The purpose of this study is to provide an insight into six primary school teachers’ attitudes, ideas and approaches to teaching reading comprehension in Finnish and Swedish schools. In addition, the informants’ reflections on the PISA studies’ results concerning reading comprehension are also included. The study is comparative and based on interviews with primary school teachers in Finland and Sweden. Six teachers, three from a Finish school and three from different Swedish schools, have been interviewed by e-mail. The result shows that on the one hand there are some similarities but also differences both concerning approach and practice. Regarding the reasons why the PISA results differ between the two countries, the informants seem to differ because they have different views on how their colleagues in the other country work and they have no knowledge of each other´s work.

<p>Bakgrund</p><p>Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av</p><p>nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p>År: 2007</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter</p><p>som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika</p><p>händelsen i Pakistan.</p><p>Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar</p><p>sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder</p><p>oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi</p><p>finner dessa begrepp högst relevanta för analysen.</p><p>Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma</p><p>hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som</p><p>skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare</p><p>USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger</p><p>fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten</p><p>betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,</p><p>det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt</p><p>att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt</p><p>i båda kanalernas inslag.</p><p>Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox</p><p>News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.

Abstract Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson Handledare: Eva-Lotta Frid Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap År: 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika händelsen i Pakistan. Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi finner dessa begrepp högst relevanta för analysen. Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder, det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt i båda kanalernas inslag. Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.

Bakgrund Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision. Tillvägagångssätt Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket. Resultat Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Studien analyserar Charles Dickens verk, översatt av Margareta Ångström, Lysande utsikter (1970) och kommer ställas emot en återberättad version av Johan Werkmäster (2011). Syftet med studien är att jämföra dessa två versioners paratext, språk och innehåll samt att undersöka om versionerna skulle passa till elever i årskurs 4–6.Studiens analys utgår från en komparativ metod och därför görs jämförelse versionerna emellan.Resultatet från analysen visar på att Werkmäster har genomfört en kraftig förenkling av Dickens original. Däremot har Werkmäster omarbetat handlingen på så vis att det centrala i händelseförloppen är kvar samt att han lyckats omarbetat den till en lättläst bok som mycket väl skulle fungera för elever i årskurs 4–6.