<p>Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.</p><p>Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity.</p><p>Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag.</p><p>Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.</p>

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande. Principen skapar en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika och då förväntas leda till god bolagsstyrning.Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där syftet är att beskriva hur implementeringsarbetet har gått till hos företag som följer Koden och vad det kan ha inneburit för förändringar avseende bolagsstyrning i företag. I vår undersökning har vi även sökt svar på vad företag anser om Koden och hur de har valt att använda sig av principen följ eller förklara. Vi har avgränsat oss till att endast se på hur Koden har påverkat bolagsstyrning i Sverige. Vi har genomfört fem besöksintervjuer hos företag där respondenterna har varit involverade i implementeringen av Koden.Implementeringsarbetet hos bolag har skett på ett smidigt sätt och företagen var insatta i bolagsstyrningsfrågor redan innan Kodens tillkomst. Vi anser att bolag inte har några problem att följa Koden samt att den inte har inneburit några större förändringar förutom bolagsstyrningsrapporten samt informationen på hemsidan. Vi uppfattar att Koden i sig inte har lett till bättre bolagsstyrning eftersom noterade bolag redan har höga krav på sig.Majoriteten av bolagen anser att Kodens detaljeringsgrad är för hög men uppfattar ändå att bolag tycker det är bra med ett regelverk att förhålla sig till. De flesta bolag tycker även det är bra att Koden är självreglerande och har inga problem med att använda principen följ eller förklara. Vi har sett att bolag följer det mesta i Koden och endast avviker från få punkter. Vi anser inte att bolag har problem med att motivera avvikelser och uppfattar det som naturligt för dem när Kodens regler inte har passat. / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund:</p><p>Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för</p><p>bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund</p><p>pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden.</p><p>Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.</p>

<p>I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.</p><p>En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité.</p><p>För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng.</p><p>Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.</p>

<p><p>Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå</p><p>ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.</p>Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning </p>

<p>Titel:</p><p>En studie om styrelsens oberoende</p><p>Problem:</p><p>Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.</p><p>Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.</p><p>Resultat:</p><p>Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.</p><p>Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.</p>

<p>Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas. Detta syfte besvaras genom en kvalitativ studie där intervjuer genomförs med sex revisorer på två kontor inom revisionsbyrån KPMG.</p><p>En etisk kod är till för att öka medarbetares kunskap och på så vis påverka deras beteende. När en etisk kod har implementerats i organisationer uppstår frågor om hur de ska försäkra sig om att koden efterlevs. Interaktion mellan värderingar, beteenden och strukturer kan bidra till att etik efterlevs i organisationer. Global Code of Conduct är KPMGs utarbetade etiska kod, vilken sätter grunden för företagets etiska principer. I mer eller mindre utsträckning tar koden upp företagets värderingar, att medarbetarna ska uppträda med integritet, ansvarsförhållanden, etiskt ställningstagande och att medarbetare ska söka hjälp vid dilemman. Respondenterna i sin tur tar i mer eller mindre utsträckning upp organisationens struktur och utformning, kännedomen om och förståelse för syftet med den etiska koden, personliga värderingar, etiksamordnaren i organisationen, organisationens tillvägagångssätt för efterlevnad av den etiska koden samt konsekvenser av oetiskt handlande.</p><p>Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterlevanden av en etisk kod och med hjälp av dessa faktorer analyseras det hur efterlevanden av den etiska koden ser ut i KPMG. Det har framkommit att KPMG bland annat tydliggör syftet med företagets etiska kod, uppmanar diskussioner mellan medarbetare samt att det finns etiksamordnare på kontoren för att den etiska koden ska efterlevas. Den slutsats som kan dras är att trots de olika tillvägagångssätt som KPMG använder sig av för att den etiska koden ska efterlevas är dessa försök inte tillräckliga för att medarbetare ska bli medvetna om denna etiska kod och dess innehåll.</p>

<p>Due to a rising debate concerning corporate governance that has caused increasing demands for companies’ transparency, several codes of conduct have been introduced. The Swedish Code for Corporate Governance is obliged to companies with a turnover exceeding three billions. There are companies that voluntarily apply the Swedish Code. Possible causes to this phenomenon ought to be that the code for corporate governance conveys legitimacy through the insight into the affairs of a company the public receives, through the report of the corporate governance that is published in the annual report and on the home page of the company. This insight increases the confidence and faith in the company that furthermore results in increased competitiveness and increased stock value. This Thesis inquires into how the market values the new information the use of the Swedish code convey.</p><p>To carry out this problem we have preformed two different surveys. The first one maps out how frequent the use of the code is in the small cap segment on the Stockholm Stock Exchange. Whereas the second survey inquire into how the share prices have evolved in two different segments, in companies that have implemented the code respectively in companies that have chosen not to put the Code into practice. The result of the second survey is tested in a Wilcoxcon Signed Rank Test for Matched Pair Experiment to determine whether there exists a relation between the Code and stock value.</p><p>Our study point out that there is not a specific branch of trade that prioritizes the code in a higher extent than another, in the small cap segment. Regarding the relation between use of Code and stock value our survey proves that companies that have implemented the code have a higher development of relative share price. The Wilcoxcon Signed-Rank Test proves that the median for companies using the code is higher than for companies without the code, with 97,5 percentage points certainty. The voluntarily implementation indicates that if relevant facts are communicated correctly the share value increases.</p>

<p>The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm’s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant.</p><p> </p><p>This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant’s profession has been influenced by the Code. Interviews with concerned accountants have been made, and thereafter conclusions about changes in the profession before and after the implementation of the Code, have been enabled.</p><p> </p><p>Some conclusions from this study are that the majority of approached accountants are positive to the Swedish Code of Corporate Governance, even though they mean that their profession has not changed that much. The Code has enabled a growing interest and focus for questions about internal control and management. This change is according to the respondents a good thing. Furthermore, most of the respondents in this study say that higher demands are required about knowledge and skills in this area through the implementation of the Code. Communication between the accountant and client has increased because of the Code, and therefore a lot of guidance is taking place. For some smaller companies the implementation of the Code is expensive and resource demanding, which seems to be a disadvantage for the Code, according to the approached accountants.</p>

<p>Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn.</p><p>Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005.</p><p>Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk.</p><p>Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.</p>