Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas. Detta syfte besvaras genom en kvalitativ studie där intervjuer genomförs med sex revisorer på två kontor inom revisionsbyrån KPMG. En etisk kod är till för att öka medarbetares kunskap och på så vis påverka deras beteende. När en etisk kod har implementerats i organisationer uppstår frågor om hur de ska försäkra sig om att koden efterlevs. Interaktion mellan värderingar, beteenden och strukturer kan bidra till att etik efterlevs i organisationer. Global Code of Conduct är KPMGs utarbetade etiska kod, vilken sätter grunden för företagets etiska principer. I mer eller mindre utsträckning tar koden upp företagets värderingar, att medarbetarna ska uppträda med integritet, ansvarsförhållanden, etiskt ställningstagande och att medarbetare ska söka hjälp vid dilemman. Respondenterna i sin tur tar i mer eller mindre utsträckning upp organisationens struktur och utformning, kännedomen om och förståelse för syftet med den etiska koden, personliga värderingar, etiksamordnaren i organisationen, organisationens tillvägagångssätt för efterlevnad av den etiska koden samt konsekvenser av oetiskt handlande. Det finns ett flertal faktorer som påverkar efterlevanden av en etisk kod och med hjälp av dessa faktorer analyseras det hur efterlevanden av den etiska koden ser ut i KPMG. Det har framkommit att KPMG bland annat tydliggör syftet med företagets etiska kod, uppmanar diskussioner mellan medarbetare samt att det finns etiksamordnare på kontoren för att den etiska koden ska efterlevas. Den slutsats som kan dras är att trots de olika tillvägagångssätt som KPMG använder sig av för att den etiska koden ska efterlevas är dessa försök inte tillräckliga för att medarbetare ska bli medvetna om denna etiska kod och dess innehåll.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

No description available.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.

The foundation of our study is five strategically selected printed advertisements which all contains signs that refer to digital medias. Through a quality content analysis, we are studying how advertisers may use a room with extended communication too enlarge the space given in a printed advertisement. The potential in these rooms are proposing a social connection and a flexible interaction by providing content that is not possible to create in a printed advertisement. The form of communication is changing and there is a two-way communication created in an obvious way. The different kinds of roles in the communication process are here partially integrated with each other. The receiver and sender are included in a cyclic model where the message transfers in different directions. This kind of free form of communication may result in an effective diffusion of a positive message. It may also cause the sender to loose control of the message, which may lead to the initial purpose being lost or changed.

Titel: En studie om styrelsens oberoende Problem: Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare. Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik. Resultat: Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna. Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.

Denna rapport undersöker appliceringen av en blockkedja på svenska livsmedelsvärdekedjor. Studiens syfte är att undersöka teknikens potential för lagring av information i avsikt att förenkla spårning mellan olika led. Mer specifikt är rapportens mäl att reda ut vilka positiva effekter tekniken skulle kunna ge upphov till för verksamheten, vilka begränsningar en applicering skulle kunna medföra samt vilken typ av blockkedja som skulle lämpa sig för ändamålet. Studien har utförts med hjälp av ett flertal intervjupersoner för att samla validerande data. Tidigare studier visar att den nya tekniken kan medföra en effektivare datahantering, underlätta kommunikation mellan olika led i värdekedjor samt öka spårbarhet och transparens. Vidare kan tekniken öka livsmedelssäkerhet och minska bedrägerier då ansvarsskyldigheten ökar till följd av högre spårbarhetsgrad. Som studien visar finns det dock utmaningar med lansering och implementering av tekniken där bland annat krav på konsensus mellan alla involverade parter i en värdekedja skapar ökad komplexitet. Idag saknas krav på informationsdelning genom en delad databas mellan organisationer, vilket gör att en standardisering i framtiden kan behöva utformas. Den mest lämpade typen av blockkedja för ändamålet är en åtkomstreglerad blockkedja med bestämmelser för vem som är tillåten att läsa, lägga till, respektive validera information i databasen. En prototyp av en applikation baserad på tekniken skapades under studiens gång för att illustrera hur informationsdelning skulle kunna ske mellan olika organisationer. / This report examines the application of a blockchain on different types of Swedish food value chains. The purpose of the study is to evaluate the capacity of the technique for storing information to simplify tracking between the different stages in the supply chain. More specifically, the purpose is to identify the positive effects that the technology could bring businesses, what challenges an implementation could give rise to and finally what type of blockchain would suit the purpose. The study has been conducted with the help of interviewees in order to collect crucial data. Previous studies show that the new technology could lead to more efficient data management, facilitate communication between different stages of the value chains as well as increase traceability and transparency. Furthermore, the technology can increase food security and reduce fraud since higher traceability increases accountability. The study shows that there are indeed challenges with the launch and implementation of the technology, including the need for consensus among all parties involves in a value chain, which leads to increased complexity. Today there are no official requirements for information sharing through a shared database between organizations, in the future there might be a need for standardization. The results show that the most suitable type of blockchain for the purpose is one with permission and access control with regulations regarding who is allowed to read, add and validate information in the database. A prototype of an application based on the technology has been created to illustrate how information sharing could be done between different organizations.

<p>Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå</p><p>mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp.</p><p>Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur.</p><p>De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är:</p><p>- Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag</p><p>- Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande</p><p>- Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka</p><p>- Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod</p><p>- Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag</p><p>- Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot</p><p>- Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna</p>

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp. Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur. De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är: - Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag - Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande - Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka - Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod - Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag - Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot - Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna