I dagens samhälle är det de mest attraktiva företagen som det går bäst för i bemärkelsen att de har flest personer som söker sig till organisationen samt att de lättare behåller sin personal. Denna studie vill ta reda på hur företag kan stärka sitt varumärke för att skapa en attraktiv arbetsplats för medarbetare.  De dimensioner av Employer Branding som har undersökts är den funktionella, psykologiska och den ekonomiska. För att svara på mitt syfte har en digital enkät använts. Resultatet visar att flexibel arbetstid, utmanande arbetsuppgifter, internutbildning och karriärutveckling är något som skattas högt av respondenterna, även delaktighet, tillitsfullt ledarskap och goda interna relationer. Det finns skillnader i skattningarna mellan kvinnor och män även om de flesta är av marginell karaktär. Män attraheras mer av hög lön, karriärmöjligheter och att företaget har ett marknadserbjudande som de gillar, kvinnor uppskattar i högre utsträckning att företaget är socialt ansvarstagande.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om vad lärare anser är viktigt i valet av litteratur och om lärare använder sig av litteratur som är aktuell i dagens samhälle med ett tydligt fokus på det nya mångkulturella samhället som vi lever i. Vidare ville jag också undersöka vad lärare hade för uppfattning om möjligheten till kompetensutveckling i fråga om att utveckla sitt val av litteratur. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet visar att lärare inte uttryckligen använder sig av litteratur som bemöter Sveriges mångkultur eller på annat sätt är samhällsrelevant. De slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen är att lärare anser att ramfaktorer så som bristande läskunskaper, ekonomi, tid och kompetens styr litteraturvalet och framför allt bidrar till att samhällsrelevant litteratur inte används. Det framkom också att lärare har en vilja att förmedla litteratur som varit central genom tiden och att det också påverkar valet av icke samhällsrelevant litteratur. Vidare dras också slutsatsen att lärare upplever att kompetensutveckling i att välja och använda ny mer samhällsrelevant litteratur främst sker genom att man tar del av andra kollegors, eller bibliotekariernas tips och råd.

Det här rapporten är ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn på kompetens och kompetensutveckling inom explosiva ämnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva ämnen samt en kompetensresurs inom explosiva ämnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. Målet med undersökningen var att utifrån resultatet kunna jämföra företagen och kompetensresursens syn på kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare på kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser på kompetens och kompetensutveckling. Där företagen tar upp säkerhet, prestation och effektivisering lägger kompetensresursen istället vikt på säkerhet, medvetenhet och nätverkande inom sektorn. De slutsatser som presenteras handlar huvudsakligen om möjligheter till ökad förståelse mellan företagen och kompetensresursen.

Arbetsförmedlingen har det senaste erhållit mycket kritik från olika aktörer vad gäller att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Fallande förtroendesiffror har lett till en reformering inom Arbetsförmedlingen som de valt att kalla för Förnyelseresan. Ett av målen är att bli en mer digitaliserad myndighet. I följande undersökning är syftet att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan. Utifrån syftet har tre frågeställningar tagits fram: Hur ser möjligheterna till kompetensutveckling ut för arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen? Hur bidrar arbetsförmedlarnas kompetens inom utbildning, yrken och arbetsmarknad till att matcha den arbetssökande? Hur anser arbetsförmedlaren att matchningen har påverkats av digitaliseringen? En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer med arbetsförmedlare som arbetar med matchning har utförts. För att analysera empirin har Dawis, England och Lofqvist Theory of work adjustments, Parsons Trait and factor theory samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont använts. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras om att då arbetsförmedlarna trivs på arbetet bidrar det till att de svarar på situationer i arbetsmiljön, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling som i sin tur kan bidra till matchningsarbetet. Fortsättningsvis dras slutsats om att arbetsförmedlares kompetenser inom utbildning, yrken och arbetsmarknad, bidrar till ett nytt lärande för den arbetssökande och får denne till att se fler möjligheter vilket underlättar i matchningsarbetet. Till sist dras slutsatser om att arbetsförmedlarna upplever att digitaliseringen påverkat matchningen genom en minskning av det personliga mötet vilket ställer högre krav på både den arbetssökande och arbetsförmedlaren i arbetet med matchning.

This study sheds light on and analyzes previous research on the conditions for math teachers to develop their digital competence (DC). This is to be able to work with digital mathematical learning resources. The study is a systematic literature study in which the underlying factors to math teachers' DC development are reported, and which competence-enhancing initiatives can be identified in previous research. The results show how different factors come into play to enable math teachers' DC development. Our most important results are first that there are functioning framework factors such as regulatory documents, a functioning digital structure and IT-support. Another of our most important results is the school management's importance in enabling the math teachers' DC development. Our results also show that the attitude of teachers linked to DC development is another significant factor. Finally, the results have revealed various educational alternatives where collegial learning is often highlighted as a factor for DC development, and that there are many different educational initiatives that math teachers can participate in. In the development of DC, time is a factor that constantly reappears in the results. The math teachers' DC development must be given time but also allowed to take time to develop. The results have been analyzed with Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) to illustrate the complexity of integrating digital learning resources into teaching. In summary, it appears in our study that there are many different factors that come into play together if teachers are to be able to satisfy a good DC development. Another factor that has emerged in the study is that the educational efforts are difficult to link to the subject knowledge and pedagogy in the teachers' teaching. Teachers find it difficult to absorb the training efforts and IT-support because they do not meet the right needs and do not maintain the right level.

