Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker. Detta skulle ske genom ökad språklig och skriftlig förmåga, större helhetsbild samt ökad förmåga till att lösa problem. Resultaten av studien visar att utvecklingsinsatsen har genererat i ett lärande för både individ och organisation och mervärdet har framförallt legat i deltagarnas stärkta självkänsla och att de har vuxit i sina roller. Detta har även givit ett mervärde för organisationen i form av att medarbetare vågar ta för sig, vill vara med och påverka och även fått ett större kontaktnät ute i organisationen. En annan viktig del i resultatet som har framkommit är gruppens stora betydelse för att lärande skett. Att genomföra utvecklingsinsatser av det här slaget är rätt i tiden, ta vara på den kompetens som finns i företaget och utveckla den vidare. Människor som stärker sin självkänsla blir mer motiverade och sprider en positiv anda omkring sig vilket gynnar alla i ett företag.

<p>Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.</p><p>Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:</p><p>· tekniska</p><p>· resursbetingade</p><p>· organisatoriska</p><p>· individrelaterade</p><p>Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.</p>

<p>I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.</p>

<p>Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre kvinnliga lärare i grundskolan. Samtliga lärare anser att svenskämnets främsta uppgift är att ge eleverna goda kunskaper i tal och skrift. Lärarnas ambition är att väcka intresse för ämnet och stimulera elevernas fantasi. De menar att goda ämneskunskaper, engagemang och intresse för det egna ämnet är en förutsättning för att motivera eleverna. Kontinuerlig vidareutbildning är enligt lärarna av stor betydelse, och de efterlyser främst utbildning i att arbeta med och bemöta elevernas förändrade språkbruk. Samtliga lärare ger uttryck för att de trivs med sitt yrke. Arbetslaget beskrivs som en resurs, både kunskapsmässigt och socialt. Samtidigt upplever lärarna att arbetssituationen är pressad. Stora klasser och elever som inte når målen gör att de ofta känner sig stressade. Det finns inte tillräckligt med tid för eleverna, och det finns heller inte tid för egen återhämtning. Samtliga lärare önskar fler lärare i skolan och att samarbetet mellan arbetslagen utvecklas ytterligare. De anser också att skolans personal bör samverka med hemmen i större utsträckning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker. Detta skulle ske genom ökad språklig och skriftlig förmåga, större helhetsbild samt ökad förmåga till att lösa problem. Resultaten av studien visar att utvecklingsinsatsen har genererat i ett lärande för både individ och organisation och mervärdet har framförallt legat i deltagarnas stärkta självkänsla och att de har vuxit i sina roller. Detta har även givit ett mervärde för organisationen i form av att medarbetare vågar ta för sig, vill vara med och påverka och även fått ett större kontaktnät ute i organisationen. En annan viktig del i resultatet som har framkommit är gruppens stora betydelse för att lärande skett. Att genomföra utvecklingsinsatser av det här slaget är rätt i tiden, ta vara på den kompetens som finns i företaget och utveckla den vidare. Människor som stärker sin självkänsla blir mer motiverade och sprider en positiv anda omkring sig vilket gynnar alla i ett företag.</p>

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.

Den föreliggande studien är en kvalitativ fallstudie med syftet att undersöka lärares kompetensutveckling i samband med 1-till-1-satsningar (en dator per elev).  Studiens frågeställning kretsar kring följande två frågor; Hur har lärarna uppfattat kompetensutvecklingen de erhållit i samband med kommunens 1-till-1-satsning? Hur har lärarnas kompetensutveckling i användandet av nya läroverktyg (MacBook Air) påverkat lärarnas didaktiska tillvägagångssätt? Höstterminen 2012 påbörjades en sådan 1-till-1-satsning i en av norra skånes kommuner. Baserat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv kunde studien ge information kring lärarnas upplevda erfarenheter och belysa problematiken kring 1-till-1.

No description available.

Kompetensutveckling används mer och mer av företag i dagens samhälle. Det är dock fortfarande relativt ovanligt med utvärderingar av utbildningar. SATS är ett exempel på ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar på sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anställda på SATS och syftar till att introducera personalen till SATS värderingar, arbetsrutiner, historia med mera. Syftet är att mäta reaktionerna på, kunskapsintaget och beteendeförändringen hos deltagarna på SATS GETIN-utbildning till följd av utbildningen. Vidare syftar uppsatsen till att besvara vilka orsakssamband som finns mellan de olika stegen i utvärderingen. För att besvara syftet har empiriska mätningar genomförts i tre steg under och efter utbildningsdagen i fråga. Mätningarna har bestått av en kursutvärdering, två kunskapstest och en uppföljningsenkät med syfte att undersöka beteendeförändring till följd av utbildningen. Överlag var reaktionerna på GETIN-utbildningen väldigt positiva och en stor kunskapsökning skedde hos utbildningsdeltagarna. Beteendeenkäten visade att deltagarna ansåg att de framförallt ökat sin förmåga att ge träningsrådgivning och bemöta kunder. Beteendeförändringen var dock inte så stor som väntad. De ansåg att den viktigaste faktorn som påverkat deras kompetensökning var deras egen vilja att förbättras. / Competency development is increasingly used by companies in today's society. However, it is still relatively uncommon in training evaluations. SATS is an example of a company putting emphasis on staff education but has not had the resources / knowledge to evaluate it afterwards. This master thesis will study the SATS GETIN education. The training will be implemented by all employees of SATS and aims to introduce staff to the SATS values, work practices, history and more.The purpose of the following essay is to measure the reactions to, the change in knowledge intake and behavioral changes in the daily work of training participants of the SATS GETIN-education. Furthermore, the paper seeks to answer the causal link between the various stages of evaluation. In order to answer the purpose of the study empirical measurements have been carried out in three stages during and after the training day in question. The measurements consisted of a course evaluation, two knowledge tests and a follow-up survey with the aim to investigate the behavior change as a result of the training. Overall, the reactions to the GETIN-education were very positive and a significant knowledge increase occurred among training participants. The behavior survey showed that participants felt that they mainly increased their capacity to give fitness advice and respond to customers. Behavior change was not as great as expected. The participants considered the main factor that influenced their skills-increase was their own desire to improve.