Detta examensarbete utgår från en undersökning om begreppen kulturarvet och social gemenskap utifrån ett hållbart och pedagogiskt perspektiv. Studien kommer att behandla olika aspekter som kan förstärka kulturvärdet och öka den sociala dialogen på kulturhistoriska lekplatsen Mary Anderssons park. Parken är den nya omgestaltningen på Arilds plan grönområde i Östra Sorgenfri, Malmö, som de senaste åren har genomgått en imponerande positiv utveckling särskilt inom trygghet. Jag kommer att studera några faktorer som påverkar hur lekplatsen, som en mötesplats, kan skapa en miljö där besökaren får möjlighet att interagera genom kommunikation med andra och närmiljön. Vidare avser studien att ge förslag på att förstärka förbindelsen mellan den historiska lekplatsen och de andra små grannskapen runt området. Parken kommer att bli en attraktiv mötesplats och därmed öka områdets social attraktionen. Utifrån det pedagogiska perspektivets så kommer den också att bli en utökad resurs för förskolor, grundskolor och fritidsskolor i närheten. Denna studie är intressant för mig eftersom det innebär en intressant utmaning att designa och bygga ett gestaltningsförslag som kommer att vara en tillägg till MKBs omgestaltning av Mary Anderssons park. Mitt förslag kommer att utöka barns möjlighet att utveckla sin föreställningsförmåga genom att kunna samspela och känna tillhörighet både till föräldrar och närmiljö. Jag har använt mig av den information jag samlat in för att utforma ett förslaget på en design i form av en paviljong. Bilder och muralmålningar i paviljongen kommer att erbjuda barn en möjlighet att utveckla deras fantasiförmåga samt fördjupa deras förståelse av den gamla livsstilen, kulturen och samhället. Designförslaget (med den historiska lekplats, bilder och muralmålningar) syftar också till förstärka barnens förståelse genom en lek upplevelse och därmed skapa ett komplement till det digitala lärandet. / This thesis is based on study about the cultural heritage and social community from a pedagogical perspective. The study will explore different aspects that can strengthen the cultural values and increase the social dialogue at the cultural historical playground named Mary Anderssons park. The park is the new transfiguration of the Arilds plan green area in Östra Sorgenfri, Malmö. The past few years, this area has gone through an impressive transformation, especially in regards to safety. I will be studying a few factors that influence how the playground, as a meeting place, can create an environment where the visitor has the opportunity to interact through communication with others and the local environment. In addition, the study also aims towards providing suggestions that will strengthen the connection between the historical playground and the small neighbourhood. The park will become an attractive meeting place and therewith increase the area’s social appeal. From a pedagogical perspective, it will also become an additional resource for preschools, primary schools and after care centres in the vicinity. This study interests me because it entails an interesting challenge in regards to designing and building a proposal that will broaden children’s opportunities. It aims towards developing their imaginative abilities through interaction with and belonging to both their parents and local environment. I have used the information I have compiled to draft a proposal for the design of a pavilion. Pictures and murals, in the pavilion, will offer children an opportunity to develop their imagination as well as deepen their understanding of the historical lifestyle, culture and society. This design proposal (with its historical playground, pictures and murals) also aims towards increasing the children’s understanding through play and hence create a complement to digital learning.

