No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.        Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan.

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

Anledningen till att jag valde att göra en studie om yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa lärare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansåg dessa yrkeslärare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fördelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer jämnt fördelad? Syftet med denna studie var att undersöka yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på sin yrkeskompetens. Anledningen till begränsningen att endast använda mig av lärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror på att det är inom detta område jag själv är verksam, och därmed även intresserad av. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ studie, grundat på fem intervjuer i halvstrukturerad modell. Av resultatet framkommer att respondenterna definierar yrkeskompetens som att en lärare ska ha bred och djup yrkeskunskap, ha en pedagogisk utbildning samt ha en bra relation med eleverna. Respondenterna håller sig uppdaterade på branschnyheter med hjälp av resor, facklitteratur och branschskrifter, samt genom att jobba extra inom restaurangbranschen. När det kom till kompetensutveckling lyfte samtliga respondenter fram yrkespraktik som ett bra medel, och som något de gärna skulle vilja pröva på. Genom att matcha svaren från respondenterna mot Malténs (1995) lista över professioner har min slutsats blivit att en bra och kunnig lärare skall ha kunskap inom många olika områden för att anses som kompetent. / The reason for my choice to do a study about the vision of competence of the teachers at the Restaurant Management and Food Programme, stems from a curiosity regarding the usage of professional expertise in combination with pedagogy by these teachers. Did these teachers consider professional knowledge the most momentous, or would they rather have the division between pedagogy and professional knowledge more evenly distributed? The purpose of this study was to explore the approach of teachers at the Restaurant Management and Food Programme, toward their own professional practice. I myself am employed in the restaurant and food area, and therefore I also have an interest in it, hence the restriction of only using teachers at the Restaurant Management and Food Programme in the study. The study that has been done has been carried out with the help of a qualitative type study, based on five interviews in a semi- structured type model. Of the results appear that the respondents define the professional skills of a teacher as to have both deep and wide-ranging professional restaurant knowledge, have an educational training and have a good relationship with the students. Respondents keep up to date with restaurant news through traveling, literature and industry publications, as well as working in the restaurant business on the side. On the question of skill development, all the partakers in the study declare that they would like to take internship positions in the restaurant sector to further their competence. By matching the responses of the respondents with Malténs (1995) list of professions, I have come to the conclusion that a good and knowledgeable teacher should possess knowledge in many different areas to be considered competent.

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte. / Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

Organisationer spenderar ofta stora summor på personalutbildning varje år. Överföringen av nya kompetenser från utbildning till dagligt arbete är något som ofta tas för givet men som i realiteten kan vara en problematisk process. Detta eftersom överföring från utbildning till dagligt arbete ofta misslyckas. Forskning visar att en orsak till detta kan vara att organisationer inte utvärderar sina utbildningar. Investeringar i arbetsplatslärande leder således inte alltid till läranderesultat och anställda får inte alltid ny kompetens från utbildningsinsatser. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om i vilken utsträckning medarbetare upplever att utbildningsinsatser leder till kompetensutveckling och lärande samt i vilken mån de upplever att utbildningsinsatser utvärderas av ansvariga i organisationen. Forskningsfrågorna i studien var: I vilken utsträckning upplever medarbetare att utbildningsinsatser leder till nya kompetenser och lärande i arbetet? I vilken mån upplever medarbetare att de får användning av nyvunnen kompetens i det dagliga arbetet som de fått via utbildningsinsatser? och I vilken utsträckning upplever medarbetare att ansvariga i organisationen utvärderar utbildningsinsatser? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med utgångspunkt i ett begreppsramverk innefattande begreppen kompetens, kompetensutveckling, utvärdering, informellt lärande och formellt lärande. De flesta av begreppen utgår från Per-Erik Ellström och Henrik Kocks begreppsförklaringar. Insamlade data från en webbenkät, där 43 medarbetare som genomgått minst en utbildning under det senaste året deltog, visade att respondenterna i hög utsträckning erhöll nya kompetenser och lärande i förhållande till deras yrkesroller efter deltagande i utbildningar. Resultaten visade också att en majoritet av respondenterna upplevde att nya kompetenser från utbildningar kom till användning i det dagliga arbetet. Gällande utvärdering av utbildningar, visade resultaten att de flesta respondenterna upplevde att ansvariga i organisationen genomförde någon form av utvärdering. Resultaten visade samtidigt att medarbetarna upplevde att synpunkter från utvärderingar ofta inte följdes upp. Sammantaget kan detta tolkas som att medarbetare i hög utsträckning upplevde att utbildningsinsatser lett till kompetensutveckling och lärande samt att utbildningsinsatser i hög grad utvärderats av ansvariga i organisationen men att synpunkterna från utvärderingarna endast i viss mån följdes upp.

Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb & Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser.