Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) Yrkeslärarrollen i förändring i den nya lärlingsutbildningen. (Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärlingsutbildningens lärarrollsförändring är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 Högskolepoäng på Lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är våra funderingar kring hur lärarrollen förändras då den nya lärlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte är att, undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen. Uppsatsen belyser följande huvudfråga: Hur förändras yrkeslärarrollen i den nya gymnasiala lärlingsutbildningen? Våra tre följdfrågor: Anser lärarna att lärarrollen har förändrats i den nya lärlingsutbildningen? Anser lärarna att de får den kompetensutveckling de behöver för att undervisa eleverna i en snabbt förändrad bransch? Anser lärarna att handledaren får tillräckligt med utbildning för att kunna motsvara en pedagog? Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningen har gjorts på de modellskolor som har arbetet med lärlingsutbildningen under några år. Resultatet visar att arbetsmängden inte ökar nämnvärt, utan det snarare blivit en omstrukturering av arbetsuppgifterna. Lärarrollen övergår mer till en handledarroll, där läraren ska vägleda både eleven och handledaren på arbetsplatsen. Nyckelord: Yrkeslärarrollen, lärlingsutbildning, handledare, kompetensutveckling, lärande.

No description available.

FAR är en svensk branschorganisation inom revision, redovisning ochrådgivning. Enligt FAR:s yrkesetiska regler återfinns ett krav på 120 timmarfortbildning under en treårsperiod för att upprätthålla och anskaffa sigkunskap för att klara av de problem som revisorer ställs inför i dagenssamhälle. Av dessa 120 timmar ska 20 av dem vara verifierbara per år vilketbetyder att hälften under en treårsperiod ska vara verifierbara. Hur detta skautföras står det ingenting om utan det är upp till individen och revisionsbyrånatt utföra. Studiens syfte är att jämföra hur fortbildningen skiljer sig mellan storarevisionsbolag (”Big 4”) och resterande som är benämnda små byråer. För attgenomföra detta utformades sex hypoteser som sedan skulle förkastas ellerverifieras. En enkät skickades till revisorer i båda grupperna för att se likheteroch skillnader inom området fortbildning. Resultatet från undersökningen visade att revisorer inom “Big 4” har flerfortbildningstimmar än revisorer på små byråer samt att revisorer inom “Big4” har större andel intern utbildning. Det fanns ingen signifikant skillnad somvisade på att “Big 4” specialiserar sig mer inom vissa områden än revisorerpå mindre byråer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad iupplevelsen att hinna med fortbildningtimmarna från FAR som nämns i förstastycket. Av studien framgick det dock att revisorer inom “Big 4” fortbildarsig mer inom hållbarhetsredovisning samt IFRS. Fyra av studiens sexhypoteser kunde verifieras medan två hypoteser kunde förkastas.

Förskolan som institution har förändrats mycket, i takt med många förändringar i samhället. Skolinspektionen konstaterade kvalitetsbrister i förskolan och beskrev kompetensutveckling som en problemlösare. En kompetensutveckling som anpassas utifrån varje förskolas behov och därmed förutsätter att förskollärarna professionellt kan utföra sitt uppdrag. Syftet med denna studien är att undersöka förskollärares perspektiv på huruvida kompetensutveckling har spelat roll i deras yrkesliv. För att få djupare upplevelsebaserad beskrivning av förskollärarna har syfte svarats på i tre frågeställningar som är: Vilken upplevelse av sin yrkesroll har förskollärarna? Vilken upplevelse av sitt yrkesliv har förskollärarna? Vilken roll upplever förskollärarna att kompetensutveckling har spelat i deras yrkesliv? Metoden vi användt oss av är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Den teoretiska utgångspunkt vi användt oss av i analysen är fenomenologi som fokuserar på att försöka förstå fenomen utifrån hur människor upplever dem.  Utifrån frågeställningarna visar resultat att förskollärarna har bilder av hur en ideal förskollärare bör vara. Förskollärarna upplever och orienterar sig till idealet alltså sin yrkesroll på många olika sätt och det har format deras yrkesliv. Resultaten visar även att förskollärarna upplever kompetensutveckling som nödvändig i relation till förskolans accelererande förändring. Formen på kompetensutveckling har förändrats och förskollärarnas upplevelser och sätt att orientera sig till det tempot har öppnat upp för kritiskt tänkande kring kompetensutveckling och om den kan möjliggöra att förskollärarna kan genomföra sitt uppdrag professionellt.

