• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 71
  • 11
  • Tagged with
  • 82
  • 31
  • 17
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

I yttrandefrihetens gränsland : Om gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring

Seger, Axel January 2021 (has links)
Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrande­frihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gräns­dragning som undersöks i uppsatsen.   Yttrandefriheten skyddas i första hand av TF och YGL. Yttranden som inte uppfyller formkraven i TF eller YGL, exempelvis yttranden på sociala medier, omfattas av yttrandefriheten i 2:1 RF. Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring är emellertid densamma oavsett om yttrandet sker i medium som omfattas av TF, YGL eller RF. Yttranden omfattas av marknadsföringslagarna om de är av utpräglat kommersiell natur. Ett yttrande är av utpräglat kommersiell natur om det vidtas i kommersiell verksamhet, har ett kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. Näringsidkare vidtar alltid yttranden i kommersiell verksamhet. Bedömningen av om yttrandet har ett kommersiellt syfte tar till stor del sikte på om näringsidkarens produkt pekas ut i yttrandet. Det är även av intresse om yttrandet resulterat i en efterföljande debatt, då detta kan tyda på att yttrandet är opinionsbildande. Slutligen är frågan om vad som har rent kommersiella förhållanden till föremål främst relevant när näringsidkare talar illa om konkurrenter utan att nämna den egna näringsverksamheten eller tjänster som tillhandahålls i denna.   Uppsatsen landar i slutsatsen att bedömningen av yttranden alltid kommer innehålla ett skönsmässigt moment, men att rättsläget ändå framstår som någorlunda klarlagt. De mindre oklarheter som ändå kvarstår som exempelvis hur tydligt en vara måste pekas ut i en framställning för att den ska ha ett kommersiellt syfte, kan inte klargöras ytterligare genom förtydligande domstolspraxis. Frågorna måste besvaras genom en bedömning i det enskilda fallet.
22

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Bern Antonsson, Olof January 2012 (has links)
Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 är ett arkitekturprojekt bestående av ett mindre antal sammanlänkade byggnationer i vilka bostäder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen består av en tydligt långsmal kropp som är placerad längs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och beständighet. Gestaltningsmässigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser.
23

EU och harmonisering av avtalsrätten : Särskilt i fråga om kommersiell kontraktsrätt / EU and Harmonization of Contract Law

Kjellin, Charlotta January 2022 (has links)
No description available.
24

Lojalitetsplikt, en viktig rättsprincip eller ett spel för galleriet. Om den kontraktuella lojalitetspliktens förekomst och innebörd i svensk rätt / The duty of loyalty, an important legal principle or a play to the gallery. On the existence and meaning of the contactual duty of loyalty in Swedish law.

Postolovski, Marielle January 2023 (has links)
No description available.
25

Hur skiljer sig nyhetsvärderingen på Rapport och TV4Nyheterna? : En kvantitativ innehållsanalys av ett kommersiellt och ett ickekommersiellt nyhetsprogram.

Skanne, Elin January 2009 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. </p><p>SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet).</p><p>I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval.</p><p>Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.</p><p> </p>
26

Hur skiljer sig nyhetsvärderingen på Rapport och TV4Nyheterna? : En kvantitativ innehållsanalys av ett kommersiellt och ett ickekommersiellt nyhetsprogram.

Skanne, Elin January 2009 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT.  SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet). I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval. Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet. Den största skillnaden i nyhetsprogrammens nyhetsvärderingar låg i nyhetsämnet krig, oroligheter och konflikt. Det är TV4Nyheternas fjärde största nyhetsämne och TV4 har fyra gånger mer krigsrapportering än Rapport. Anledningen till att TV4Nyheterna rapporterar om krig kan vara att det är billigt att köpa in krigsbilder från andra byråer och lockar yngre mer köpstark målgrupp. Krigsnyheter är den ämnesval som det sänds minst av i Rapports nyhetssändningar.
27

Etablering av kommersiell rymdfart i Sverige : En undersökning om möjligheten att etablera kommersiell rymdfart i samarbete med Sveriges enda rymdbas Esrange Space Center

