Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

Norstedt, Karin (2020). Hela barnet hela dagen, Om fritidshemspersonalens tillgång till specialpedagogiskt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det här arbetet väntades kunna bidra till att det forskas mer kring specialpedagogik på fritidshemmet. Att belysa i vilken omfattning en del personal i fritidshemmet upplevde stöd, ämnade studien ge en inblick i ämnet. Det här arbetet kan bidra med insikt och kunskap kring vikten av att det specialpedagogiska stödet till lärare ska fördelas efter behov även för personal på fritidshemmen. För specialpedagogen kan arbetet bidra till att belysa vikten av att fritidshemmet inkluderas i arbetet för barn i behov av särskilt stöd Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning personal i fritidshemmen har tillgång till specialpedagogiskt stöd samt hur detta stöd ser ut utifrån givna kategorier. Frågeställning Hur upplever verksamma inom fritidshemmet omfattning och innehåll i specialpedagogiskt stöd Vilket stöd ges och vilket stöd efterfrågas? Teori Den teoretiska utgångspunkten var Bronfenbrenners (1979) miljöekologiska systemteori som menar att delarna inte kan verka var för sig utan måste ses ur ett helhetsperspektiv. I sammanhanget är fritidshemmet en del av barnets hela skoltid dvs. helheten. Att bearbeta och analysera utifrån denna teori fyllde sitt syfte väl gällande att se delarna som en del av helheten. Teorin bearbetade materialet utifrån och in, där Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori startar med makronivån som innefattade skollag och politik, värderingar och normer. Sedan följer exonivå som bland annat innefattar skolans organisation, sjukvård och andra organisationer som kan påverka individen indirekt. Mesonivån användes som ett sätt att se på samverkan mellan skola och hem och dess kunskap om varandra. Mikronivån är individen och den miljö och relationer den möter under dagen i skolans lokaler, dvs fritids-skola-fritids. Metod För att ta reda på hur många anställda (lärare i fritidshem, fritidspedagog och annan utbildning) i fritidshemmet som upplevde ett specialpedagogiskt stöd var kvantitativ enkätundersökning den metod som lämpade sig bäst. I enkäten användes slutna frågor för att kunna besvara frågeställningen. Detta sammanställdes i olika tabeller och figurer för att få en uppfattning kring stödet. Ett fritextsvar fanns under en del frågor och som resulterade i en djupare inblick i hur respondenterna upplevde stödet eller icke stödet. Resultat Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av specialpedagogiskt stöd. Lite mer än 2/3 upplevde ett stöd som inte kan ses som tillräckligt (Ja, men inte i den utsträckning jag önskar eller Nej). Resultatet visade att det stödet som efterfrågas främst är handledning och stöttning kring lärmiljön. Detta gav indikationer på att det måste ske förändringar i systemet som skapar förutsättningar för specialpedagoger och verksamma i fritidshemmet att utveckla och vidmakthålla en verksamhet som lever upp till skollagen Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppgift är att se barnet som en helhet, dvs allt som på något sätt berör barnet, och det är helheten som ska ligga till grund för det stöd som ges. Det betyder att barnets kunskapsutveckling, sociala utveckling och hälsa är delar av helheten. Dessa delar existerar från tidig morgonfritids till lektionstid och till eftermiddagsfritids. Genom att handleda och använda fritidshemmens kunskap kring aspekter som direkt eller indirekt kan påverka elevens helhet, kan specialpedagogen vara med och förändra, stötta och anpassa även fritidshemmets verksamhet. Specialpedagogen måste ges förutsättningen till samverkan med alla delar och dessa förutsättningar är en del av huvudmännens uppdrag. Specialpedagogiken och det stöd specialpedagogen kan ge, bör innefatta fritidshemmet.

