Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. / Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.

Bakgrund: Företagsskandaler har varit förekommande i svenskt näringsliv, med exempel såsom AB Kreuger & Toll. Skandalerna har medfört minskat förtroendet för näringslivet men som en lösning har Svensk kod för bolagsstyrning utformats. Syfte: Sedan implementeringen av Koden år 2005 har det skett en utveckling, vilket vårt syfte är att beskriva. Syftet är även att beskriva och förklara de svenska företagens förhållningssätt till Koden samt ge en förklaring till denna utveckling. Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden bygger på en deduktiv forskningsansats och i den kvantitativa användes en abduktiv ansats. I den kvalitativa undersökningen genomfördes sju intervjuer med respondenter på Small Cap. 42 bolags årsredovisningar studerades i den kvantitativa undersökningen. Vi har till största del tillämpat den explorativa metoden. Resultat och slutsats: Vårt resultat pekar mot att bolag följer Koden i större utsträckning än tidigare. Det har medfört en lägre flexibilitet i bolagsstyrningen på grund av följsamheten till Koden men samtidigt har det här ökat förtroendet till bolagen. Vi har sett indikationer på att det är noteringsavtalet som har påverkat bolagens förhållningssätt mest. Aktieägarnas bristande intresse, att marknaden inte ser efter substansen i bolagsstyrningsrapporterna samt Kodens dåliga samverkan med andra regelverk gör att potentialen inte utnyttjas. Det har även skett förändringar i bolagens struktur, vilket skapat en ökad öppenhet.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt att införa någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor. Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor. Syftet är även att utifrån den information som införskaffas försöka formulera förslag på ett sätt att göra införandet smidigare för de aktuella bolagen. Metod: Den metod vi valt att använda är ett fenomenologisk förhållningssätt till undersökningen, samt att vi valt att genomföra ett induktivt forskningsprojekt med en kvalitativ forskningsansats. Vi har gjort sex intervjuer, varav fem med företagsrepresentanter och en revisor, samt deltagit på ett seminarium berörande ämnet Svensk kod för bolagsstyrning och dess vidare införande på mindre börsnoterade bolag. Slutsats: Den slutsats som framkommit genom denna undersökning är att uppfattningen om Koden skiljer sig mellan bolag med olika ägarstrukturer, där bolag med dominerande ägare inte ser lika stor nytta med Koden som de med spridd ägarkrets. Kunskapen om Koden i de bolag som undersökts är i dagsläget ganska bristfällig, vilket kan göra att de inte ser nyttan med Koden. I slutsatsen har vi även sammanställt fem punkter som vi anser kan underlätta implementeringen av Koden för de bolag som har denna förändring framför sig. / Introduction: Corporate scandals all over the world have contributed to a more strict way of handling how the corporations are managed. Enron and WorldCom are two North American companies who were the roots to the American legislation Sarbanes Oxley Act, SOX, which regulate the corporate governance within USA. The modern world has as a result of this chosen to introduce some kind of norm within the corporate governance area. Sweden has followed the development by introducing the Swedish code for corporate governance for listed companies with a stock market value over 3 billion Swedish kronor during the year of 2005. The Code will expand during the last six-month period of 2008 to enclose a bigger number of companies listed on the stock exchange market in Sweden with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. Purpose: The purpose is to investigate what representatives for the companies who yet have not been included by the Swedish code of corporate governance and auditors think of the plans of introducing the Code on companies with a stock market value below 3 billion Swedish kronor. The purpose is also to try to formulate a few suggestions to make the introduction as smooth as possible through the information we have received during the working procedure. Methodology: The methodology we have chosen is a phenomenological method to approach the study. We have also chosen to apply an inductive research project with a qualitative approach towards the study. We have made 6 interviews whence 5 of them with representatives from companies and 1 of them with an auditor. Besides this we have attended on a seminar about the Swedish code for corporate governance and the further introduction of the code on smaller companies listed on the stock exchange market. Conclusion: The conclusion that has emerged trough this study is that the opinions about the Code differ between companies with different owner structure. Companies with dominating owners do not understand the utility of the Code as the companies with wide owner structure. The knowledge about the Code in the companies that have been included in the study is today inadequate which can cause the consequence that they do not see the utility of the Code. In the conclusion we have also put together 5 suggestions on how to make the implementation of the Code easier for the changes that will be actualized.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag. Vilken roll spelar legitima förlagor i form av vedertagna ramverk vid företagens val av rapporteringsstruktur? Metod: Vi har i vår undersökning studerat 14 finansbolags bolagsstyrningsrapporter och analyserat dessa efter ett vedertaget ramverk för intern kontroll och riskhantering. Resultat: Vi fann i undersökningen ett svagt samband med antalet relevanta styrelseuppdrag som ledamöterna i det enskilda företaget är involverade i och företags rapportering i bolagsstyrningsrapporten. Dock förekom indikationer på att faktorer som företagets storlek, hur lång tid man omfattats av Svensk Kod för Bolagsstyrning samt exponering mot regelverk med likartat innehåll kan vara av betydelse. Vidare uppkom frågan om de mindre bolagen på börsen influeras av de större, i arbetet med intern kontroll och risk avseende den finansiella rapporteringen.

