Reflektion handlar om att träna sig i att fläta samman teoretisk kunskap och praktisk kunskap till en helhet. Det är en färdighet och kvalitet som under sjuksköterskans utbildning framhålls som en betydande del i sjuksköterskeprofessionen. Dels för att reflektion används som ett didaktiskt vertyg i sjuksköterskans lärandeprocess och kunskapsutveckling, men också viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv för sjuksköterskan. Ett reflekterande förhållningssätt behövs för att sjuksköterskan ska kunna möta patientens livsvärd och därmed kunna bedriva en personcentrerad vård där patients autonomi och intregritet bevaras. Inom sjukvården kan reflektion användas i flera syften, bland annat som kompetensutveckling på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Syftet med detta examensarbete var att belysa reflektionens betydelse i vården och vårdandet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Författarna valde att utforma examensarbetet som en litteraturöversikt för att skapa en översikt över aktuell forskning inom området. Författarnas resultat visade att reflektion stärker vården och vårdandet då det var ett viktigt redskap för att utveckla och stärka sjuksköterskans kärnkompetenser. Författarnas slutsatser var att reflektion främjade flera färdigheter hos sjuksköterskan så som ett kritiskt tänkande och ett reflekterande förhållningssätt. Dessutom visade resultaten att reflektion i grupp stärkte kommunikation, samarbete och gemenskap i vård teamet. Dessa empiriska resultat stämde överens med den teoribildning som fanns och författarnas förförståelse av reflektionens betydelse för sjuksköterskan och vården.

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer. / The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.

Sammanfattning/AbstractEkström Larsson, Joanna (2019). Specialpedagogisk handledning och vad den leder till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå forskning talar för att specialpedagogisk handledning ökar i omfattning ute i förskolor (Åberg, 2005) är det av intresse att undersöka hur pedagoger i förskolan upplever handledningen och vad de upplever att handledningen leder till. Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om pedagogers syn på specialpedagogisk handledning riktad mot förskolan avseende; funktion, innehåll och upplägg. Frågeställningar:• Hur har handledningen varit organiserad utifrån innehåll och form?• Vad har handledningen bidragit med för verksamheten?• Vilka förändringar har skett i verksamheten efter handledningen?TeoriFör att tolka materialet från fokusgruppsintervjuerna används teorier kring förändring av första och andra ordningen samt en kulturmodell kring förändring i en kultur.MetodDå syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på specialpedagogisk handledning vad det gäller funktion, innehåll och upplägg valdes att genomföra undersökningen utifrån en fenomenologisk ansats. Då fenomenologin handlar om att förstå ett fenomen men också att lyfta fram kärnan i fenomenet (Fejes & Thornberg, 2017). Eftersom undersökningen syftar till att förstå och analysera pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning valdes fokusgrupper som metod för insamlande av material. Då fokusgrupper används för att ta reda på vilka tankar, åsikter och upplevelser en grupp har kring ett visst fenomen (Wibeck, 2000). ResultatResultatet i undersökningen tyder på att pedagogerna i förskolan har olika syn och erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Då handledningen innefattas av både rådgivning och reflektionssamtal. I undersökningen framgår det också att pedagogerna ser på handledning som en form av stöd även om innebörden i stödet skiljer sig åt. Dels ses stödet som hälsofrämjande, det vill säga möjlighet att prata av sig, och det innefattas också av att utveckla reflektion. Studien pekar även på att pedagogerna upplever att den specialpedagogiska handledningen leder till profession- och kompetensutveckling. Att pedagogerna har fått möjlighet att reflektera över situationer som de själva upplevt har lett till att pedagogerna utvecklat och förändrat sitt förhållningssätt och relationskapande. De har även utvecklat ett gemensamt språk och en kollektiv kompetens. Specialpedagogiska implikationerUtifrån vetenskapen om att det förekommer handledning av specialpedagoger i förskolan så är det viktigt att veta vad denna handledning leder till. Om specialpedagogisk handledning ska bidra med utveckling och lärande (Bladini 2004 och Näslund, 2004), vilket handledningen har som syfte, behöver det finnas en kunskap kring hur pedagogerna upplever handledningen och vad denna leder till för förändringar. Denna studie bidrar med hur pedagoger upplever handledning då resultatet tyder på att pedagogerna har olika syn på handledning samt att de upplever att handledningen som stöd ser olika ut. Utöver detta bidrar denna undersökning med att tyda på att pedagogerna upplever att handledningen utvecklar deras kompetens och profession. Att handledning leder till pedagogers professions- och kunskapsutveckling är enligt forskning målet med specialpedagogisk handledning (Wahlström 1996, Gjems 1996, Tveiten, 2010, Lavuås & Handal 2015). Att denna studie pekar på att handledningen leder till en utveckling av pedagogernas kompetens är en intressant implikation för alla som arbetar med och berörs av specialpedagogisk handledning. Undersökningen tyder även på att specialpedagogen har en stor påverkan vad det gäller att utveckla en förskolas kultur och bidra till förändringar av första och/eller andra ordningen. Det är viktigt att förstå att specialpedagogen har makt och att hen kan påverka vilka typ av kultur och förändring som utvecklas i en förskoleverksamhet.NyckelordFörskola, förändring, handledning, kompetensutveckling och pedagoger.

Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling.

Högskoleförordningen beskriver att målet med studie- och yrkesvägledarexamen är att fåmed sig kompetenser så att den examinerade studenten självständigt kan arbeta som studieoch yrkesvägledare inom skolväsendet. De förväntas arbeta med vägledning tillsammans med andra professioner i skolväsendet. Lärare som är en yrkesgrupp de ska arbeta tillsammans med, har reglerade avtal som ger rätt till kompetensutveckling och mentorskap för att möjliggöra en introducering första arbetsåret som lärare. Motsvarande avtal finns inte reglerat för studie- och yrkesvägledare vilket skapar ett större eget ansvar för den egna kompetensutvecklingen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur studie- och yrkesvägledarekompetensutvecklas under det första arbetsåret. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare förutsättningarna för kompetensutveckling under första året som yrkesverksam inom sin profession? I vilka sammanhang beskriver studie- och yrkesvägledare att deras kompetensutveckling sker? En kvalitativ studie har gjorts med sex studie- och yrkesvägledare med examen från 2019 och som arbetar inom skolväsendet. Vid analys av empirin används Illeris kompetensformel med tillhörde begrepp engagemang, praktik och reflexion och Nice-handboken med tillhörande begrepp kärna av kompetenser.Studien visar att studie- och yrkesvägledarna under det första arbetsåret har tagit ett egetansvar för sin kompetensutveckling. Det egna behovet, engagemanget och kravet på nyakompetenser driver studie- och yrkesvägledarna att själva initiera kompetensutveckling.Studien visar även ett behov av avsatt formell arbetstid för reflektion och kollegialt utbytesom bidrar till studie- och yrkesvägledarnas kompetensutveckling. Även stöd frånbranschkollegor och vikten av att få en mentor under det första året skapar tillfällen förutveckling av kompetenser

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine which skills Swedish public librarians consider necessary for their work with e-books regarding the acquisition and handling of e-books, as well as the meeting with the user. This study also examines how the librarian’s role as mediator has changed due to e-books, according to librarians. The method used to collect the data was a digital survey that was distributed to 75 public libraries in Sweden and Lundmark’s “skill flower” and Abbotts theory of professions were used to analyze the results. The survey received answers from 132 respondents that showed that it is important for librarians to have technological skills in order to assist users with problems regarding e-books. Librarians should also have a good understanding of how the relationship between the library and the e-book provider works in order to understand why there are certain limitations surrounding e-books. It is also important for librarians to be able to communicate and listen to the users’ problems, as well as inform the users of e-book services at the library. The biggest change for librarians role as mediator is that there are new things that needs to be mediated to the users and librarians need new skills, such as technological skills, to be able to do this. Other skills such as pedagogical skills and literature knowledge the librarians already possess, they simply need to adapt them to newer technologies.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes. / <p>2019-08-19</p>

