Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna. I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör. Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga sångares erfarenheter av att sjunga i genrer inom CCM på gymnasiet efter att de har gått i körklass i grundskola och om deras musikaliska och vokala identitet har påverkats av denna övergång och i så fall hur. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med fyra kvinnliga sångare som både hade gått de utbildningar som krävdes för att passa ihop med syftet och en eftergymnasial utbildning inom sång. Ur resultatet framkom det att sångarna använde musik och sin sång för att utforska och skapa sin vokala och musikaliska identitet. Det framkom även att lärarna hade stor påverkan på de hierarkier som skapades inom diskurserna och på elevernas handlingsutrymme. Sångarnas upplevda handlingsutrymme och agens visade sig ha stor påverkan på deras musikaliska och vokala identitetsutveckling. / The aim of this study was to examine female singers’ experiences of singing in the genres of CCM in upper secondary school after they had previously experienced singing in a choir program in the elementary school with a focus on the specific sound of Swedish choirs and to examine how their musical and vocal identity have been influenced by this. This was investigated through qualitative interviews with four female singers whose educations suited the purpose of the study and who also have attended a post-secondary education in singing. The result showed that the female singers used music and their singing to explore and create their own musical and vocal identity. It also showed that the teachers had a big influence on the power structures that were created in the discourses and also on the students’ room of manoeuvre. The singers’ perceived room to manoeuvre and musical agency proved to have a great influence on their musical and vocal identity development.

Utgångspunkten för denna undersökning är att få fördjupande kunskaper om sångundervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för inlärning vid musikundervisning och att anpassningar kan behöva göras utifrån personens individuella förutsättningar. Syftet är undersöka hur sångpedagoger arbetar med sång och kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger. Resultatet visar att sångpedagogerna ser att målet är att eleverna ska utvecklas musikaliskt, men att det också förekommer att de ser målet mer musikterapeutiskt. Det visar att de använder metodik och arbetssätt som de själva utvecklat genom att testa sig fram och att det finns pedagogiska utmaningar som rör elevernas koncentration och fokus, tid för lektioner, att hitta fungerande kommunikation och att lägga undervisningen på rätt nivå. Ett par av sångpedagogerna upplever att de ser karakteristiska röstkvalitéer hos en del personer med Downs syndrom, vilket påverkar artikulationen.

Singing in choirs is one of the most common hobbies in Sweden and different sorts of choral singing has been organized in Sweden for over 200 years. The tradition of choral singing stems from church, school, universities, communities and different sorts of movements, but like every society and all music, the Swedish culture of choral singing has been through a lot of changes due to social, economic, political and technological changes in both the Swedish society, Western Europe and the world as a whole. Swedish choral singing today consists of a wide spread of different sorts of choirs focusing on different music and genres but also on different purposes. Except for being a music activity, choir singing is a way to meet new people, be part of something and also a resource for happiness and wellbeing. This has given ground to new types of choirs that want to use the communal feeling of making music together as a way to bring together people that might not had met otherwise. Since the 1970s, Sweden has been an immigration land and in the so called refugee crisis in 2015 over 160,000 people sought for asylum permits due to having to leave their countries because of war, political conflicts and poverty. This, and the long history of accepting refugees, has turned Sweden into a country characterized by multiculturalism. In order to help with integration, different project has started to create places where immigrants can meet other swedes. Some of these projects are the integration choirs that seeks to create a place where immigrants and swedes meet through singing, and the singing also becomes a way to learn the Swedish language and about Swedish culture. In this study I seek to find how the choral singing can help people integrate and what function the music has for that purpose. I look to four different choirs, where two are coined integration choirs and two represent choirs in the pop music spectra. I study how the choral singing becomes integrating and what happens with the Swedish choral tradition in the meeting of new cultures. I take an ethnomusicologic approach and follow out a music culture analysis by using participant observations and interviews to find answers. The results show that choral singing can help with integration, not only by being a way to learn the language, but more importantly because of musics power to bring people together, and this way of using choral singing is actually not something new. But there is a new society that needs it. The result also presents an opportunity for future research and gives a starting point for how this sort of knowledge could be applied in more choirs to help with issues of integration and segregation.

Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.