att det finns luftläckage vid fönster och dörrar. Det är antagligen till följd av dålig tätningslist. Ytterväggarna resulterade i störst mängd transmissionsförluster utifrån simuleringarna.   Den åtgärd som sparade mest energi av de simulerade åtgärderna var byte av ventilationssystem till FTX-system. Det kan spara närmare 28 000 kWh/år. Det är en åtgärd som inte bara sparar energi utan säkerställer ett luftflöde enligt dagens lagkrav. Det förbättrar den termiska innemiljön men det är en åtgärd som kräver ett större ingrepp i fastigheten via rördragning vilket kan vara besvärligt utan att förvanska den fina kulturhistoriska interiören. Vid byte av ventilationssystem till FTX-system tillsammans med de andra åtgärderna på klimatskalet kan energiprestandan på fastigheten sjunka från 157 kWh/m2, år till närmare 88 kWh/m2, år.

As energy prices skyrocket and the environmental issues become more frequently debated, interest in energy-efficient buildings has increased sharply in the past decade. Because of this, the interest to achieve high air tightness in building envelopes have once again awakened, due to a good air tightness contributes to lower energy consumption in several ways and to a healthier indoor environment. As the regulations for energy consumption and controls of achieved air tightness has tightened considerably in recent years, the work regarding sheets for air tightness changed significantly for construction contractors. This thesis includes a study that aims to detect what kind of manuals, recommendations or instructions contractors working according, and how a number of randomly selected construction companies in Halland, Sweden, are dealing with the matter of high air tightness of the building envelopes. The study also includes a knowledge inventory of supervisors, site managers and skilled workers, and what their opinions and attitudes are like towards work regarding the sheets of air tightness. The results have been compared with a similar survey dated to 2004, conducted by the SP Technical Research Institute of Sweden in collaboration with Chalmers University of Technology. The thesis provides a picture of the industry situation, but shouldn’t be seen as a statistical result due to its limited extent.

European Union has made a new decision that all new built houses by 2020 shallbe near-zero energy houses. Boverket’s definition of near-zero energy housesintends buildings with good energy performance in which a proportion of theamount of energy that must be added to the building is made of renewable energy.Passive House is a set of requirements from FEBY designed to build energyefficient buildings. This is achieved by reducing loss of heat through the buildingenvelope and to take advantage of the passive heat from solar radiation,installation and heat sources like people living in the house.This project has been made with help of Anebyhus and one of their model houseshave been examined from the report’s issues, including Anebyhus’s energyperformance, requirements for the manufacturing and assembly, how theenvelope must be improved to fulfill the requirements for the Passive House andwhat energy calculation programs are available on the market.The report aims to provide solutions for energy efficient houses that are adaptedfor production of house building.Two visits to Anebyhus has been done to study their manufacture and assemblyof building elements. The Energy calculation programs that have beeninvestigated calculates the specific energy consumption of a building.Anebyhus manage today BBR’s requirement of 55 kWh/m2 and year, but has notbegun designing or building any Passive Houses. They have no specialrequirements for the design of their houses only that it should be possible to buildusing their present manufacturing and assembly process. The dimentions of thebuilding elements is mainly restricted by the ability to transport the items on thetruck to the construction sites.The important part of prefabricated construction is the assembly because it isimportant that the house is built tightly so that no moisture or air leakage gets into or out of the building. This is particularly important in Passive House buildingas the construction making demands higher accuracy.The focus of the report is on the building envelope to Anebyhus’s model house.To manage the stricter requirements that Passive House needs the whole buildingenvelope needs to be replaced with better insulated constructions. Also theheating and ventilation systems must be changed to handle the requirements.Energy calculations were made both by hand and by using the energy calculationprogram TMF. The results show that the Passive House we studied just manageFEBY’s demands for a Passive House, which is 50 kWh/m2 and year when solarpanels are installed on the roof to cover the needs for hot water in the summer.The conclusion is that Anebyhus doesn’t have a particularly long way to go in thePassiv House technique, as the house Sadelvägen, which we studied, basicallyfulfill the requirements for a low-energy house. To meet the requirement withoutthe solar panels, extra insulation would be needed, though the machines atAnebyhus aren’t capable of that today. / EU har tagit ett nytt beslut om att alla nyproducerade hus år 2020 ska vara näranollenergihus.Boverkets definition på nära-nollenergibyggnader avser byggnadermed god energiprestanda där en hög andel av den mängd energi som måstetillföras byggnaden utgörs av förnybar energi.Passivhus är en uppsättning krav från FEBY som syftar till att bygga energisnålahus. Detta uppfylls genom att minska förlusterna av värme genom klimatskaletsamt att ta tillvara den passiva värmen från solinstrålning, installationer ochmänniskor i huset.Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Anebyhus. Ett av deras typhushar undersökts utifrån rapportens frågeställningar som bland annat tar uppAnebyhus energiprestanda, krav från tillverkning och montering, hur klimatskaletska kunna förbättras för att uppfylla kraven för ett Passivhus samt vilkaenergiberäkningsprogram som finns att tillgå på marknaden.Syftet med rapporten är att ta fram lösningar för energieffektiva hus som ärproduktionsanpassade för småhusindustrin.Två besök på Anebyhus har gjorts för att ta reda på hur deras tillverkning ochmontering av byggnadselement fungerar. Energiberäkningsprogrammen som harundersökts räknar ut den specifika energianvändningen för en byggnad.Anebyhus typhus klarar idag BBR:s krav på 55 kWh/m2 och år, men har intebörjat utforma eller bygga några Passivhus. De har inga speciella krav påutformningen på sina hus bara det går att bygga. Byggnadselementens måttpåverkas främst av möjligheten att kunna frakta elementen på lastbil tillbyggarbetsplatserna.Den viktigaste delen vid prefabricerade byggen är själva monteringen då det ärviktigt att huset blir tätt så inte fukt kommer in i byggnaden samt att det inteuppstår luftläckage. Detta är särskilt viktigt vid Passivhusbyggen eftersomkonstruktionen ställer högre krav på noggrannheten.Fokus i rapporten ligger på förbättringen av klimatskalet till Anebyhus typhus. Föratt klara de strängare Passivhuskraven behöver hela klimatskalet bytas ut motbättre isolerade konstruktioner. Även värme- och ventilationssystem måste bytasut för att klara kraven.Energiberäkningar gjordes både för hand och med energiberäkningsprogrammetTMF. Resultatet visar att Passivhuset vi studerat precis klarar FEBY:s krav för ettPassivhus som ligger på 50 kWh/m2 och år då solfångare installeras på taket föratt täcka varmvattenbehovet på sommarhalvåret.Slutsatsen är Anebyhus inte har speciellt lång väg att gå tills de nårPassivhuskraven, eftersom typhuset Sadelvägen, som vi studerat, i stort sett klararkraven för ett Minienergihus. För att klara kravet utan solfångare skulle dock extraisolering behövas, vilket maskinerna på Anebyhus inte klarar av idag.

Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

Energi är ett ämne som diskuteras flitigt i samhället. Krav sätts för att begränsa energianvändningen samtidigt som det ställs högre krav på byggnader och det termiska klimatet inom byggnaden. Detta medför att uppförandet av en byggnad blir mer kostsam och ständigt söks nya metoder för att bygga energi- samt kostnadseffektivt. Bostäder och servicesektorn gör årligen av med cirka 150 TWh, vilket är cirka 40 procent av den totala energianvändningen. Man försöker även ersätta de fossila bränslena för att använda förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft. Arbetet har jämfört olika metoder att minska energianvändningen för en byggnad. Detta har applicerats på en vårdcentral som SERNEKE har byggt. En jämförelse har gjorts  mellan olika installationstekniska lösningar och komplettering av det täckande klimatskalet. Syftet med arbetet är att få en djupare inblick i de åtgärder som kan användas för att energieffektivisera byggnader. Genom att besvara 4 frågeställningar, ”Vad krävs för teknisk utformning för att klara BBR:s krav?”, ”Vilka installationstekniska kombinationer skulle generera en likvärdig minskning av energianvändningen som en förbättring av klimatskalet bidrar med?”, ”Hur påverkar val av tekniska lösningar de långsiktiga kostnaderna för en byggnad?” samt ” Vilken teknisk lösning blir mer kostnadseffektiv?” är målet att se vilken teknisk lösning som är mest kostnadseffektiv. En fallstudie har utförts för att jämföra de olika lösningarna. Resultatet av denna fallstudie visade att de installationstekniska åtgärderna minskade energianvändningen mer. Att installera ett VAV-system för styrning av ventilationsflödet visade sig vara den enskilda åtgärd som var effektivast. Kombinerat med en förbättrad verkningsgrad på aggregatet sänkte den specifika energianvändningen från 70 kWh/m2,år till 39 kWh/m2,år. Efter cirka 18 år har denna investering betalat av sig.  För att under en längre tid spara pengar visade sig att kombinera de installationstekniska åtgärderna med ett förbättrat klimatskal tillsammans sänkte driftkostnaderna för uppvärmning av byggnaden från 91 184 kronor per år till 21 205 kronor per år. Den mest kostnadseffektiva lösningen visade sig dock vara att installera solfångare.

Hårdare energidirektiv från EU gällande energianvändning i byggnader har resulterat i Boverkets framtagande av Sveriges kommande nära-nollenergilagstiftning. Den kommande lagstiftningen kommer ur energisynpunkt innebära ett paradigmskifte för hur man projekterar och bygger nya byggnader i Sverige. I samarbete med WSP Sverige AB har detta arbete huvudsakligen undersökt potentialen att klara av denna omställning, genom att fokusera på minimering av energiförluster från transmission i en byggnads klimatskal. Arbetet innehåller en omprojektering av en specifik byggnads klimatskal. Vid framtagandet av detta klimatskal har olika konstruktionsalternativ simulerats och analyserats för att på ett kostnadseffektivt sätt avgöra den ambitionsnivå som krävs för att uppnå kraven i den kommande lagstiftningen. Utöver Boverkets kommande lagstiftning har även möjligheten att klara av viktade krav från miljöclassifieringssystemet Miljöbyggnad analyserats.