BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga. / Program: Lärarutbildningen

This thesis deals with questions about competences and qualities that librarians inpublic libraries find that they need to be qualified suppliers of literature (books andmagazines).Our aim is to problematize the competence of the profession in relation to promotingliterature, knowledge in literature and reading habits. We want to know what librariansthemselves think about their own competences when it comes to supplying andpromoting literature. Does it have to be a leisure interest or do they get the possibility toread during working hours?What do librarians think it means to be a qualified promotor of literature and how dothey acquire the right competence? Do they believe that their competence correspondswith the occupational requirements? How much of their knowledge about literature andpromoting literature comes from personal interest and commitment?We primarily used the theories about competence by Per-Erik Ellström. One of thetheories is the one of implicit and explicit knowledge. We also used Daniel Goleman’stheories about emotional competence.We interviewed six librarians that all work daily with literature promotion. We foundthat our informants are all competent and very dedicated to their work and that theypossess many of the competences that Goleman call emotional. But they do spend a lotof their free time on work. We think it would be useful with more time for librarians toread books and develop their competence at work. It would also be useful with acommon strategy when it comes to literature promotion and also a common and generaldescription on what ‘knowledge in literature’ really means. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar. Bristenpå information påverkar emellertid delaktigheten negativt.Har man inte tillgång till information som rör verksamhetenoch medarbetarna såväl direkt som indirekt har man inte fulldelaktighet.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort. / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to investigate what factors motivate employees to remain with the same employer taking into consideration work satisfaction and motivation; Furthermore, the paper essays to reflect on how the company should go about in keeping its employees.</p><p>The main thread is constituted by the following questions: what factors are mentioned to stimulate work satisfaction? What factors create work motivation among the employees? How is it possible for work-related satisfaction and motivation to affect employees to remain with their employer?</p><p>In acquiring answers to these questions eight people with the same company, have been interviewed. The process is, therefore, a qualitative one. Results shows that: If the respondents are given challenging assignments with variation motivation increases; A finished project gives a sense of pleasure; Advancement and responsibility plays a big role; Development of competence and work related education strengthens the employee in his/her profession; Flexibility and a sense of freedom are important factors to well-being and motivation; A good atmosphere is of utmost importance for the employees continued satisfaction; Feedback stimulates motivation but if it´s lacking it may cause the employee to look for jobs elsewhere.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The purpose of this study is to explore the possibilities for children’s librarians to extend their competence in the area of reading promotion. The study is carried out within an ongoing reading promotion project directed towards small children from 0-7 years. The study aims to answer the following questions: How do children’s librarians develop new skills in a reading promotion project? How do children’s librarians view a broadening of the concept of reading and how does their approach affect which skills that are acknowledged?The study is mainly based on qualitative interviews with five children´s librarians who all participate in the project. The theory used is Etienne Wenger´s social theory of learning where he defines learning as a process of social participation in Communities of Practice. The result shows that librarians value the sharing of experiences with colleagues in both informal and more formal discussions. Lectures, workshops and interaction with other professionals also contribute to new competencies according to the librarians. The interviewees emphasize the importance of understanding that children develop an interest in reading in different ways. The printed book is central when working with children but the interview subjects stress that reading can be further stimulated by using pictures, sound, singing and movement in activities that promote reading / Program: Bibliotekarie

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget. De IT-anställda upplever ändå att den tekniska utvecklingen leder till nya möjligheter för dem att utföra sina arbeten. Den tekniska kompetensutvecklingen sker genom interna- och externa kurser, dokumentation, kommunikation och individuell införskaffning av kompetens.Resultatet diskuteras utifrån teorierna: Utvecklings- och anpassningsperspektiv, tre strategier för kompetensutveckling och utifrån ett teknisk-rationellt perspektiv. Resultatet återknyts även till tidigare forsning om organisatoriskt lärande och ”communities of practice”, tre olika typer om kompetens, strategisk kompetens och kompetensutvecklings strategier, förutsättningar och effekter. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

This study aims to highlight the work with additional adjustments in the regular classroom setting for students with reading comprehension difficulties in grade eight in two Swedish secondary schools. We want to investigate teachers’ and students’ perspectives on what adjustments are made when texts are read and written instructions are given, how these adjustments work and whether advantageous or disadvantageous factors to the process can be identified.   Methods used were digital questionnaires to the teachers and semi-structured interviews with eight students, four from each school. Student informants with reading comprehension difficulties were chosen according to the results from a standardised test performed right before the study.   The study’s results show that many additional adjustments are made in the classrooms. However, most of them are made generally for all students, and not individually based on the specific needs of the students with reading comprehension difficulties. Teachers express that group size, lack of time, knowledge and support from special education teachers are crucial factors for succeeding with additional adjustments in the classroom, which is consistent with previous studies. Students point out the importance of an including classroom environment and express a wish for teachers communicating with them concerning their need of individual support in reading comprehension.   Our study implicates that teachers of all subjects need further education about strategies and methods for supporting students with reading comprehension difficulties when working with texts and written instructions

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &amp;Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

Den offentliga sektorn förändras genom så kallad ”företagisering” vilket innebär att organisationer inom den offentliga sektorn i allt högre grad strävar efter att likna den privata sektorn. Genom detta sker organisationsförändringar som i sin tur leder till ett förändrat arbetssätt inom offentliga organisationer. Employer branding är ett koncept som fått utrymme inom organisationer de senaste 10 åren och främst inom den privata sektorn. Studiens syfte blir därmed att få en fördjupad förståelse för hur man i kommunal kontext arbetar med employer branding för att behålla och utveckla befintliga kompetenser. Detta sker genom att analysera olika processer som sker inom organisationerna riktat mot medarbetarnas trivsel. För att uppnå syftet undersöktes två organisationer; kommunövergripande samt Region Norrbotten. Inom den kommunövergripande organisationen undersöktes två förvaltningar. Empirin utgjordes av fem intervjupersoner inom de två organisationerna varav alla fem hade expertkunskaper inom det valda området. Studiens resultat visade på att organisationerna inte arbetar under konceptet intern employer branding men att de har olika delar som de arbetar med vilka går att applicera under begreppet intern employer branding. De olika delarna redogjordes och analyserades sedan vilket gjorde det möjligt att konstatera att intern employer branding är ett koncept som den offentliga sektorn kan dra nytta av och även har möjlighet att implementera i framtiden. Employer branding är ett koncept som kommit att växa de senare åren vilket medför att det är ett relativt outforskat område och då speciellt inom de interna aspekterna. Mer framtida forskning kring konceptet employer branding med fokus på de interna delarna och den offentliga sektorn är något vilket därför lär vara nödvändigt.