Efter att ha tagit examen från det fyraåriga sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola söker vissa studenter anställning som befälhavare på ett fartyg under 70 brt trafikerandes inre fart. Utbildningen är utformad till att i första hand ge studenterna de förutsättningar som krävs för en anställning som styrman ombord på ett större fartyg. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade studenterna upplevde sin kompetens inför arbetet som befälhavare och ifall deras avsaknad av tidigare erfarenhet från fartygstypen gav upphov till några risker. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex utvalda befälhavare som före anställningen saknade tidigare erfarenhet av fartygstypen. Resultatet visade att befälhavarna kände en nervositet inför delar av arbetet, främst kopplad till fartygsmanövreringen och avsaknaden av någon ombord att fråga om hjälp. De ansåg sig under arbetets inledande skede sakna den erfarenhet som krävdes för att under alla omständigheter kunna garantera fartygets säkra framförande.

<p>Som en konsekvens på de radikala förändringarna i världen under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgång till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i värde i takt med att produkterna och tjänsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige Försäljning AB. Uppsatsen fokuserar på hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.</p><p>Uppsatsen är uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom både offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal från olika delar i organisationerna. Teorierna vi använt oss av är hämtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har använt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anställda och omvärlden.</p><p>Vår uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och också hur viktigt det är att företagen besitter rätt kompetens. Vi har kommit fram till att företaget använder kompetens som den största konkurrensfördelen för att möta morgondagen. Eniro bedriver kompetensarbete främst med praktiska verktyg som PU-samtal, R-I-K-modellen och utbildningsprogram, men utan att ha någon övergripande struktur. Kompetensutveckling ses som en process och företaget arbetar mycket med det, men det saknas en uttalad strategi och sammanhållning. Företaget har potential att öka sin konkurrenskraft genom kompetensutveckling. Eftersom Eniro är ett av de stora mediebolagen har de också resurser att genomföra mer omfattande kompetensutveckling.</p>

Eftersom människan är ett företags främsta resurs är det viktigt att redan vid rekryteringen få in rätt medarbetare i företaget. Kompe-tens och värderingar är två viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstå problem om företag inte värderar dessa lika. Syfte : Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrån hur företag värderar kompe-tens och värderingar. Metod : Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört åtta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vår empiri till vår teoretiska referensram. Slutsatser : Vi har genom vår studie sett att våra intervjupersoner anser att det är viktigare att en arbetssökande har gemensamma värderingar med företaget än att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter. Intervju-Organisation, kandidatuppsats Sonja Bergman och Natalie Fredriczon personerna menar att en persons värderingar är svåra att ändra på, medan kompetens är något som personen kan utveckla under sin anställning. Vidare forskning : Det hade varit intressant att se hur vårt resultat hade blivit om vi istället hade genomfört vår undersökning genom att enbart inter-vjua bemanningsföretag. Eftersom bemanningsföretag bland an-nat arbetar med att rekrytera åt andra företag hade det varit intres-sant att titta närmare på om det finns någon svårighet med att rekry-tera till andra företag utifrån deras krav på den sökandes kompetens och värderingar.

Studiens syfte är att undersöka vad som bedöms som förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem förskollärare som blivit beviljade lärarlönelyftet samt tre förskolechefer som tagit beslut om vilka som skulle premieras. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang för yrkesutvecklingen är stor samt att förskollärarna har ansvarsområden och uppdrag utöver arbetet i barngruppen. Slutsatsen visar att förskollärarnas yrkespersonlighet är en bidragande faktor till att de i praktiken lyckas kvalitetssäkra verksamheten samt att förskollärarna premierats för att deras arbetsuppgifter bidrar till skolutveckling och på så vis till yrkets professionsutveckling.

Rekrytering och kompetens är två områden som är aktuella inom arbetslivsforskning idag, vi önskar i denna uppsats att forska kring relationen mellan dessa två områden. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för relationen mellan kompetens och rekrytering. För att uppnå syftet har vi använt oss av befintlig teori på områdena rekrytering, kompetens, bemanningsplanering och kompetensförsörjning. Den befintliga teorin används som underlag för att sedan relatera den till de verksamheter som varit föremål för studien. Studien har bedrivits ur ett arbetsgivarperspektiv och vi har lagt mest vikt vid att finna arbetsgivarens strategier för att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Vi har genomfört denna undersökning utifrån en kvalitativ metod, och inhämtat data genom intervjuer. Objekten för studien har varit sju olika verksamheter inom områdena Karlstad och Hammarö. Verksamheterna vi valde behövde arbeta aktivt med rekrytering och kompetensförsörjning, verksamhetens rekryteringsansvarig var respondenten i vår undersökning. Resultaten visar att arbetsgivare behöver definiera och konkretisera vad de anser att kompetens är. Arbetsgivare behöver även ha en förståelse för vilket kompetensbehov verksamheten har för att få bästa förutsättningar att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Samtliga verksamheter redogör för att de främjar intern rekrytering före extern rekrytering. Anledningar till att de främjar den interna rekryteringen har vi funnit är på grund av ett behov av säkerhet hos arbetsgivaren. Våra respondenter uppger att en säkerhet med intern rekrytering är att den individ som anställs redan är känd för verksamheten, och det minskar risken för felrekrytering. Intern rekrytering är enligt våra respondenter enklare då det i relation till extern rekrytering är en mindre omfattande process, vilket resulterar i att verksamheten spar tid. Resultaten har visat att kompetens ligger till grund för beslut om intern- eller extern rekrytering kommer att ske. Arbetsgivare väljer extern rekrytering när intern rekrytering inte är möjligt eftersom den kompetens som efterfrågas inte finns inom verksamheten. Ett ytterligare resultat av vår undersökning visar att kompetensförsörjning av verksamhetens arbetskraft i kärnan leder till ett minskat rekryteringsbehov. Det minskade rekryteringsbehovet uppstår som ett resultat av att individerna som utgör kärnan väljer att stanna i verksamheten, då individernas kompetens förvaltas av arbetsgivaren. Respondenterna uppger att kompetensförsörjning av arbetskraft i den sekundära gruppen inte påverkar individerna att de stannar längre i verksamheten. Att individerna i den sekundära gruppen inte stannar länge medför att rekryteringsbehovet förblir detsamma i den gruppen oberoende om verksamheten arbetar med kompetensförsörjning.

