The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006. SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news. The question: - Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news? When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources. The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive. Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006. SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut. Frågeställningen: - Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna? I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor. För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag. Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.   Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.   För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.   De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:   -        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens. -        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa. -        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten. -        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.   Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell The enriched service package for the airport provider genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är Educational services och Lodging services.

No description available.

Pollinering är avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika växtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) är en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns två aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar många biodlare för tillgång till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen får av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. Markägare kan ha ett intresse av att spara manuka på sina marker och få en utkomst från biodlarna genom att dessa betalar för åtkomsten. Studien syftar till att klarlägga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida användning och har utgått från intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna. Resultaten visar att de ekonomiska effekterna av kommersiell pollinering i dag i Taranaki-regionen är relativt små. Även den kommersiella pollineringens roll för skydd och förvaltning av inhemsk natur undersöks. Kommersiell pollinering kan vara en viktig del inom naturskydd men är samtidigt beroende på om interaktionen med andra bin kan vara skadlig. Pollineringstjänster kan utvecklas dels genom information till markägare och jordbrukare, dels genom marknadsföring från biodlare. / Pollination is crucial for a number of commercial crops as well as for native vegetation. The honey bee (Apis mellifera) is one of the most important pollinators. In the Taranaki region in New Zealand there are two aspects of commercial pollination; beekeepers pay for access to manuka due to the antibacterial quality it gives the honey and orchardists pay for pollination of their crops. Landowners could have an interest in managing the manuka and having beekeepers paying for the access. This study seeks to elucidate the effects that commercial pollination has in Taranaki region, today as well as for future use, through interviews with beekeepers, orchardists and authority personnel. The results show that the effects of commercial pollination in Taranaki are of minor extent. Also the role commercial pollination plays for environmental management is highlighted. Commercial pollination may be a part of nature protection and play a particular role in effort to increase biodiversity, but it is much depending on the interaction with native bees. Pollination services may be developed in different ways including informing landowners and farmers and marketing of beekeepers.

Momsen i Sverige är uppdelad i olika satser, dessa är 0, 6, 12 och 25 procent. Den vanligaste momssatsen är 25 procent. Enligt 3 kap. 11 a § i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) erbjuds undantag från momsplikt om en verksamhet bedriver idrottslig verksamhet. De verksamheter som helt undantas från momsplikt på tillhandahållande av idrottslig verksamhet är sådana som anses vara icke-vinstdrivande subjekt, såsom staten, kommuner eller ideella föreningar. Vinstdrivande subjekt däremot, såsom kommersiella företag med vinstsyfte, kan enligt 7 kap. 1 § 3 st. 10 p. momslagen få en reducerad momssats på 6 procent istället för 25 procent om verksamheten betraktas som idrott. Det har emellertid visat sig att det förekommer avgränsningsproblem gällande vad som är idrott alternativt inte idrott. Det har framkommit i domar och ställningstaganden från Skatteverket att det föreligger problem vid avgöranden om den aktivitet som erbjuds är idrott eller rekreation, nöje och förströelse. Det är vanligt förekommande att nationella domstolar söker förhandsavgöranden från EU-domstolen för att de själva inte kan avgöra om en aktivitet är idrott.Idrottslig verksamhet i 3 kap. 11 a § momslagen saknar en definition. Detta gör det tämligen svårt för enskilda aktörer att avgöra om deras tillhandahållande är idrott enligt momslagen. Det är med tanke på samhällets utveckling och att det ständigt tillkommer nya sporter, som det uppstår problem när lagbestämmelsen inte specificerar vad som utgör idrott. Enskilda kan tolka lagrummet felaktigt i förhållande till egna värderingar om vad idrottsbegreppet innefattar. För att klargöra och utvidga begreppet idrottslig verksamhet som det ska förstås enligt momslagen måste således ledning sökas i rättskällor både i EU-rättslig och nationell bemärkelse samt i övriga källor som är vägledande på området.Resultatet av att det föreligger avgränsningsproblem leder till att rättssäkerheten kan ifrågasättas. Det förklarar sig naturligt att ett lagrum som inte kan tolkas tydligt brister i rättssäkerheten. Lagtexter som är vaga och inte innehåller definierade nyckelbegrepp resulterar i att den som berörs av lagen inte kan förutse konsekvenserna av sitt handlande utifrån lagtexten. Förutsebarheten kan anses vara en av de centralaste delarna i rättssäkerheten, det är särskilt viktigt när det kommer till skatterätten då felaktiga beslut eller bedömningar kan få betungande konsekvenser för den enskilde.Syftet med denna studie är att klargöra hur tolkning av begreppet idrottslig verksamhet ska gå till i förhållande till både EU-rätten samt svensk rätt och övriga källor. Vidare ämnar studien att undersöka huruvida bestämmelse i 3 kap. 11 a § ML är förutsebar i förhållande till rättssäkerheten.

Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

Hydrogen can be produced by solar power driven electrolysis and then be long-termed stored until an electrical demand emerge. Therefore, hydrogen energy storage have the potential to solve the issues with seasonal energy mismatch that generally occur in buildings with solar production. The process is done without any emissions, since the input and output are electricity from renewable resources, water, oxygen and heat. In this master thesis the purpose is to evaluate how a hydrogen energy storage can be used in a commercial building in order to reduce its grid power peaks. This is investigated by creating a model which simulates a hydrogen system, combined with a battery, in a grid-connected building in Uppsala. The model dimensions the system components by using six different operation strategies. The potential of using hydrogen storage in a commercial building is evaluated with respect to its energetic and economic feasibility. The result indicates that the building’s grid power peaks can be reduced by integrating a hydrogen system, and thereby savings in terms of electricity and heat are achieved. However, the net present value is negative for all operation strategies, which means that the investment is non-profitable. By varying several factors in a sensitivity analysis, it is discovered that the investment cost must be reduced in combination with a higher monthly power fee in order to make the investment profitable. There are, however, other values that can motivate an investment in a hydrogen system. An energy storage increases the flexibility in a building and also makes the building more robust towards power outages and high electricity prices. These qualities might be more desirable in a future electrical power system with more intermittent power production.

This study investigates the diffrences and similarities between interviews with politicians from two different Swedish morning news shows called Morgonstudion and Nyhetsmorgon. This is to see if there is a connection between how the news interview is designed and the fact that it is public service or commercial tv. Using Conversation Analysis, the interviews interaction are analyzed as institutional conversations. Two of the interviews chosen for investigation is with the partyleader of Centerpartiet Annie Lööf and the other two are with the spokesperson candidate of Miljöpartiet Märta Stenevi. The theoretical framework that this comparative study is based on is the framing theory and the conversation analysis as a theory. The authors argue that the framings of the news interviews can be associated with the charactaristics of public service and commercial tv. The study also argues that some of the interactional patterns can be connected to these charactaristics.

Syfte och forskningsfrågor Denna studie har till syfte att undersöka hur independent artister tänker kring verktyget autenticitet och vilka faktorer som kan bidra till att skapa en autentisk grafisk profil. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig i en abduktiv ansats med deduktiva inslag. Studiens empiriska data utgörs av 6 semistrukturerade intervjuer med independent artister. Slutsats Autenticitet skapas naturligt genom artistens självständiga motivation, passion och drivkraft eftersom artisten tycker det är roligt att skapa musik och en visuell image. Artister kan vara autentiska samtidigt som de vill bli framgångsrika så länge det finns en balans och fokus på det kreativa skapandet.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020    Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig irevisionskontexten. Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg. Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en organisationsnivå. / Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry   Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.   Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an organization and describe how these manifests themselves in the audit context.   Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.   Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the evaluation of employees. The evaluation process as a tool showed potential as we succeeded in identifying institutional logics at an individual level. Limitations were also found within the form of difficulties in identifying institutional logics at an organizational level. We therefore encourage further development of the tool and a discussion regarding the use of institutional logics as a concept on an organizational level.