A crisis is something that can happen to all of us in an unexpected situation, and the school should be prepared in a way that is the best way to handle a situation with a wide foundation through a crisis plan. On a well-defined way, you should have a developed and relevant emergency plan. Defining the word crisis can be difficult, it is an individual interpretation, and to get found out what the word stands for and it have to be discussed. The two selected schools that I have chosen to interview have discussed the understanding of the word crisis in able to get what the word means for them. The two selected schools have come to the conclusion that a crisis is something that creates disturbances for people or a person concerned to the everyday way of living. The interview shows what the school does in practice in order to help the student to a better path through life, an option is to read much fiction or stories for the students to understand and relate to that there are other children who have the same or almost same problems in everyday life. How to manage a crisis is very relevant in today's society for the school to function in in best way, therefore, the purpose of this essay are to study the two selected schools' emergency plans and through an interview getting even more understanding how to work with a crisis plan and why crisis plan is important. The questions are: Which obligations have schools when it comes to crisis plans? How well prepared crisis plans have the two selected schools? How do teachers educate and capacitate in crisis management? One conclusion that my essay shows, is that training in crisis management and how much skill you need to create a well-developed crisis plan are very important parts. A crisis plan has to be constantly updated because it is necessary to constantly develop new ways of thinking and also to create an understanding of crisis management in schools.   Keywords: crisis preparedness, emergency plan, capacity building, definition, management

Studien undersöker kompetensutvecklingens positiva effekter på medarbetares motivation för arbete, utifrån medarbetares perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ metod, intervjuer har som följd genomförts för insamling av empiri med fyra deltagande respondenter. Semistrukturerade intervjufrågor användes vid intervjuerna och därefter transkriberades och analyserades materialet med hjälp av en tematisk analysmetod. Detta skapade grunden för resultatet och med tidigare forskning även studiens diskussion. Resultatet visar på att medarbetare upplever att kompetensutveckling kan öka deras motivation för arbetet till hög grad. De huvudsakliga teman som framkommer i resultatet handlar om att medarbetarna uppfattar att kompetensutveckling motiverar dem till sitt arbete genom att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i arbetslivet, öka gruppens samverkan och bidra till personlig utveckling i arbetet. Ytterligare positiva effekter kan genom kompetensutveckling upplevas för både individen, gruppen och organisationen.  Studiens slutsats konstaterar att kompetensutveckling har visat sig kunna resultera i positiva effekter i form av ökad motivation till arbete för individen.

Syftet med studien är att undersöka matematikens förekomst i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av tre frågeställningar: Hur praktiseras läroplansmålen om matematik i verksamheten? Hur används den fysiska miljön som resurs i arbetet med matematik i verksamheten? Finns det skillnader i synsätt och arbetsmetoder mellan de förskolor som deltagit i matematiklyftet och övriga? För att ta reda på vårt syfte används intervjuer och fotografidokumentation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare som representerar varsin förskola. Två av de deltagande förskolorna har fått kompetensutveckling inom ämnet genom den nationella satsningen matematiklyftet. Matematikens förekomst i den fysiska miljön studerades genom en fotografidokumentation på 18 avdelningar på de fyra förskolorna. Studien grundar sig i två teoretiska utgångspunkter där det sociokulturella perspektivet lyfter förskollärarens betydelse för barnets utveckling och lärande i och om ämnet matematik. Det multimodala perspektivets begrepp affordance beskriver den fysiska miljöns betydelse för barnets kunskapserövring.   Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolor som deltagit i kompetensutveckling genom matematiklyftet och inte. Huvudsakligen visar resultatet att alla förskolor anser att matematiken har en viktig plats i förskolan och att pedagogernas kunskap och inställning till ämnet är betydelsefullt för synliggörandet av matematiken i verksamheten. Tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2016) visar att det är viktigt att förskollärarna är medvetna över hur de utformar den fysiska miljön och hur de använder den. Det krävs också att förskolläraren har kunskap om hur barn lär och hur man formar verksamheten för att skapa bästa möjligheterna för barnens kunskapserövring (2016). Den stora skillnaden mellan förskolorna är verksamhetens synliggörande av matematik i den fysiska miljön. Placeringen av lärmaterial i lärmiljön skiljde sig mellan de olika förskolorna. Majoriteten av de studerade förskolorna placerar lärmaterialet oåtkomligt för barnen. En av de två förskolor som deltagit i matematiklyftet placerar lärmaterialet på barnens nivå.