Studien syftar till att undersöka varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien innefattar fyra perspektiv inom kompetensutveckling i arbetslivet; ledningsrationellt-, humanistiskt-, institutionellt- samt konfliktperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex informanter bestående av tre ansvariga för kompetensutveckling samt tre medarbetare som regelbundet deltar i kompetensutvecklings- insatser. Resultatet skildrar fyra teman i form av kompetensutvecklingens syfte, fördelaktiga effekter på medarbetare och verksamhet, negativa effekter på medarbetare och verksamhet samt förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning drogs slutsatsen att tjänsteföretag främst satsar på kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga, utvecklingsbenägna, attraktiva arbetsgivare samt på grund av lagstiftning och krav. Det har visat sig att tjänsteföretag som utfört kompetensutvecklingsinsatser erfarit både fördelaktiga- och negativa effekter. För att få ytterligare perspektiv presenteras även förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling.Nyckelord: Delat / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Studien undersöker Älvsbyns kommuns arbetsgivarvarumärkning avseende lärare och berör frågan kring hur kommunen kan säkerställa dess kompetensförsörjning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer där fem verksamma lärares åsikter och tankar lyfts fram i relation till tidigare forskning. Den tidigare forskningen berör employer branding inom offentlig sektor och dess konkurrensfördelar gentemot privat sektor samt dess utvecklingsområden. Forskningen tar även avstamp i intern och extern arbetsgivarvarumärkning, detta för att få en mer nyanserad bild aven organisationens arbetsgivarvarumärkning.Studiens resultat visade att legitimerade lärare vid Älvsbyns kommun upplevde att kommunen utmärkte sig som en attraktiv arbetsgivare som värdesatte arbetsmiljöfrågor, kompetensförsörjning och lön högt. Återkommande var att respondenterna upplevde att arbetsgivaren även gav sitt fulla stöd för de förmåner som erbjöds, detta synliggjordes bland annat vid kompetensförsörjningen. Respondenterna menade att den utbildning som erbjöds var anpassad efter deras behov och att rektorerna stöttade de lärare som valde att läsa till fler ämnen. Vidare synlig gjordes vissa utvecklingsmöjligheter exempelvis marknadsföring av läraryrket, små klasser och fler grupprum. Relationsbyggande var även det ett återkommande tema, detta framhävdes med förslag om mentorskap och metoder för introduktion i syfte att behålla nyanställda. Sammanfattningsvis anses Älvsbyns kommun vara en attraktiv arbetsgivare med flera konkurrensfördelar, särskilt i relation till grannkommunerna.

Olika politiska, ekonomiska och teknologiska förändringar i omvärlden ställer konstant krav på organisationer att utvecklas. Detta spetsades till i och med den globala pandemin, till följd av utbrottet av Covid-19, år 2020. Konsekvenserna av pandemin kan tydas på många plan: i hälsosektorn, ekonomin, på arbetsmarknaden och så vidare. Denna pandemi har även lett till en påskyndning av den digitala utvecklingen. Kravet från den institutionella omgivningen, som tvingade människor att begränsa umgänget i grupp, ledde till att kommunikation, distansarbete och inlärning ägde rum digitalt i en aldrig tidigare skådad skala. Frågan är hur har det påverkat den svenska arbetsmarknaden? Studiens syfte således att tolka och analysera hur Corona pandemin som en omvärldsfaktor påverkat HR:s perspektiv på ny kompetens till företaget, samt perspektiv på och strategier för kompetensutveckling av befintlig personal i företag. Den metod som har använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer vid tre företag: ett offentligt och två vinstdrivande. Resultatet av studien fann att närheten till den institutionella omgivningen (lagar och bestämmelser) har viss inverkan på företags perspektiv och strategier för kompetens och kompetensutveckling. Huruvida företagen påverkats ekonomiskt under Coronapandemin var också av vikt för om man gjorde någon större bestående förändring rörande utbildningsformer under denna tid. Likaså var det betydande vilken utbildningskultur och strategisk personal som fanns inom företaget innan pandemin för hur man påverkats under pandemin.

Introduktion: Operationssjukvården är i ständig utveckling och det är viktigt att operationssjuksköterskor ges möjlighet att kontinuerligt inhämta information och kunskap om nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kompetensutvecklande åtgärder i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med 15 operationssjuksköterskor på två sjukhus i mellansverige där data analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav två huvudkategorier och fem subkategorier. Operationssjuksköterskorna erfor att inhämtad kompetensutveckling dels låg i deras eget yrkesansvar och intresse, men även var ett organisationss ansvar. Många gånger tillgodosågs kompetensutveckling men andra gånger inte. Konklusion: Ett ansvar hos operationssjuksköterskorna är att ta igen missad kompetensutveckling. Erfarenhetsbaserad kompetens gör att nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik är lättare att ta till sig för operationssjuksköterskorna och de vet när det går att improvisera då kompetensutveckling uteblivit. Sättet på vilket operationssjuksköterskorna erhåller kompetensutveckling i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik behöver synliggöras för att ytterligare förbättra rutiner. Rutiner behöver även förstärkas för att undvika att kompetensutvecklande åtgärder ibland uteblir.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how Spanish teachers in the Elementary School relates to subject-related competence development in the absence of colleagues who teaches the same subject. To support our research, we chose to implement a qualitative method, more precisely, the semi structured interview. To answer the research questions four Spanish teachers were interviewed which resulted in the conclusion that teachers learn with and from each other but having colleagues that teaches the same subject at one’s workplace is not a condition for competence development but desired by the teachers. There are also divided opinions about if their situation as a “lonely” Spanish teacher is challenging or not. The result showed that the teachers turn to other colleagues at the school or others outside of the school. They also attend further education or they conduct self-study to develop as teachers of Spanish. Surprisingly no teacher mentioned collegial learning as the method of their competence development, which is what the Swedish National Agency for Education advocate.