Tandhygienistyrket etablerades i slutet på 1960-talet. Sedan dess har utbildningen till tandhygienist förändrats och arbetsuppgifterna utökats. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsuppgifter yrkesverksamma, legitimerade tandhygienister utför, inom ramen för formell kompetens. En enkätstudie skickades till 200 tandhygienister, slumpmässigt utvalda av Sveriges tandhygienistförening. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om ålder, kön, omfattning av tandhygienistutbildning, examensår, yrkesverksamma år som tandhygienist, omfattning av arbetstid, arbetsgivare samt frågor om arbetsuppgifter och vilka patientkategorier man arbetade med.173 enkäter (86 %) inkluderades i studiens resultat. Den vanligaste arbetsuppgiften som tandhygienister utför dagligen är att diagnosticera parodontit kliniskt (78 %). Slutsatsen av studien blev att yrkesverksamma tandhygienister i Sverige utför alla arbetsuppgifter inom ramen för formell kompetens, dock i varierande utsträckning. Dagliga arbetsuppgifter som tandhygienister vanligen utför är att diagnosticera, risk/prognosbedöma och profylaxbehandla karies och parodontit på vuxna och barn.

De senaste två läsåren har förskolorna i Sverige haft möjlighet att ansöka om ett bidrag från staten med anledning att minska barngruppernas storlek. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolorna som blev beviljade bidraget har arbetat för att minska sina barngruppsstorlekar med olika metoder samt vad detta har för relation till förskolornas kvalitet. Genom att få reda på det här har en kvalitativ innehållsanalys används genom intervjuer med två stycken förskolechefer och två stycken förskollärare. Resultatet visade att alla förskolor som presenteras i denna studie har arbetat med liknande metoder för att minska sina barngruppsstorlekar. Förskolorna arbetar under dagen i mindre barngrupper för att de på det viset ge barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Omorganisationer och ombyggnationer har inrättats med hjälp utav bidraget för att lättare kunna dela upp barnen under dagen, därigenom arbetar förskolorna mot ett lärandeobjekt. Analysen visar att alla förskolor arbetar aktivt med att minska sina gruppstorlekar och för att höja kvaliteten i förskolan är det många olika faktorer som spelar in. Personalens förhållningssätt och kompetens i relation till mindre barngrupper bidrar till hur kvaliteten ser ut i förskolan.

Syftet med studien är att analysera vilka strategier sex olika organisationer har för att behålla medarbetare. Kvalitativ metod har använts. Sammanlagt har sex personalansvariga chefer intervjuats med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder för att behålla sina medarbetare. Dessa områden är delaktighet, kommunikation och information, ut-vecklingsmöjligheter samt lärande i arbete. Slutsatsen är att cheferna arbetar aktiv med att värna om sin personal. De anse om medarbetaren trivs på arbetsplatsen finns det stora möjligheter för medarbetaren att fortsätta att arbeta för företaget.

Med vår kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen – en studie om vilken betydelse chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen går till i ett företag när man rekryterar in nya chefer. Syftet är att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande chefer vid en chefsrekrytering. Skälet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill få en inblick i hur det går till i det utvalda företaget och varför de väljer att hantera sina chefsrekryteringar så som de gör. Men vi ville även undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom området samt kunna bidra med något nytt utifrån studien till forskningen. Vi har valt att använda oss av Bourdieus kapitalbegrepp; social och kulturellt kapital och Persson samt Herlitz social kompetens teorier som våra huvudteorier i uppsatsen. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som har utförts med chefer inom ett offentligt företag och vi valde att intervjua åtta respondenter som hade teamleader samt produktionschef tjänster. Urvalet av respondenterna skedde utifrån ett strategiskt urval. Vår studie visade att de utvalda cheferna som deltog, ansåg att kompetens kan vara i form av formell utbildning på en högre nivå, så som högskola och universitet och det framkom att denna typ av kompetens inte var särskilt relevant när de rekryterar in nya chefer. Resultaten som vi fick fram är att de nuvarande cheferna i företaget anser att kompetens i form av social kompetens och arbetserfarenhet har störst betydelse när man rekryterar in nya chefer till företaget.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever.</p><p>Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.</p>