I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities.   Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it. Furthermore we can not with accuracy determine the importance of the leadership role. Of the three municipal organizations that were included in the study all saw an effect because of the competence development, but not at a level that changed the entire business. Despite this when asked all municipalities wanted to continue to work with business modeling in the future.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat. I analysens fjärde del analysera jämställdhet i relation till kompetensutveckling och rekrytering. Centrala delar av resultatet är att det finns en övergripande kunskapsbrist i Kommunen. Resultaten visar även att bristande kunskap vad gäller jämställdhet utgör hinder för rekrytering och kompetensutveckling med ett jämställdhetsperspektiv samt att rekrytering och kompetensutveckling utgör hinder för ökad jämställdhet när kunskap saknas. Studien avslutas med tre övergripande åtgärdsförslag.

Diss. Linköping : Univ.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt förskollärarens kompetenser och inställning påverkade vilken matematik som erbjöds i förskolan. För att kunna uppnå syftet framarbetades forskningsfrågorna: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin inställning till matematik i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin matematiska kompetens för förskolans matematik? Tolkningsarbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var halv-strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare. I resultatet framkom att förskollärarnas kompetenser och inställning till matematik i förskolan varierar. Resultatet visade även att samtliga förskollärare är medvetna om att deras inställning och kompetens påverkar barnens matematiska lärande. Flera av förskollärarna ställer sig kritiska till användandet av begreppet undervisning i förskolan, dock anser de att de lär barnen. Sammanfattningsvis kunde undersökningen visa vikten av att förskollärare erbjuds och genomför fortbildning i förskolans matematik.

Organizations are becoming increasingly challenged in terms of increasing competition and workers' demands on their workplace. The demands are, among other things, that employees seek organizations with similar values ​​as themselves, and that the flexibility of working conditions is an increasingly important part of the labour market and this puts demands on organizations. Over the last few years, it has been found that staff is an organization's most valuable resource, and this should be focused on more, one way of appreciating its staff is through competence development. Competence development can be seen as a reward and can act both as a contributing factor to the sense of appreciation of employees and also benefits the productivity and efficiency of the business. Engagement has a major influence on the results of competence development and this relationship is the focus of this essay. This essay is completed with a qualitative method and eight semi-structured interviews have been conducted. The purpose of the paper is to investigate the relationship between competence development and engagement in a municipal activity. The selection consists of eight first-line managers in disability care, which are employed in the same municipality and work in the same working group. The result has been analysed using qualitative content analysis, previous research and theories related to engagement and competence development. The result shows three factors that are of the greatest importance in the influence of the participants' degree of engagement and these are, surroundings, appreciation and flexibility. The result could be interpreted as the organization is having development potential within what could be focused on according to this result is to chart the participants' basic internal engagement and to adapt it to what kind of skills development is offered that the results of the education should be as good as possible. These factors are consistent with previous research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research. / Organisationer får i dagsläget allt högre krav på sig i och med den ökande konkurrensen och arbetstagarens krav på sin arbetsplats. Kraven ligger bland annat i att arbetstagare söker sig till organisationer med liknande värderingar som dem själva samt att flexibiliteten kring arbetsförhållanden är en allt större del av arbetsmarknaden som inger krav på organisationer och arbetstagare.Det har de senaste åren ofta konstaterats att personalen är en organisations viktigaste resurs och detta bör fokuseras på mer, ett sätt att värdera sin personal är genom kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan ses som en belöning och kan fungera både som en bidragande faktor till känslan avuppskattning hos de anställda och gynnar även verksamhetens produktivitet och effektivitet. Engagemang har stor påverkan på hur kompetensutvecklingen resulterar och denna relation står ifokus i denna uppsats. Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan kompetensutveckling och engagemang i en kommunal verksamhet.Urvalet utgörs av åtta första linjes chefer inom funktionhinderomsorg som är anställda i en och samma kommun och som arbetar i samma arbetsgrupp.Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till engagemang och kompetensutveckling. Resultatet visar på trefaktorer som är av störst vikt i påverkandet av deltagarnas grad av engagemang. Dessa är, ”omgivning”, ”uppskattning”samt ”flexibilitet”. Resultatet skulle kunna tolkas som att det finns utvecklingspotential inom den undersökta organisationen och det som skulle kunna fokuseras på enligt detta resultat är att kartlägga deltagarnas grundläggande inre engagemang och anpassa detta till vilken slags kompetensutveckling som erbjuds för att resultaten från utbildningen ska bli så bra som möjligt. Dessa faktorer stämmer överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Det övergripande syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning yrkesverksamma förskollärare resonerar kring sin barnsyn, hur ofta de reflekterar om barnsyn i arbetslaget samt om de erbjuds kompetensutveckling. Metoden som används är kvantitativ och datainsamlingen sker med hjälp av enkät i tre facebookgrupper. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna är väl införstådda med begreppet barnsyn och att reflektioner om detta prioriteras i arbetslaget. En svag majoritet har erbjudits kompetensutveckling om barnsyn, denna har då främst ägt rum som tema för APT, pedagogiska forum och föreläsningar. Majoriteten av respondenterna uppger att de önskar mer kompetensutveckling om barnsyn.

This case study highlighted, in a township, mathematical teachers and school administrators narratives on different occasions when they had access to mathematics didactic research. The teachers reported various individual events that influenced them in their teaching and described how mathematical didactic research contributed to their skills development and development of their practical teaching. School administrators in the same township and two university educators of teachers form an outside university communicated about their experiences and perspectives on the access and application of mathematics didactic research in teachers´ practice. The aim of the study was to gain immersed knowledge and increased understanding of how mathematical didactic research was accessed to working math teachers. The study was a case study and applied a qualitative approach involving data collection consisting of unstructured observations, with semi-structured interviews individually with school administrators and university educators of teachers and in focused groups with a supplementary questionnaire for the teachers. Data collection based on a qualitative approach also took the form of collecting written critical incidents from the mathematics teachers participating in the study. The result revealed different examples, based on different professional perspectives, how didactic research was available to mathematics teachers. The study also highlighted the participants' descriptions of the connection between didactic research and the use of the same in professional development and the development of teaching.

Syftet med denna kvalitativa studie är att att undersöka vad som motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling samt hur motivation kan påverka viljan att lära sig något nytt. I studien presenteras tidigare forskning om Herzbergs tvåfaktorsteori gällande motivationsfaktorer och hygienfaktorer samt Illeris lärteori med inriktning på drivkraftsdimensionen. Resultatet visar att fem faktorer motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling. När det gäller motivationens påverkan på vilja att lära sig något nytt, kan det konstateras att motivationen har stor påverkan på mellanchefernas lärande. Dels beror motivationen på vad det är som ska läras in och dels att högre motivation ökar viljan till att lära sig något nytt. En slutsats är att det finns gråzoner mellan Herzbergs motivationsfaktorer och hygienfaktorer. Faktorerna är inte helt oberoende av varandra, utan kan variera i relation till varandra. Studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan motivation och viljan till att lära sig något nytt.