Det här examensarbete handlar om språkutveckling på fritidshemmet. Huvudsyftet meddenna studie är att undersöka lärarnas perspektiv på arbetet med språkutveckling påfritidshemmet. För att kunna besvara studiens syfte har vi använt oss av följandefrågeställningar: Hur beskriver fritidspedagogerna språkutveckling på fritidshemmet?Vilka metoder och arbetssätt används för att främja språkutveckling hos eleverna påfritidshemmet? Hur upplever och beskriver fritidspedagogerna hinder som uppstår ispråkutvecklande arbete på fritidshemmet?Empiri till vår studie samlades in genom kvalitativa metoder i form avsemistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fyra olika fritidshem. Materialetfrån intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet ochnågra av dess centrala begrepp.Resultaten visar att de flesta aktiviteter som anses främja elevernas språkutvecklingsker i grupper. De mest förekommande aktiviteter som upplevs av pedagogerna somspråkutvecklande är: samtal utifrån elevernas intressen, högläsning, skapande avmultimodala berättelser och lek. Även om dessa aktiviteter anses varaspråkutvecklande kan dessa, enligt pedagogerna, inte alltid genomföras på grund avtidsbrist och stora barngrupper.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger kan inkludera barn med trauma och vilken kompetens förskolorna besitter för att kunna hjälpa och stödja dessa barn. Därtill undersöks pedagogers uppfattningar av sitt uppdrag gällande inkluderande arbete med fokus på barn med trauma. Vi använder en kvalitativ ansats i denna studie genom åtta öppna dock strukturerade frågor som förskollärare och specialpedagoger svarar skriftligt på. Frågeformuläret skickades ut till pedagoger för att utforska deras tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med barn som har upplevt psykisk ohälsa eller genomgått en traumatisk händelse. Resonemang och analys i studien byggs på en kvalitativ ansats. Studiens text anses som explicit för att läsaren inte behöver läsa mellan raderna snarare har läsaren möjlighet att sätta sig in i sammanhanget även utan förkunskap.      Förskollärare och specialpedagoger kommer från Polen och Sverige, för att möjliggöra en bred förståelse i ämnet. Relationen mellan vuxen och barn betraktas som fundamental för barns lärande och utveckling, vilket synliggörs i resultatet. Resultatet belyser att lågaffektivt bemötande, lyhördhet, förmåga att reflektera och en trygg miljö erbjuder utrymme för att konstruera goda och trygga relationer till varje barn. Dessutom belyser resultatet vilka förutsättningar för att bemöta och inkludera barn med trauma som redan finns samt vilka som saknas för pedagogerna i förskolan. Resultatet visar att det finns befintliga och nytillkomna utmaningar för pedagogerna i sitt uppdrag med att inkludera barn med trauma men också att de erbjuds stöd från externa källor i sitt arbete. I studiens slutsats framträder en samstämmig uppfattning med tidigare forskning om att goda och trygga relationer i förskolan är betydelsefulla för utförandet av pedagogernas uppdrag samt barns lärande och utveckling.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskollärares och en specialpedagogs upplevelser av och syn på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med särskilt fokus på transspråkande förhållningssätt. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om speciallärarens roll i arbetet med att främja transspråkande i undervisningen för elever i behov av språkligt stöd. De teoretiska ramarna för studien utgörs av sociokulturella perspektiv och interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Studiens ansats är kvalitativ och studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas beskrivningar synliggörs såväl fördelar som utmaningar med transspråkande förhållningssätt i undervisningen. Den enskilt mest framträdande framgångsfaktorn för att transspråkande undervisning kan ske är enligt studiens resultat lärarens förhållningssätt och positiva inställning till alla språk. Resultatet visar vidare att transspråkande förhållningssätt i undervisning kan vara ett sätt att förebygga diskriminering och främlingsfientlighet. Studiens specialpedagogiska relevans synliggörs genom att studien visar att specialläraren kan vara en resurs i att utforma stöttande undervisning för flerspråkiga elever samt i att utbilda och informera lärare kring transspråkande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of some teachers' and a special educator's experiences of and views on language and knowledge development working methods with a special focus on translanguaging approaches. The purpose of the study is also to contribute with knowledge about the role of the special needs teacher in the work of promoting translanguaging in teaching for students in need of language support. The theoretical framework for the study consists of socio-cultural perspectives and intercultural pedagogical perspectives. The study approach is qualitative and the study data were collected through semi-structured interviews. Based on the teachers' descriptions, both advantages and challenges with translanguage approaches in teaching are made visible. According to the results of the study, the single most prominent success factor for translanguaging teaching to take place is the teacher's positive attitude towards all languages. The results also show that translanguaging approaches in teaching can be a way to prevent discrimination and xenophobia. The study's special pedagogical relevance is made visible by the fact that the study shows that the special needs teacher can be a resource in designing supportive teaching for multilingual students and in educating and informing teachers about translanguaging.