<p>Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.</p><p>Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists.</p><p>Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly.</p> / <p>Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket.</p><p>Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag.</p><p>Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.</p>

Syftet med uppsatsen är att klargöra i vilken utsträckning styrelser i svenska noterade bolag i dag ansvarar för bristfällig hantering av ickefinansiella risker, samt utreda om regelverket bör uppdateras och i sådana fall på vilket sätt. I uppsatsen drivs en tes innebärande att det finns ett behov av tydligare regler gällande ickefinansiell riskhantering i aktiemarknadsbolag.   I dag finns bestämmelser som ställer krav på rutiner gällande risker som får konsekvenser för bolagets finansiella rapportering, vilket innebär att lagstiftaren ansett att det finns ett behov av tvingande regler på området. Däremot finns det inga tydliga bestämmelser om risker som inte är finansiella. I uppsatsen ifrågasätts om det verkligen är rimligt att göra denna åtskillnad. Vi ser ofta exempel på företagskriser som beror på bristande ickefinansiell riskhantering – minns de senaste årens mutskandaler i Telia Sonera, turerna kring SCA:s företagsjet och köttfusket inom ICA Gruppen.   Aktieägarna bör ha en rätt att informeras om sådana omständigheter som kan vara till nackdel för företaget, precis som de har en rätt att hållas informerade om de finansiella risker som omger verksamheten. En bättre riskhantering gynnar också bolagsstyrningen i stort, vilket leder till bättre ekonomisk och organisatorisk utveckling för företagen och ökat välstånd för samhället som helhet.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

This creative project adapted the basic elements of the teaching methods of Zoltan Kodaly and Carl Orff to the teaching of the recorder. The resulting recorder teaching method includes the sequential presentation of musical concepts and skills of the Kodaly approach, and the philosophies and techniques for developing creativity of the Orff approach.The method consists of forty-one graduated phases of development accompanied by appropriate song materials and suggestions for varied creative activities included for the purpose of providing practice and experience with the musical concepts presented in the lessons.

Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.

School leadership and the principal’s important role in implementing national goals, efficiency in economy and administration and school development has gained increasingly interest the last decade. Both among politicians and researchers we find a lot of suggestions what kind of leadership is the most efficient to raise standards and solve the problems of decreasing student results and an increasing inequality between schools.  In the Swedish context, there is a school form that rarely is mentioned in this debate – the folk high school. On its own path, beside the ordinary school system, the folk high schools during 150 years, has brought education to adults from rural - and working class, served as a knowledge centre for the civil society and, during last years, played an important role in the integration of refugees and immigrants. The leadership in this school form is hardly at all investigated and needs to be highlighted.  The aim of this study is to give voice to principals in the Swedish folk high school and describe how they talk, and what they say, about their mission and their leadership.  This work builds upon qualitative interviews with eight principals in different folk high schools. Their stories have been processed by using a discourse-analytic approach. I have also identified the presence of different institutional logics working in their organizations. In the analysis, I have used theories made around the organizational field and the social context in schools.  My respondents describe a mission that is wide and quite open. The schools are small and the board consists of people who work voluntary to befriend the school. The principle has a large ability to design the mission him/herself. The mission also rephrases in the everyday interaction with the staff and the local culture, a culture where teachers, by tradition, has a lot of independence and great influence. This situation affects the principals’ possibilities and range of action. He/she is at the same time free and bounded. I also find that the principals, increasingly, must deal with multiple institutional logics, that affect ways of thinking, talking and acting, in their organizations.