Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.

Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling. / Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.

Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar. I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta. Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning. Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är ”att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.”. Vi kommer också fram till att utbildningen leder till ekonomisk vinst för SATS. De viktigaste affärsmålen som påverkas av utbildningen anser vi vara ökad kundretention, ökad personalretention samt nya kunder via rekommendationer.

Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka attityder som finns till lärande i arbetslivet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till två mellanstora industriföretag. Sammanlagt deltog 135 arbetstagare i undersökningen. Jag undersökte hur attityden såg ut i relation till ålder, kön, utbildningsbakgrund, anställningstid och vilket företag de arbetade på. Några intressanta skillnader som jag upptäckte i min undersökning var att det fanns skillnader i attityden till lärande i förhållande till hur länge respondenterna hade varit anställda och att det fanns skillnader mellan de två företagen. / Everybody knows that working life has changed in the modern society. It makes increased demands on learning and competence development, it´s called that we live in a knowledge society. Competence development can lead to new knowledges, new learning and increased competence. Many employees forces to learn again and to learn new to keep up. My interest round this area aim at the attitudes to learning in working life. The purpose with this examination was to map out which attitudes that exists to learning in working life. The examination was carried out with help from a questionnaire which was distributed to two medium-sized industrial concerns. In all 135 emloyees took part in the examination. I examined how the attitude looked like in connections to age, sex, education background, time of employment and which comapany they worked on. Some interesting differences that I discoverd in my examination was that there were diffrences in the attitude to learning in connection to how long the respondents have been employed and there were also differences between the two companies.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.

Detta examensarbete undersöker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta på fenomenet från två olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, för att skapa en förståelse om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin är baserad på sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i förhållandet till det studerade fenomenet. Utifrån resultatet och teorin har vi i analysen sedan kunnat se att det finns både för- och nackdelar med Talent Management arbete. Den svåra utmaningen är att arbeta strategiskt och fokuserat med talangutveckling utan att övriga medarbetare missgynnas av arbetsätten som verksamheten använder. I slutsatsen behandlar vi en sammanfattande diskussion utifrån det insamlade resultatet och föreslår också framtida forskning inom ämnet.

No description available.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivå 3. Hur säkerställer man rätt kompetens i dennaplanerings – och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade värderingar och mål i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger på Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivå 3 varsinformation utgör primärdata för analysen. En kvalitativ textanalys av de FM dokument ochpolicys som styr personalhanteringen har även gjorts.Sammandrag: Det personalförsörjningssystem som FM använder är förlegat och denpersonalförsörjningsstrategi som styr FM är för ensidigt uppbyggt kring ett enbefälssystem.Nuvarande personalförsörjningssystem inbjuder till en fokusering kring kompetensutvecklingoch kompetensförstärkning. Detta ger således bristfälliga möjligheter till förståelsebaseradkompetensförnyelse. Klargjorda roller saknas och framtida karriärvägar som beskriver FMbehov och krav via rekrytering och utbildning saknas. En tydlig, lättåtkomlig verksamhetsidéoch en aktualiserad personalidé för FM saknas likaså. Lägg där till en diffus vision och oklaraövergripande mål så blir bilden ännu grumligare och produktiviteten lidande. / The purpose of this essay was to study how the Swedish Armed Forces, officers manningsystem provides officers for Armed Forces HQ and The National Defence College oncompletion of The Advanced Command Program. How is selection turned out and whathappens after the program when the officer is to be posted? The aim was to examine if theofficer manning system is up to date, or if change is required.The essay begins with an introduction of Jay Hall´s theories about competences. Thiscompetence process is strengthened with Sandberg and Targama´s theory about the issue ofcomprehension.Most part of the empiric material is interviews with officers of this level (lieutenant-colonel).The method used in this essay is a qualitative and investigational analysis of the interviewswithin the hermeneutic tradition of science. The purpose is not to fully describe the attitude ofthe Swedish officer corps on this subject, but rather to explore the ideas and thoughts of theseofficers who have actually experienced the situation.Summary: The role of the Swedish Armed Forces is changing, but the officer manning processwith support of officers to higher levels has its limitations, because the overall process has notchanged and must be reviewed. The lack of a clear vision and all-embracing goals for theorganization makes this picture even darker. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser. Resultaten visar att ålder, kön och upplevd arbetsprestation hade signifikanta samband med kvantitativ anställningsotrygghet medan endast ålder hade ett signifikant samband med kvalitativ anställningsotrygghet. Studien belyser vikten av att ha sådana krav på arbetsplatsen som anställda upplever att de genom sin arbetsprestation kan uppnå.