Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.

Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.

Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten. Som stödmaterial innefattar studien även relevant litteratur, artiklar och muntliga källor.Utifrån studiens syfte och frågeställningar har flera resultat framkommit. Fortbildning var tidigare statligt kontrollerat men idag är situationen annorlunda. Idag har kommunen tillsammans med skolföreståndare eller rektor den centrala kontrollen och ansvaret. Ett annat resultat pekade på att samtliga respondenter i enkätundersökningen delade en positiv attityd till fortbildning. Genom dokumentanalysen framkom en skillnad mellan skolornas utbud där den svenska skolan hade ett bredare ämnesutbud. Genom noterade resultat kunde vi se en kontrast mellan svenska och åländska lärare, angående de krav som ställs från högre instanser.Studien visar att, det är av betydelse att lärarna har möjlighet att vara delaktiga i sin fortbildning genom påverkan av undervisning och utvärdering. Fortbildning bör även ha en koppling till lärarens dagliga arbete för att därmed upplevas som relevant, vilket ger läraren en positiv inställning till fortbildning och dess betydelse.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

Protean career är en av de nya karriärerna och en ny syn på karriär. Den bygger på att individen själv i hög grad styr över sin karriär och dennes utveckling och baserar denna främst utifrån sina värderingar. För att undersöka förekomsten av Protean career orientation och dennes eventuella samband med kompetensutveckling genomfördes en enkätundersökning på en arbetsplats som resulterade i 134 deltagare. Korrelations- och regressionsberäkningar utfördes på insamlad data. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan Protean career orientation och kompetensutveckling och att det förstnämnda var en stark prediktor för kompetensutveckling. Vidare erhölls resultat för att det fanns en måttligt hög grad av Protean career orientation och att det således finns en ny syn på karriär även i Sverige. Det banar väg för vidare forskning angående ämnet och att detta även belyses ur andra perspektiv.

Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.

No description available.

No description available.

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget. Studien har en kvalitativ ansats med och har genomförts med hjälp av sex intervjuer med hermeneutisk tolkning som analysmetod. Studiens analys har utgått från ett postmodernistiskt perspektiv och har lyft fram Foucaults teorier om kunskap, makt, disciplinering, och norm. Utöver detta har även Lundgrens ramfaktorteori i förhållande till organisatoriska ramar som teoretiska ram och analysverktyg, använts. Studiens resultat visar att pedagogisk dokumentation uppfattas vara ett redskap, som innefattar både barnsyn, förhållningssätt, utforskande arbetssätt och kollektiva reflektioner, vilket har synliggjort de komponenter som visar sig kräva olika former av kunskap för att bli skicklig i att använda verktyget. Kunskap har visat sig både behövas och önskas av pedagogernas för att möjliggöra skicklighet i detta hantverk. Jag har funnit att verktyget har både styrkor och svagheter beträffande den makt som råder runt tillämpningen. De hinder som erfarits under implementeringen har utmärkts sig genom att uppträda i olika typer av motstånd grundlagd i rädsla för förändringar. Det finns även yttre faktorer som visar sig vara hinder för implenteringen av verktyget. De som framträtt har varit struktur, tidsbrist samt svårigheter att få fram ändamålsenliga reflektionsunderlag. Detta visar på komplexiteten vad gäller implementeringen av verktyget. Genom studien fann jag möjligheter som visade sig, som att fördjupningen ger kunskap till verktyget. Lika kompetensutbildning till alla oavsett utbildning, visade sig ha stor betydelse.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering på ett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell och medarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ett resultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig av Rederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja i kommande kompetensutvecklingar för produktionsledare? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer och analys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrund till denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av. Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande att leverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främja förbättringar, utveckla människor och visa självinsikt. / The overall aim of this study was to perform a competency inventory on leadership from production managers based on a leadership model and employee survey. We have asked us questions about how to use results from an employee survey to develop leaders? How to use Rederiets leadership model for developing leaders? As well as which focus Båten should choose for their next compentecy developments for production managers? We have used a qualitative research approach using four interviews and analysis of an employee survey which led us to our result. As a background lies the leadership model made by Rederiet which we have based much of our research on. Our results show that Båtens production managers are good at leading the work force to deliver results and to follow Rederiet´s core values. But focus should further be on encouraging improvements, develop people and show self-awareness.