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling. / <p>2020-06-05</p>

Denna uppsats handlar om förutsättningarna till att implementera regeringens nationella digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet. Den nationella digitaliseringsstrategin för det svenska skolväsendet lyfter att alla elever ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, både elever och lärare ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg samt att det ska bedrivas forskning om den digitala utvecklingen. Skolverket har den verkställande rollen i det här och redovisar i sin uppföljningsrapport från 2019 att digitaliseringen av skolan har fått ett större genomslag i gymnasieskolan och högstadiet, att lärare upplever ett behov av att utveckla sin digitala kompetens samt att tillgången till teknisk och pedagogisk support varierar bland skolverksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till digitaliseringen av skolan, och genom det identifiera faktorer som främjar respektive försvårar gymnasielärares kompetensutveckling när det gäller digitaliseringen. Datainsamlingsmetoden är samtalsintervju och det insamlade materialet har tolkats med hjälp av två analysverktyg. Det ena analysverktyget är resultatet från Skolverkets forskningsöversikt om digitaliseringen av skolan och det andra analysverktyget är Henrik Kocks tolkningsram för kompetensutveckling. Resultatet visar att digitaliseringen av gymnasieskolan går i linje med flexibelt lärande, d.v.s. att integrera digitala verktyg med traditionellt lärande, och den skeptiska attityden till att digitala verktyg inte alltid är det bästa alternativet för elevers lärande. Det visar även att utvecklingen av gymnasielärarnas digitala kompetens främjas av att skolledningen har förståelse för att lärarna behöver kompetensutveckla sig, att lärarna ges möjlighet att delta i fortbildningsdagar på skolan under arbetstid samt att det finns kollegor som kan lära ut. På motsvarande sätt försvåras gymnasielärares kompetensutveckling av otydliga styrdokument, företags lobbying samt tidsbrist.

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Lotta och Westerberg, Maria (2022). Elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen är ett område av stor betydelse för elever i särskilda behov. Det saknas idag kunskap inom svensk forskning om vilka förutsättningarna är för ett effektivt och väl fungerande samarbete. Vi förväntar oss att kunna bidra med kunskap till både lärare, specialpedagoger och rektorer om hur specialpedagogen med sin kompetens kan ge stöd till elevassistenterna för att ge dem förutsättningar att kunna genomföra sitt arbete.   Syfte och frågeställningar Syftet är att ge kunskap om hur elevassistenten i samarbete med specialpedagogen kan förbättra förutsättningarna för elever i behov av särskilt stöd samt undersöka elevassistentens utvecklingsbehov.   Vilka förutsättningar framstår i intervjuer med några elevassistenter som betydelsefulla för yrkesutövningen? Vilka utvecklingsvägar för samarbete mellan specialpedagoger och elevassistenter framkommer i intervjuer med några specialpedagoger? Teori Examensarbetet utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och ett relationellt perspektiv. Detta innebär att uppfattningar, miljön och händelser i de olika systemen påverkar elevassistenternas roll och inkludering samt deras möjligheter till samverkan med specialpedagogerna. Metod I föreliggande studie har vi valt att göra en kvalitativ studie inspirerad av fenomenologi. Enligt Bryman (2018) fokuserar en kvalitativ metod på individen och hur denne upplever och ser på sin verklighet. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer med både elevassistenter och specialpedagoger. Vi analyserade resultatet med en induktiv tematisk analys. Resultat Resultatet visar att elevassistenten har en bred och ansvarsfull roll som balanserar arbete som akademiskt och socialt stöd till elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att elevassistenter har ett samarbete med specialpedagogen, som har rollen som stödjare och handledare. De delar även bilden att behovet av en gemensam kommunikation skulle behöva struktureras och ökas. Elevassistenter arbetar tillsammans med specialpedagoger med inkluderingspraxis vilket är av stor vikt för elevens framtida roll som en samhällsmedborgare vid fortsatt behov av särskilt stöd. Den nya kunskap som författarna genom detta arbete tagit fram bidrar till en bättre förståelse av elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen. Resultatet av studien kan förtydliga yrkesrollen för elevassistenter i samarbete med specialpedagogen. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens samverkan med rektor i ledningsgrupp är betydelsefull då specialpedagogen har möjlighet att belysa vikten av strukturerad handledning. Gemensam mötestid mellan lärare, elevassistenter och specialpedagoger ger bättre förutsättningar för samarbete och kommunikation. Handledningen främjar inkludering av elever i behov av stöd, kunskapsinhämtningen hos alla elever och ger specialpedagogisk kunskap till både lärare och elevassistenter.  Nyckelord Elevassistenter, handledning, inkludering, kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser