Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ”the Sarbanes Oxley Act” Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering. I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003. Sverige införda år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning som en konsekvens av dessa redovisningsskandaler för att återfå förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen. Syftet med undersökningen är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005. För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes en enkätundersökning där enkäten har skickats till revisorer som jobbar i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Därefter har slutsatsen dragits om förändringar i revisorns yrkesroll efter implementeringen av Koden. Slutsatsen av denna undersökning är att de tillfrågade revisorerna är positivt inställda till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De anser att deras yrkesroll i bolagsstyrningsprocessen inte har förändrats mycket efter införandet av Koden. Koden har lett till ett ökat intresse och fokus för frågor gällande intern kontroll och bolagsstyrning vilket är bra enligt revisorerna. De anser också att högre krav ställs på deras kompetens och utbildningsnivå inom området genom Kodens införande.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, EKR 362, VT 2006 Handledare: Ulf Larsson Examinator: Rolf Larsson Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning. Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,</p><p>EKR 362, VT 2006</p><p>Handledare: Ulf Larsson</p><p>Examinator: Rolf Larsson</p><p>Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér</p><p>Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende</p><p>Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.</p><p>Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning.</p><p>Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.</p>

This work is an attempt to explain in some detail section III D of the paper: N.J.A. Sloane. "Error-correcting codes and Invariant Theory: New application of a Nineteenth-Century Technique". For that, we will be concerned with polynomial invariants of  finite groups which come from a group action. We will introduce the basic notions of Invariant Theory to give an almost self-contained proof of Molien's theorem, and also present applications on linear codes.

<p><strong>Problem:  </strong>     Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.</p></p><p><p><strong>  Metod:</strong>       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.</p></p><p><p><strong>Slutsats:       </strong>Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.</p></p>

En dépit de leur caractère distribué, les chaînes logistiques peuvent se révéler très performantes dans les conditions idéales de production et d’échange. Toutefois, leur complexité les rend de plus en plus fragiles. Cette thèse propose des modèles et des méthodes pour l’analyse des risques, de façon à renforcer la robustesse et la résilience des CLs. Nous avons analysé ce domaine suivant une démarche ontologique à l’aide de la méthode KOD pour tirer les caractéristiques essentielles des CLs. En nous appuyant sur un état de l’art du domaine des risques dans les chaînes logistiques, et sur les bases de cas réels, nous avons identifié les indicateurs des vulnérabilités les plus significatifs. A partir des connaissances extraites, et des modèles mathématiques proposés dans la littérature, nous avons construit un modèle de CL multi-étages à l’aide de modèles ARIMA intégrant l’aspect aléatoire de la demande. Pour adapter ce modèle aux situations de vulnérabilité et de risques, nous avons ajouté des contraintes de capacité et de positivité sur les commandes et sur les stocks. Sous l’effet d’événements dangereux, certaines contraintes du système peuvent être atteintes et par conséquence, son évolution peut s’écarter fortement de la dynamique nominale. Nous avons proposé des indicateurs de vulnérabilités comme des indicateurs de fréquence des retards de livraison, ou de surcoût d’immobilisation de produits. Enfin, l’occurrence d’événements dangereux a été représentée par des scénarios. Nous avons alors obtenu des résultats de simulation sous MATLAB, qui nous ont permis d’évaluer leurs conséquences pour différentes configurations du système. / Despite their distributed nature, these supply chains can be very efficient in the ideal conditions of production and exchange. However, their complexity makes them more fragile. This dissertation proposes models and methods for risk analysis to enhance the robustness and resilience of SCs. We analyzed this area following an ontological approach using the KOD method. Based on state of the art in the field of risk in SCs, and on real cases, we identified the indicators of the most significant vulnerabilities. From the extracted knowledge and mathematical models proposed in the literature, we built the model of a multi-stage SC using ARIMA models incorporating the randomness of the demand. In order to adapt this model to situations of vulnerability and risk, we have added capacity and positivity constraints on orders and inventories. Under the impact of hazardous events or strong disturbances, some constraints of the system can be reached and therefore, its evolution may deviate considerably from the nominal dynamics or even become unstable. We proposed vulnerability indicators such as indicators of the frequency of delivery delays or costs due to the immobilization of products. Finally, scenarios were used to represent the occurrence of dangerous events. We then got simulation results in MATLAB, which allowed us to assess their consequences for different configurations of the system, especially for strong disturbances of information flows and physical flows .

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den. Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.   Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:       Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.