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad.

The thesis examines the subject of employees' eventual underachievement in their workperformance. The interests of the employee and the employer will be set against eachother. How poor must the employee's performance be to risk a dismissal and what factorscan contribute? Before the possible dismissal, the essay will also examine whatobligations the employer has towards the employee.The used method is the legal dogmatic method consisting of preparatory work and courtdecisions when underachievement is not statutory in the Swedish legislation. Whatemerges from the legal investigation is that there is a difficulty to get a one-sided pictureof the different obligations and requirements of both parties when each case is veryindividual. In summary, the various factors for an employee to risk dismissal consist ofunwillingness or inability to follow the employer's instructions, work too slowly or poorlyand whether the poor performance is permanent or not. The employer's obligations can besummarized as be obliged to move the employee to another position, point out thecriticism through a warning, develop skills and perhaps the most important part, be ableto document and prove the claim of both parties.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas användande av digital teknik i förskolans undervisning samt deras uppfattningar om och beskrivningar av digitala verktyg. De frågeställningar som studien utgått ifrån är vad innebär digital kompetens för förskollärarna, hur använder förskollärarna digitala verktyg i sin undervisning samt vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärarna med digitala verktyg?  Till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för studiens datainsamling. Förskollärarna valdes utifrån ett kriteriebaserat urval där kriterierna om legitimerade förskollärare som arbetar inom olika delar i en kommun i Västra Götaland skulle uppfyllas.  Studiens analys har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som samspel, situerade, mediering och den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att förskollärarna har god tillgång till digitala verktyg och ett intresse att vilja arbeta med digital teknik. Behovet av kompetensutveckling efterfrågas av samtliga förskollärare för att känna trygghet i undervisningen om och med digitala verktyg. Förskollärarna är i behov av en adekvat digital kompetens som följer samhällets digitala utveckling.

Sammanfattning  Då undervisningen som bedrivs i skolan ska bidra till att elever stimuleras till att lära och även inhämtar väsentliga kunskaper finns behovet av en variationsrik undervisning och även att den baseras på beprövad erfarenhet. Genom att lärare erbjuder elever en variationsrik undervisning som inkluderar laborativ matematik, bidrar detta till att eleverna både får en variation i sin undervisning men kan även vara fördelaktigt för deras kunskapsutveckling. För att elever ska kunna ges utbildning inom laborativ matematik krävs det att lärare besitter rätt kompetens.  Syftet med denna studie är att få svar på vad lärare har för inställningar till laborativ matematikundervisning, hur de arbetar med det och vad de har för möjligheter till att kompetensutvecklas inom området. Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och analysen av studiens resultat är genomförd genom en tematisk analys. Analysen av resultatet är analyserat utifrån ett fenomenologiskt och sociokulturellt perspektiv.  Resultatet visare en genomgående positiv inställning till att arbeta laborativt i matematikundervisning. Det är dock viktigt att ta i beaktande att trots att det finns brist i kompetensen hos lärarna är deras inställning positiv. Det visar sig att lärarna har en önskan om att få mer kompetens i hur laborativt material ska hanteras för bästa matematikutveckling hos den enskilde eleven oavsett kunskapsnivå. Studien visar att det ligger ett stort eget ansvar hos läraren att själv söka efter kompetens och det sker framförallt via sociala och digitala nätverk.  Några slutsatser som drogs var att laborativt material bör användas frekvent i undervisningen för att ha en bidragande faktor för kunskapsutveckling. Lärare måste även ha rätt kompetens hur materialen ska användas i undervisningen, annars har inte arbetsmetoden en positiv inverkan. Det finns en önskan hos lärare att få möjlighet till att utveckla sin kompetens inom laborativ matematikundervisning.  Nyckelord: inställning, kompetens, kompetensutveckling, laborativt material, laborativ matematik, undervisning.

Denna studie undersöker hur förskollärare och barnskötare uppfattar sina möjligheter att utvecklas i sina respektive yrkesroller utifrån de krav som sätts från läroplanens riktlinjer och mål. I samband med den senaste läroplanen Lpfö 18 har förskolans verksamhet ett större fokus på undervisning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Denna utveckling ställer högre krav på verksamma pedagogers didaktiska kompetenser och det blir därför viktigt att rektor och ledning kan stötta personalen i det genom att erbjuda relevant kompetensutveckling. Vår uppsats består av två delstudier som har baserats på samma empiri. Empirin är utifrån en enkät som verksamma pedagoger på tre kommunala förskolor inom Uppsala kommun har svarat på. Förskollärare och barnskötare svarade på samma enkät. Resultatensammanställdes och delades upp i två delstudier utifrån de två yrkeskategorierna. Utifrån empirin har vi använt oss av den didaktiska teorin för att hitta samband, likheter och skillnader, dessa har sedan jämfört utifrån yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare.  Genom studien har vi fått syn skillnader mellan de två yrkeskategorierna, att det för barnskötarna finns en otydlighet gällande veta vad som förväntas av dem. Det finns även brist på relevant och aktuell forskning om barnskötaryrket till skillnad från förskolläraryrket som är välstuderat. Denna skillnad kan göra det svårt att veta hur man kan stötta barnskötare i att utvecklas i sin yrkesprofession till skillnad från förskolläraryrket som har tydliga riktlinjer för vad som krävs samt ett fokus på kompetensutveckling riktad till förskollärare.