En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

<p>Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.</p>

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.

Historisk empati är förmågan att ta en historisk aktörs perspektiv utifrån dåtida levnadsvillkor. Det bidrar till att förstå nyanser i handlingar samt att förstå händelseförlopp som rationella snarare än slumpartade. Det finns begränsat med forskning på området i allmänhet men för elever i yngre åldrar i synnerhet. Denna undersökning är ämnad för att kartlägga hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers historiska empati för elever som går i mellanstadiet. Genom att ha jämfört två olika lektionsmaterial; primärkälla och fiktionell gestaltning har olika faktorer som främjar elevernas historiska empati kartlagts. Av de två lektionsmaterialen var fiktionell gestaltning mer effektivt för utvecklingen av historisk empati än primärkälla. Det beror på att eleverna lärde sig fler levnadsvillkor, kunde identifiera sig med narrativet i högre utsträckning samt att det krävde mindre rent kognitivt att empatisera med rörlig bild. Vidare drogs också slutsatser om hur elever behöver få möjlighet till ett förstahandsperspektiv på historiska aktörer då det främjar den historiska empatin.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön och rollspelande relaterar till affektiv och kognitiv empati. 204 personer deltog i föreliggande studie genom att besvara en elektronisk enkät och 192 ifyllda enkäter analyserades. Mätinstrumenten som användes för att undersöka empati och sensorisk föreställningsförmåga var IRI och PSI-Q. Två 2x2 ANOVA utfördes för att undersöka hur kön (man och kvinna) och rollspelande (rollspelande och icke-rollspelande) relaterar till upplevd grad av affektiv och kognitiv empati. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och rollspelande avseende affektiv empati. Manliga deltagare uppvisade ungefär lika hög affektiv empati oavsett om de spelade rollspel eller inte. Kvinnliga icke-rollspelare uppvisade högre affektiv empati än kvinnliga rollspelare. Det fanns en signifikant huvudeffekt av kön avseende kognitiv empati. Kvinnorna uppvisade högre kognitiv empati än männen. Det fanns även en signifikant huvudeffekt av rollspelande avseende kognitiv empati som erhöll att rollspelare uppvisade högre kognitiv empati än icke-rollspelare. Den aktuella studien kan medföra nytta för framtida forskning och bidra till idéer om tillvägagångssätt för att lära ut kognitiv empatisk förmåga. / The purpose of the present study was to investigate how gender and role play relate to affective and cognitive empathy. 204 people participated in the present study by answering an online survey and 192 completed questionnaires were analyzed. The instruments that were used to measure empathy and sensory imagery were IRI and PSI-Q. Two 2x2 ANOVA were performed to investigate how gender (male and female) and role playing (role playing and non-role playing) relate to perceived degree of affective and cognitive empathy. There was a significant interaction between gender and role playing regarding affective empathy. Male participants showed equal degree of affective empathy regardless of whether they role played or not. Female non-role players showed higher affective empathy than female role players. There was a significant main effect of gender on cognitive empathy. The women showed higher cognitive empathy than men. There was also a significant main effect of role playing with regard to cognitive empathy, role players showed higher cognitive empathy than non-role players. The current study can bring benefits to future research and contribute to ideas of approaches to teach cognitive empathy.

Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män. / Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.