Ungdomsfotbollen i Stockholm är en av de största sporterna i området där ungefär 95 000 ungdomsspelare och 100 000 ledare och föräldrar är engagerade. Idag pågår en stor debatt kring den elitsatsning som sker i sporten bland unga utövare. Både politiker och andra intressenter har debatterat om vad som kan vara bäst för ungdomarna. Utvecklingsmöjligheter för de tränare som är aktiva i ungdomsfotbollen i Stockholm finnsbland annat genom kurser som Stockholms Fotbollsförbunds erbjuder (Stockholms Fotbollsförbund, u. å.). Denna studie syftar till att undersöka kompetensutveckling för tränare hos idrottsföreningar inom ungdomsfotbollen med avgränsning till Stockholmsområdet, samt hur idrottsföreningar respektive ungdomstränare hanterar aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling. Syftet har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur ser personer med erfarenhet som ungdomstränare på den kompetensutveckling som sker i deras idrottsförening?”, samt ”Hur hanterar idrottsföreningar respektive ungdomstränare aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling?”. En kvalitativ ansats användes i studien, där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ungdomstränare i Stockholm för att samla in empiriskt material. Resultatet mynnade ut i sju olika teman och har haft utgångspunkt från tre teoretiska ramverk; IN-, I-, UT-processen, 4I-processerna samt Självstyrt lärande. Ungdomstränarna i studien menar att möjligheten till utbildningar inom idrottsföreningar sker i liten skala och att lärande på egen hand och interaktion med andra idrottstränare är den främsta nycklarna till utvecklingsmöjligheter. Respondenterna menar att de kurser som STFF kan erbjuda har en alltför grundläggande nivå och inte är särskilt utmanande. Dock är detta någonting respondenterna har förståelse för då STFFs kurser till stor del är till för att skapa baskunskaper för ungdomstränare. Kompetensutveckling avseende aspekten elitsatsning sker i liten utsträckning bland idrottsföreningar menar respondenterna och de säger att istället skapas kunskap om detta ämne till stor del genom självstyrt lärande och genom kontakt med övriga ungdomstränare. Ungdomstränarna i studien menar att de själva lär sig kring elitsatsning, för att sedan använda denna kunskap i praktiken.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lagerarbetares erfarenheter av hur arbetsdelningen påverkar möjligheten till lärande och utveckling på arbetsplatsen samt vad det är som får dem att stanna kvar i yrket. Studien baseras på den en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Resultatet av studien visar att deltagarna upplever att arbetsdelning och kompetensutveckling är relaterade till varandra. På grund av krav på arbetsprestation har de svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket gör det omöjligt för arbetstagarna att vara involverade i andra processer på arbetsplatsen. Samtidigt upplever arbetstagarna att de förändringsinriktade processerna på arbetsplatsen, som enligt arbetsgivaren skulle utveckla arbetstagarnas kompetens, aldrig blir det som lovats och processerna har dessutom inte någon relevans för arbetstagarnas individuella kompetens eller den organisatoriska utvecklingen. Den inlärda hjälplösheten vilken Ringsberg (2014) betonar som en oroväckande förmåga och som individer med begränsade färdigheter och utbildning utvecklar, sprids även genom lagerarbetarnas upplevelse om ekonomisk trygghet. Oförmågan som lagerarbetarna känner för nya utmaningar som till exempel en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter är en produkt av den inlärda hjälplösheten vilket leder till inlåsning. Trots det kan den fortsatta forskningen fokusera på vilka interventionerna är gällande förändringsarbeten för arbetstagarnas engagemang och lärandet i lageryrket samt hur implementeringsprocessen av interventionen förverkligas. Medarbetarnas kunskaper kan användas för att fullfölja implementeringen av förändringsprocessen samt genom deltagande av nya processer vilket växlar mellan de färdigheter som arbetstagarna har, att ta till vara arbetskollegornas kunskaper och lära den andre nya strategier och arbetsuppgifter i relation till deras yrke.

FORTBILDNING SOM SYSTEM Syftet med studien var att undersöka hur lärares åsikter och inställningar ser ut när det kommer till fortbildning inom den egna verksamheten. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen: Vilka attityder har lärarna till fortbildningen som de deltar i? Hur upplever lärarna att fortbildningen påverkar deras kompetens? I vilken mån uppger lärarna att de kan påverka fortbildningen i sina verksamheter? För att få svar på frågeställningarna användes en kvantitativ metod tillämpad med en enkät. Enkäten delades ut i fem olika skolverksamheter i Småland med totalt 71 deltagande respondenter. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna överlag är relativt nöjda med verksamhetens fortbildning, men kring vissa faktorer framkommer även ett missnöje. Resultatet redovisas utifrån respondenternas medelvärde kring enkätens påståenden och frågor. Slutsatsen som dras i denna undersökning är att respondenterna visar både ett nöje och missnöje kring verksamhetsförlagd fortbildning. Respondenterna upplever att fortbildningen höjer deras kompetens, gynnar undervisningen och är relevant för verksamheten. Det respondenterna är missnöjda med gällande fortbildningen är dess inriktning, organisation och möjligheten att påverka.

A hot topic right now is how organizations could succeed in taking advantage of the qualification they have internally due to a large mobility in the labor market. This is an issue that often appears in organizations' governing documents, but many organizations lack methods to work by. In this study, the work of four organizations was examined to utilize the qualification from an organizational perspective to be able to make suggestions for improvement to Luleå municipality. To be able to provide adequate proposals to Luleå municipality, organizations in various sectors of society have been studied. To analyze the empirical data, Anttila, Lindelöw and Lindmark and Önnevik's reasoning regarding qualification supply have been used. The research method used was qualitative with anabductive approach and is based on five interviews. The qualitative method was used to gain a deeper understanding of the experiences described by the interviewees. It can be stated that all organizations strive to offer internal mobility. The results, however, showed that none of the surveyed organizations has a policy for internal mobility. The conclusions that can be drawn are that it is difficult to increase internal mobility due to lack of documentation and insufficient descriptions of the work. The most interesting finding was that there were different definitions of the concept of internal mobility between organizations. The study shows that there were shortcomings in the strategic work in terms of making use of qualification.

SammanfattningTörnlycke, Daniel och Zdrnja, Borislav (2018). Matematiklyftets bidrag för problemlösning på högstadiet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMatematikresultaten i svensk skola har sjunkit de senaste åren. För att öka måluppfyllelse är det betydelsefullt att få utökade kunskaper kring förändringsarbete. Framtida speciallärare i matematik förväntas kunna leda ett utvecklingsarbete på en skola. Att få veta vilka faktorer som påverkar processerna i ett förändringsarbete är till gagn för framtida speciallärare i matematik. Att kunna få del av hur olika skolor organiserar sin matematikutveckling är betydelsefullt för att själva kunna vara med och organisera en matematikutveckling på en skola utifrån forskning och beprövade framgångsmodeller.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att kartlägga och studera vad matematiklyftet har bidragit med när det gäller hur lärare undervisar avseende problemlösning efter matematiklyftet. Vidare att se vad matematiklyftet bidragit med för det fortsatta förändringsarbetet inom matematikundervisning på olika skolor. För att uppnå syftet med vår studie har följande frågeställningar valts ut: Hur upplever högstadielärare att matematiklyftet har förändrat deras undervisning inom problemlösning? Vilka förutsättningar skapas för högstadielärare för att matematiklyftet ska leda till fortsatt utvecklad matematikundervisning?TeoriVår studie grundar sig i två teorier; organisationskulturteori och sociokulturell teori. Organisationskulturteori förklarar att förändringen är en process som ställer krav på organisation och människor inom organisationen att följa med i förändringens riktning. Inom organisationskultur teori samverkar många olika faktorer och förändringar sker i olika faser.Den sociokulturella teorin betonas av att lärandet sker genom interaktion dvs. samspel med andra. De kommunikativa processer som igångsätts av det kollegiala lärandet är en förutsättning för kunskapsinhämtning.MetodDenna studie baseras på en kvalitativ studie med de fenomenologiska och hermeneutiska vetenskapsteorierna. Med fenomenologiska ansatsen görs en kvalitativ intervjustudie där det är möjligt att komma åt de intervjuades egna upplevelser kring frågeställningar för att förstå verkligheten medan den egna förståelsen i hermeneutiken används som ett verktyg i tolkning av data. För att kunna besvara frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer.I studien undersöks två olika kommunala högstadieskolor i två kommuner med lite olika upptagningsområden för att kunna se eventuella likheter och skillnader inom samma kommun och mellan kommunerna. För att kunna bedöma varje skola intervjuades två lärare som undervisar i matematik för att få möjlighet att inom en skola få syn på ifall lärarna upplevde samma saker kring sin undervisning i problemlösningResultatI vår undersökning framgår att matematiklyftet har medfört en förändring hos de intervjuade lärarna vad det gäller matematikundervisning och syn på fortsatt utveckling som matematiklärare. Resultatet visar att lärarna som har genomgått matematiklyftets modul problemlösning är positiva till kompetenshöjning. Här nämns flera viktiga faktorer som förändrar undervisningen inom problemlösning; varierad undervisning, språkutveckling, laborativa inslag i undervisningen, kollegialt lärande och skolledningens syn på utvecklingen i matematikundervisningen.Specialpedagogiska implikationerI speciallärarens uppdrag ingår det att tillsammans med skolledning, ha ett övergripande ansvar för skolutveckling och i synnerhet matematikutvecklingen på skolorna. Det är betydelsefullt att speciallärare initierar kontinuerliga samtal och diskussioner på sin arbetsplats som skulle vara förankrade i den sociokulturella lärandeteorin. Speciallärare i matematik har i sitt samarbete med skolledning möjlighet att påverka för att kunnasäkerställa tid till det kollegiala lärandet på skolan. Genom att utveckla undervisningen i matematik från individualiserat arbetssätt i läroböcker till en mer varierad och språkutvecklad undervisning ökar vi möjligheterna till inkludering i klassrummet för fler elever.NyckelordFörändringsarbete, kollegialt lärande, kompetensutveckling, matematiklyftet, problemlösning

Sveriges akutsjukvård genomgår ett omfattande och kontinuerligt förbättringsarbete. Detta på grund av att Socialstyrelsens sammanställningar visar att väntetiderna för att träffa läkare och den totala vistelsetiden på akutmottagningarna fortsätter att öka. Utvecklingen av sjuksköterskans arbetsuppgifter är en viktig komponent i detta arbete. På två akutmottagningar landet låter man sjuksköterskor utföra bedömningar och behandla patienter självständigt, som så kallade behandlingssjuksköterskor. Rollen som behandlingssjuksköterska har framtagits för att minska väntetiderna för patienterna och för att kunna erbjuda ett utvecklingssteg för erfarna sjuksköterskor inom akutsjukvården. Syftet med studien var att undersöka behandlingssjuksköterskors upplevelser av att självständigt behandla patienter på en akutmottagning. Metoden i studien har haft en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som jobbar som behandlingssjuksköterskor. Intervjuerna genomfördes i december 2017 och januari 2018. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med en innehållsanalys. Resultatet av innehållsanalysen gav ett tema som var: Genom att arbeta i en ny roll upplevs en positiv utveckling för sjuksköterskorna samt fördelar för patienten. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. De tre kategorierna var; att arbeta i en ny yrkesroll, upplevelsen av patientfokus och en positiv kompetensutveckling. Kategorierna sammanfattade informanternas upplevelser av att självständigt behandla patienter på akutmottagningen. Slutsatsen visar på övervägande positiva upplevelser. Behandlingssjuksköterskor upplevde en professionell utveckling samtidig som de upplevde att patienterna fick ett bättre omhändertagande.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.