Knutas, Emma, Johansson, Maria January 2016 (has links)
Syftet med vår uppsats är att undersöka Sveriges möjligheter för att etablera kommersiell rymdfart och om detta är en realistisk framtida möjlighet. Vi tittar även på om vissa satsningar borde göras som ett komplement till detta, genom till exempel virtuella upplevelser från jorden. Utgångspunkten för att undersöka om etablering av kommersiell rymdfart är genomförbart i Sverige var att titta på Kirunas möjligheter att utvecklas till en mer etablerad turist- och rymdstad. Vi fokuserar främst på utvecklingsmöjligheter och rådande framtidsplaner för Sveriges enda rymdraketbas Esrange Space Center. Vi har i denna uppsats huvudsakligen använt oss av kvalitativa metoder i form av strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem, för vår forskning, relevanta aktörer med sin unika koppling till rymden, muntligt och via mejl. Den kvantitativa metoden som vi använt bestod av en enkätundersökning som vi utförde med hundra respondenter under en veckas tid. Våra teorier bygger på fem olika teoretiska ramverk som bidragit till att undersöka och styrka vårt syfte genom att applicera dessa i rymdsammanhang. Teorierna visar hur man genom att använda olika framtidsscenarier som undersökningsmetod kan hjälpa forskarna att förutspå ett visst framtida utfall. De visar även människans behov av självförverkligande och längtan efter nya upplevelser tillsammans med de aspekter som kan påverka människor att ta till sig en ny innovation eller välja att avvisa den. Teorierna undersöker även de hot, styrkor, svagheter och möjligheter som kommersiell rymdfart står inför. En etablering av kommersiell rymdfart innebär flera svårigheter inom områden som säkerhet, miljö och ekonomi. Men om utvecklingen följer samma kurva som för den vanliga flygtrafiken kan det bli möjligt att resa till rymden för ett rimligt pris om cirka 50 år. Var rymdaktörerna slutligen väljer att etablera kommersiell rymdfart kommer indirekt bestämmas av kunderna, då deras efterfrågan styr var en rymdstation blir mest lönsam att etablera. För Kiruna, med Sveriges enda rymdbas, är det viktigt att arbeta aktivt och ambitiöst för att kunna erbjuda ett attraktivt resande för intresserade kunder. Tills man hittar tekniska lösningar på de hinder kommersiell rymdfart står inför kan cyberturism (virtual reality) vara ett substitut för att få uppleva rymden utan att behöva ta hänsyn till tid, plats, säkerhet eller ekonomi. / The purpose of this essay is to explore Sweden’s opportunities to establish commercial spaceflight and whether this is a realistic or unrealistic possibility in the future. We also looked at whether efforts should be made as a complement to this, for example through virtual experiences from Earth. One of our starting points was to investigate the opportunities and potential for Kiruna to develop to a more established tourist- and urban space town. To achieve this, we are primarily focusing on the development opportunities and current plans for the future of Sweden´s only spaceport Esrange Space Center. In this paper, we mainly used qualitative methods in the form of structured and unstructured interviews. We had interviews with five relevant parties for our research, both verbally and via email. The quantitative method we used consisted of a survey we did with one hundred respondents during a period of one week. The theories that have been used are four different theoretical frameworks which have helped us to investigate and strengthen our purpose by applying these into the context of space. They include how the use of future scenarios as a method of investigation could help scientists to predict a certain future outcome. Also the human need of total fulfillment and the longing for new experiences together with the aspects that can affect whether a person accepts a new innovation or decides to reject it. The theories also examines the threats, strengths, weaknesses and possibilities that commercial spaceflight is facing. The commercial space sector is facing curtain difficulties in terms of safety, environmental and economic issues. But if the development follow the same curve as for the regular air traffic it might be possible to travel to space for a reasonable price 50 years from now. Where space organizations ultimately choose to establish commercial spaceflight depends on the customers, since their demand will determine where they want to fly out from. For Kiruna, which is already hosting Sweden´s only spaceport it will be crucial to work hard to show ambition and provide attractive offers for their potential clients. Until technology provides us with the solutions preventing commercial spaceflight cyber Tourism (virtual reality) can be a substitute for visitors to experience space without the need to take account of time, location, security and economy.
28

”Vi väljer ut saker vi tycker läsarna har nytta utav” : – En undersökning av textreklam i Aftonbladets bilagor

Tomasdotter, Moa, Schöldsten Hjertberg, Lova January 2018 (has links)
I följande C-uppsats undersöker vi fenomenet textreklam och hur det uppenbarar sig i Aftonbladets bilagor. Tyngdpunkten ligger på att undersöka textreklam med Aftonbladets bilagor som fallstudie. Samtliga bilagor vi valt att undersöka ligger som digitalt format på Aftonbladets webb aftonbladet.se. De bilagor vi undersöker är Härligt Hemma, Teknik, Resa och Motor. I vår uppsats har vi använt oss utav tre metoder för att på ett så pass grundligt sätt som möjligt undersöka textreklam. Vi har börjat med att genomföra en kvantitativ innehållsanalys där vi, på Aftonbladets webb, undersöker förekomsten av tendenser till textreklam i de ovan nämnda bilagorna. Vi undersökte 131 artiklar som låg under våra valda bilagor på Aftonbladets webb. Vi valde sedan att genomföra en enkätundersökning bland en blandad, men relevant, undersökningsgrupp där 41 personer som läser Aftonbladet och dess bilagor fick svara på frågor om textreklam i bilagorna och om journalister. För att fördjupa och sätta enkäten i perspektiv valde vi att intervjua två journalister från Aftonbladet samt en jurist från Journalistförbundet. Alla tre insatta och väl bekanta med fenomenet textreklam. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk som innefattar teori om objektivitet, gestaltning och professionalisering samt de-professionalisering. Sammanfattningsvis kommer vår undersökning visa att det finns hög tendens till textreklam i Aftonbladets bilagor men att det i mångt och mycket är en tolkningsfråga. Våra intervjupersoner anser inte namngivna produkter eller företag vara textreklam så länge det sker på redaktionella premisser. De menar även att företag inte har någon talan i hur de väljer att skriva om deras produkter samt att det inte ses som textreklam om det gynnar läsaren. Vår enkätundersökning visar att läsare är skeptiska till hur objektiv bilagejournalistik egentligen är och frågar sig om det handlar om ett genuint informerande eller om journalister får betalt för att skriva om produkter och företag.
29

Rapport och Nyheterna : - innehållsanalys av deras gemensamma nyheter

Klaxman, Frida January 2006 (has links)
<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>
30

Kommersialiseringen av en regional flygplats : En studie av Karlstad Airport / Commercialization of a Regional Airport : A study of Karlstad Airport

Nilsson, Sabina, Pettersson, Madeleine January 2008 (has links)
<p>Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.</p><p> </p><p>Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.</p><p> </p><p>För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.</p><p> </p><p>De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:</p><p> </p><p>-        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens.</p><p>-        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa.</p><p>-        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten.</p><p>-        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.</p><p> </p><p>Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell <em>The enriched service </em><em>package for the airport provider</em> genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är <em>Educational services </em>och <em>Lodging services.</em></p>

Page generated in 0.1761 seconds