Sammanfattning/Abstract  Cronström Anna och Malm Elin (2023). Assisterande teknik ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv synliggöra vilka möjligheter och hinder specialpedagogen upplever kring assisterande teknik för att undanröja hinder i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger upplever att arbetet med assisterande teknik fungerar i grundskolan för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi.  Frågeställningar: • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med elever med i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi avseende assisterande teknik? • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med lärare när det gäller användning av assisterande teknik för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi? • Vilka program används och varför? Teori Teorin som studien grundar sig på är Banduras socialkognitiva teori som tar upp individens motivation samt tilltro till sin egen förmåga att klara en uppgift, self-efficacy. Banudra (1997) kom fram till att det finns fyra faktorer som påverkar en individs self-efficacy. Masteryexperience som innebär vilka erfarenheter en individ har av tidigare misslyckanden och framgångar. Vicarious experience som tar upp att individen kan observera andra individers misslyckanden och framgångar och därmed kan få hopp om att själv lyckas. Verbal persuasion innebär att en individ kan övertalas till att de kan klara av svåra uppgifter samt physological state som handlar om fysiologisk- emotionell spänning. Self-efficacy blir när det översätts till att omfatta lärare och specialpedagogers tilltro till sin förmåga, teachers-efficacy. Metod Frågeformulär användes som metod för att få så omfattande svar på arbetets frågeställningar som möjligt. Frågeformuläret skickades ut till samtliga specialpedagoger/ speciallärare i två kommuner i södra Sverige. En univariat analys gjordes och sammanställdes i tabellform med hjälp av Googleformulär. Svaren analyserades med Banduras teori som ramverk. Resultat I resultatet framkom att de tre mest använda funktionerna när det gäller assisterande teknik varrättstavning och grammatisk kontroll, talsyntes samt talböcker. För att kunna sätta sig in i nya program behövdes tid och kompetens, vilket även behövdes när det gällde uppföljning av de program som eleverna använde. Det var ungefär lika många av de tillfrågade som upplevde att lärarna kunde stötta eleverna i användandet av olika program, som inte upplevde det. Specialpedagogerna upplevde att eleverna kunde sina program och hade en tilltro till elevens förmåga och nästan samtliga uppgav att assisterande teknik stödde elevernas läs- och skrivförmåga. De möjligheter och hinder i användandet av assisterande teknik som specialpedagogerna upplevde delas in i fem teman. Möjligheter var motivation, då elever lyckades med skolarbetet. Tillhörighet när assisterande teknik normaliserades inom gruppen samt kompetens när elever utvecklades med hjälp av assisterande teknik. De hinder som upplevdes var även här motivationav att få lärare att se vikten av att elever använde assisterande teknik. Kompetens som här innebar avsaknad av kunskap av assisterande teknik och teknikstrul samt tid. Specialpedagogiska implikationer I studien framkom att specialpedagogerna upplever att det behövs mer kunskap kring assisterande teknik hos dem själva och hos lärarna. Specialpedagoger kan kontinuerligt utbilda lärare eller ansvara för intressegrupper för att öka kunskaperna inom assisterande teknik. För att kunna utvecklas inom området behöver huvudmannen avsätta tid. Dels för specialpedagogernas och lärarnas kompetensutveckling, dels för att lärare och specialpedagoger ska kunna utvärdera assisterande teknik tillsammans med de elever som använder den. Förslagen kan leda till att fler elever når skolans mål.

Competence as a part of human resource development is a well discussed subject as the individual is being seen as human capital for the organization. The question of whether competence development generates any effect creates an interest in examining it from an individual perspective. This study investigates the perception of competence development among people working in a management position. The purpose of this study is to examine how different individuals in managing positions reason about - and perceive - their own competence development, as well as how it relates to the needs of the organization in which the individual works. The study is carried out with a qualitative methodological approach where the empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with respondents who all work in some form of management position. In order to create a wide range of respondents, the respondents consisted of managers from different types of Swedish organizations, both in the private and public sector. The data has been processed with a thematic analysis, where underlying themes have been identified based on the respondents' perception of competence development. The theoretical framework consists of Ellström's four perspectives on competence development, which intend to operationalize the purpose and raise perspectives on how competence development is shaped. The results show that the individual perceives their own motivation, as well as the possibilities of the organization to offer activities, as important factors for competence development. Also, the fact that the respondents work in management positions creates a two-sided relationship with the organization, where the respondents perceive a dependent relationship between their own and the organization's need for competence development. Thus, the result illustrates that the needs of the organization are governing in how competence development is designed, and that the individual's own interest in competence development can be influenced by how the need is expressed in the organization.

