Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

Syftet med den här undersökningen var att med stöd av fonetisk analys öka kunskapen om stavfel i texter skrivna av svenska elever i årskurs 3. Studien hade tre forskningsfrågor som vägledde arbetet och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Vilka olika typer av stavfel finns i de undersökta elevtexterna?, Hur vanliga är olika stavfel i de undersökta elevtexterna? och Finns det något mönster gällande flickor och pojkar eller vissa typer av stavfel?. Den här undersökningens kvalitativa data bestod av 30 elevtexter från delprov F (berättande text) och delprov G (stavning och interpunktion) från vårterminen 2013 nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3. Studien genomfördes i form av textanalys då materialet bearbetades vidare genom kategorier och tabeller samt analyserades i form av numerisk och icke-numerisk data. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var ett kognitivt perspektiv som handlar om människans tankeprocesser. Studien fokuserade på olika stavfel och yngre elevers stavningsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att elevtexterna innehöll följande stavfel: utelämnad dubbelkonsonant, tillägg dubbelkonsonant, utbyten av bokstäver, särskrivning, sammanskrivning, utelämningar, tillägg av bokstav och omkastningar samt ytterligare slarvfel. Några av de felstavade orden innehöll ytterligare fler än ett stavfel. De vanligaste stavfelen var dubbelteckningsfel i form av utelämnad dubbelkonsonant samt utbyten av bokstäver ”ä” och ”e”. Därefter förekom segmenteringsfel och utelämningar. De ovanligaste stavfelen var tillägg av bokstav och omkastningar. Resultatet av den fonetiska analysen visade att eleverna gjorde mer fonetiskt oacceptabla än fonetiskt acceptabla stavfel. Det fanns inte någon stor skillnad mellan könen. Flickorna gjorde lite färre stavfel än pojkarna men för det mesta var resultaten lika. Av den totala ordmängden fanns det sex procent stavfel och en procent slarvfel, vilket visar att eleverna i årskurs 3 genomsnittligt har kommit långt i sin stavningsutveckling.

<p>Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.</p>

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier. / This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i. Man kan säga att språket är ett kulturellt medierat verktyg. Under mina år som förskollärare har jag märkt att barn har olika språkkunskaper beroende på i vilken sorts barngrupp på förskolan de befinner sig i. Min iakttagelse utgår från en barngrupp som är ålderrelaterad det vill säga att det i en barngrupp bara finns ettåringar, tvååringar etcetera och en blandad åldergrupp med barn i åldrarna ett till sex år. I den åldersblandade barngruppen kan barn vara väldigt talfärdiga och framåtgående jämfört med barn i samma ålder i den homogena gruppen. Barnen beter sig olika och deras lek och intresse för aktiviteter skiljer sig beroende på typ av barngrupp. Frågan är vad denna skillnad i barns agerande i de olika grupperna beror på. Syftet med denna uppsats är att försöka ge en förståelse för dessa skillnader utifrån det sociokulturella och det kognitiva perspektivet. Avslutningsvis presenteras en slutsats kring den pedagogiska betydelsen av olika konstellationer av barngrupper och dess inverkan på barns språkutveckling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett urval av sex F–3 lärare arbetar med elevers skrivinlärning. I den här studien intervjuas sex F–3 lärare om hur de arbetar med elevers skrivinlärning. Ett av studiens viktigare resultat är att differentiering verkar vara vanligt i lärares anpassning av undervisningen för att möta olika behov som eleverna har. För att ådstadkomma differentering  har digitala verktyg integrerats av respondenterna för att stärka engagemang och kreativitet hos eleverna. Integration av digitala verktyg framträder också som centralt inslag i vissa respondenters strävan att främja skrivinlärning. Bland fördelarna framträder förbättrad skrivkompetens, ökad motivation och möjligheten till individualisering genom differentierad undervisning.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.