I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras. I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning – ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna. Undersökningens slutsats kom fram till att det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden. Främst visade det sig att alla segment valde att avvika från samma punkter i Kodens bestämmelser.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen.</p> / <p><strong>Background:</strong> During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”.</p><p><strong>Implementation:</strong> The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example.</p><p><strong>Result:</strong> The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.</p>

<p><strong>Författare:                   </strong>Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson</p><p><strong>Handledare:                 </strong>Ola Nilsson</p><p><strong>Titel:                             </strong>Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – <em>en studie av fem svenska börsföretag</em></p><p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.</p>

Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering. Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar. Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.

Problem: Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS. Resultat: Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse. / Problem: Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code. Purpose: Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report. Method: The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS. Result: Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.

No description available.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad. Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.

Den tekniska utvecklingen i samhället går fortare och fortare framåt. Idag är det inte ovanligt att mobiltelefonerna används för att göra bankärenden, hantera e-post och vara aktiv på sociala medier. Tekniker och lösningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och användarvänliga, men är detta på bekostnad av informationssäkerheten? Frågeställningar som har besvarat handlar om vilka sårbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja för att ta sig in i en telefon, hur det upptäcks och vilka proaktiva åtgärder som kan implementeras. Dessutom har det undersökts hur personer använder sina smarta telefoner och hur pass insatta personer är inom telefonernas säkerhet. På vilka sätt en mobiltelefon kan innebära en säkerhetsrisk i samhället har undersökts genom att en fallstudie utförts. Studien är kvantitativ då bland annat en enkät har skickats ut på ett socialt medie för att undersöka allmänhetens medvetenhet och kunskap gällande mobiltelefoners informationssäkerhet. I studien har hela 210 respondenter deltagit, av dessa är det exempelvis endast 17 % som tycker det är självklart att använda antivirusprogram på mobiltelefonen. Dessutom är det enbart 27 % som prioriterar säkerheten före pris, utseende och popularitet, när de ska ladda ner en app. Genom att räkna ut korrelationer mellan respondenternas svar så kunde flertalet samband fastställas, exempelvis påvisas det att personer som anser sig ha bra koll på informationssäkerhet inte använder anti-virus på sin smarttelefon. Allmänhetens insikt och beteende gällande informationssäkerhet är i många avseenden direkt avgörande när det kommer till tekniska lösningars säkerhet. Om en anslutning har säkerhetsbrister är det extra viktigt att enheter används på ett korrekt och skyddande sätt, så att inte informationsläckage uppstår. Resultatet av studien kan användas som underlag för vidare forskning inom arbetet med mobiltelefoners informationssäkerhet. Fallstudien har gjorts på uppdrag av två utvecklingsingenjörer, vilka har utvecklat Portiér, ett portlås som ska låsas upp med hjälp av användarens mobiltelefon. Informationssäkerheten i portlåset har undersökts på det sättet att riskidentifiering och konsekvensbedömning har sammansats till en riskanalys. Genom fallstudien kunde frågan kring huruvida smarttelefonen utgör en säkerhetsrisk i samhället eller inte besvaras. / The technical development of society goes faster and faster. Today it is not rare that we use mobile phones to make banking transactions, manage email and be active on social media. Technologies and solutions that are developed should be cost-effective and user-friendly, but is it at the expense of information security? It ́s important to consider how unauthorized persons can penetrate a mobile phone, how it ́s detected and what proactive measures can be implemented. Moreover, in this study it has been investigated how people use their smart phones and how familiar people are in the phones' security. In what ways a cell phone can cause a security issue in modern society has also been raised in a case study. This study performed a quantitative analysis where a questionnaire was sent via social media to examine public awareness regarding mobile phones information. In the study, 210 respondents participated, of these, for example, only 17% responded that it ́s obvious to use antivirus program on their mobile phone. Moreover, only 27% that prioritize safety before price, appearance and popularity, when considering downloading an app. By calculating correlations between respondents' answers, several pertience established. Among other things, demonstrated correlation between people who, although they claimed to have good eye of information security, they did not use anti-virus on your smart phone. Public awareness and behavior regarding information security is in many respects crucial when it comes to technical solutions, security. If a connection involves security flaws, it ́s especially important that the devices are used correctly and in protective manner, to avoid information leakage. The results of the study can be used as a basis for further research and work in the field of mobile phone information security. The case study has been conducted in collaboration with two development engineers, who have developed a modern door lock which can be unlocked using a mobile phone. The information security in the door lock has been investigated and analyzied in the way that risk identification and impact assessment has the same batch to a risk analysis. The question to be answered through the case study is the one regarding whether the smartphone constitute a security risk in the society or not.