Sociala och digitala medier blir en allt större del av barn och ungas vardag. Samtidigt utvecklas nya former av artificiell intelligens och strategier som används av olika typer av aktörer för att informera, marknadsföra men även vilseleda människor till en viss åsikt. Studier visar att barn ochunga ofta saknar kunskaper som hjälper dem att analysera den information de möter genom olikatyper av medier, specifikt material som presenteras i video eller bildformat. Relevant undervisning inom källkritik blir därför en allt mer betydande del inom skolan och samhällskunskapen. Denna studie syftade till att undersöka hur lärare undervisar inom området källkritik, men även deras egna uppfattningar av kompetens inom digitalisering och elevers upplevelser på sociala medier. Resultatet visar att lärare anser sig behöva mer kunskap om sociala medier och inom arbetssätt som gynnar ett källkritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att analys av material på sociala medier sällan används, med bakgrund i att man anser sig sakna kunskap inom området, vilket potentiellt skapar ett kunskapsglapp i förmågan att kritiskt granska och analysera information.

Abstract This study has examined whether there has been a change in the work with competence development and digitalization in a Swedish bank due to the corona pandemic. To investigate the possible change, the authors have used Argyris (1997) theory of single and double loop learning. The study showed that the employees in the organization felt that the corona pandemic was a change factor regarding the design of competence development and a driving factor for digitalization within the bank. Previous research has  tried to identify the concept but also researched how competence development was affected by the pandemic in different organizations. During the search process of previous research, a knowledge gap was discovered in how skills development and digitalization were affected  by the pandemic in the banking sector. Due to this knowledge gap, the authors wanted to increase knowledge about how these two areas in the banking sector were affected by the pandemic. Using a qualitative study, based on semi-structured interviews, the authors attempt to reduce the knowledge gap and contribute knowledge to both society at large but also to the individuals working in this field. The authors hope that this study will be able to reduce the knowledge gap identified and contribute to the reader's interest in further researching the topic. Keywords: Competence development, change, digitalization, digital competence

Studiens syfte är att skapa förståelse och på ett deskriptivt sätt beskriva chefernas inflytande över medarbetarnas kompetensutveckling. Metodvalet är en semistrukturerad intervjuform av chefer och medarbetare. Medarbetarna i studien är födda mellan åren 1999 och 2004. Förutom intervjuer inkluderas intresseorganisationers syn på arbetslivet och kompetensutveckling. Analysen utgår från ett diskursivt perspektiv med förhoppningen att kunna beskriva arbetsvillkor relaterade till olika yrkesroller. Att medarbetarnas kompetensutveckling sker selektivt grundar sig i den maktkamp som Laclau och Mouffe nämner i sin syn på diskursteori och som grundar sig i att olika världsbilder skapar olika syn på arbetslivet. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på arbetslivet skiljer sig från varandra. Resultatet visar även att studiens utsagor och policydokument är relevanta för studiens syfte att beskriva arbetslivets förändringar och intervjupersonernas skilda världsbilder.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares matematiska och didaktiska kunskaper i och om ämnet matematik. Studien riktades mot förskollärare som tog sin examen innan år 2010. Datainsamlingen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 8 förskollärare. Utifrån datamaterialet formades resultatet, som delades upp i relevanta kategorier och teman. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade undervisning i matematik men att deras matematiska och didaktiska kunskaper skilde sig åt. Resultatet analyserades utifrån Aristoteles kunskapsteori och de centrala begreppen episteme - teoretisk kunskap, techne - praktisk kunskap och fronesis - etisk kunskap. Slutsatsen visade att förskollärarna i denna studie upplevde ett behov av ytterligare kompetensutveckling, både i ämnet matematik men främst hur matematikundervisningen kan genomföras. Det som även framkom i slutsatsen var att praktisk, teoretisk och etisk kunskap måste samspela för att förskollärare ska bilda en god förståelse för vad uppdraget säger och yrket innebär.