Inledning: När företag genomgår rekryteringsprocesser så finns där flera olika strategier att använda sig utav. Denna studie kommer att skapa en förståelse för rekryteringsstrategierna som ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management använder sig av. Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur ett företag som uppger sig jobba med Talent Management utformar sin rekryteringsstrategi och därigenom kunna uppfylla ett kunskapstomrum angående rekryteringsstrategierna inom forskningsområdet Talent Management. Forskningsfrågor: Hur definieras talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management? Hur väljer företag vilka rekryteringsstrategier som är lämpliga? Vilka rekryteringsstrategier använder sig företaget utav? Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattat semistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriska materialet är insamlat från ett ledande företag inom sin branchen. Slutsats: Denna studie kunde påvisa att de centrala rekryteringsstrategierna i ett företag som uppger sig använda sig utav Talent Management är Head Hunting, Employer Branding, profilering samt talangpooler. Vi kunde även dra slutsatser att samtliga rekryteringsstrategier som förekommer inom ett företag inte nödvändigtvis behöver tillhöra den rådande uttalade managementstilen. Vi har även kunnat påvisa att flera faktorer spelar in i valen av rekryteringsstrategier hos ett företag och att de teorier som går att finna på ämnet Talent Management inte nödvändigtvis behöver vara de strategier som ett företag bäst använder sig utav. / Background: When companies go through the recruitment process there are a lot of different strategies to choose from. This paper will help understanding the recruitment strategies that a specific company uses from the perspective of Talent Management. Purpose: The purpose with this study is to create an understanding of how a company that is working with Talent Management forms their recruitment strategy. Research Questions: How does the company when working with Talent Management define talent when it comes to recruiting? How does the company choose which recruitment strategies that are suitable? What kind of recruitment strategies does the company use? Method: This study has been conducted with a qualitative research method that includes semi-structured interviews for data collection. The interviews and the empirical data is gathered from a leading company in the bed industry. Conclusion: This study has shown that the central recruitment strategies in a company that is working with Talent Management are Head Hunting, Employer Branding, Profiles and Talent Pools. We could also come to the conclusion that all of the recruitment strategies that a company uses doesn’t necessarily has to be connected to the prominent management style in the company. We could in this study also show that several factors come into play when companies have to choose recruitment strategies.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv. Men vad kan egentligen kompetensutvecklingsinsatser innebära för medarbetarna i en verksamhet?Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa inom verksamhetsområdet ”Aktivitet och Upplevelse” inom Uppsala Kommun. Studien syftar även till att undersöka medarbetarnas uppfattning av resultaten för kompetensutvecklingsinsatserna i relation till deras arbete på arbetsplatserna. Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna uppfattade kompetensutvecklingsinsatserna som en introduktion och en grundutbildning för metoderna Sherborn och Taktipro, samt att metoderna innebar ett tankesätt som präglade medarbetarnas vardagliga arbete i verksamheten.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för nytillträdda chefers upplevelse av introduktionsprocessen och vilka aspekter som är av relevans ur chefers perspektiv. Studien utfördes på en fabrik med omkring 1500 anställda. Studien är av kvalitativ art med empiri hämtad genom semistrukturerade intervjuer med tio nytillträdda produktionsledare. Analysen av data genomfördes med inspiration utifrån en fenomenologisk forskningsansats. I resultatet urskiljs produktionsledarnas olika erfarenheter av introduktionsprocessen. Introduktionen har inte varit standardiserad och haft frånvarande tidsramar, vilket har resulterat i att processen har upplevts ostrukturerad och otydlig. Flera av de nytillträdda cheferna upplevde bland annat att organisationen inte skapat goda förutsättningar för dem att lyckas i sin roll som produktionsledare. Vidare aspekter som belystes viktiga under introduktionsprocessen innefattade bland annat fadderskapet och stödet från kollegorna. Avslutningsvis är vår slutsats att genom en god struktur och tydlig information hade organisationen kunnat utveckla en mer givande introduktion för deras produktionsledare. / This study aims to create a deeper understanding of how newly employed managers experiences of the orientation program and furthermore what aspects that was of relevance from a manager point of view. The study was conducted at a factory with approximately 1500 employees. A qualitative research design was used in the study with empirical data retrieved from semi-structured interviews with ten newly employed production leaders. The analysis of data has been conducted with inspiration by a phenomenological research approach. The results portray the production leaders different experiences of their work orientation. The result shows that the work orientations have not been standardized and furthermore lacked time frames, with the result that the process has been experienced unstructured and vague. Several of the newly employed mangers, for instance, experienced that the organization did not create useful conditions for them to succeed in their role as production leaders.  Further aspects that were highlighted as important during the work orientation included a mentor and the support from colleagues. In conclusion, we believe that through a distinct structure and clear information from the organization, they would been able to develop a more productive work orientation for their production leaders.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

Bakgrund: Yrket röntgensjuksköterska är under ständig utveckling i Sverige gällande kompetensutveckling. Internationellt sett finns det många vägar att gå för röntgensjuksköterskor. Man kan till exempel vidareutbilda sig beskrivande radiograf. Utbildningarna har uteslutande gett positiva resultat. På grund av förändringar bland patienter måste vården utvecklas, detta gäller även röntgenverksamheten. I Sverige har man, trots den internationella utvecklingen, ännu inte fullt ut sett behovet. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilket behov samt vilka förutsättningar till kompetensutveckling det finns på olika sjukhus för röntgensjuksköterskor. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade frågor. Ett strategiskt urval gjordes med inklusions- och exklusionskriterier. De kvalitativa intervjuerna utfördes per telefon eller i direkta möten och samtalen spelades in för att sedan analyseras med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det har varit omväxlande svar från deltagarna. De deltagande har varierande haft stora och små behov av kompetensutveckling för sina röntgensjuksköterskor. Bristen på personal är påtaglig. Alla deltagare uttryckte att de hade möjligheter och förutsättningar för att deras röntgensjuksköterskor skulle få kompetensutveckling även om utbudet varierade. Resultatet visar att kompetensutveckling behövs inom alla områden. Trots detta uttrycker inte alla sjukhus att kompetensutveckling är viktigt för deras verksamhet. Slutsats: Kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor är ett stort ämne. Det finns mer att ta reda på och det finns många utvecklingsmöjligheter. Det finns ett behov att kompetensutveckla anställda röntgensjuksköterskor för att få en förbättring i sin profession, vilket leder till utveckling både individuellt som röntgensjuksköterska och tillsammans som röntgenavdelning. / Background: Profession as radiographer is constantly developing in Sweden valid skills development. There are many different ways in order to improve the profession internationally. One can, for example, take advanced practicing to become a reporting radiographer. The advanced practicing has exclusively showed positive results. Nowadays the patients are changing in conditions rapidly that the healthcare industry needs to adapt itself. Even the international development for radiographers seems bright, the need is yet fully realized in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to find out which needs and possibilities are available for Swedish radiographers to improve and develop their own professional skills. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions. The participants were selected by inclusions and exclusions. The interviews were conducted by telephone or physical meetings and the interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis manifest. Results: The responses from the participants have been varied. Lack of radiographers is palpable. All participants expressed that they had opportunities and possibilities for their radiographers to receive an advanced practicing in skills development even though the supply varied. The result shows that skills development is needed in all areas. Despite this, all hospitals do not express that skill development is important for their radiology department. Conclusion: Advanced skills development for radiographers is an interesting topic. There are more to figure out valid skill development. There is a need to develop radiographers in order to improve individually and together as X-ray department.

IIISammanfattningSyftet med denna fallstudie var att förstå och förklara i vilken utsträckning motivation påverkar anställda med professionell kompetens(kunskapsarbetare)till att stanna kvar inom ett företag. Bakgrunden till studien var att allt fler företag intar en professionell karaktär i takt med det växande kunskapsekonomiska samhället. Således blir det viktigt för företagen att behålla värdefull kompetens. Särskilt viktigt kan det vara i en mindre stad,då allt fler yngre kompetens tenterar till att föredraatt börja sin karriär i större städermed fler valmöjligheter. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är en kvalitativ enfallsstudie. Där tvåperspektiv har behandlatsför att få en djupare förståelse av undersökningen. Perspektiven innefattar ett strategiskt perspektiv ochkunskapsarbetarnas perspektiv. Sammanlagt har sju intervjuer genomförts, två från det strategiska perspektivet och rastrerande från kunskapsarbetarnasperspektiv. En teoretisk referensram användes som grund för attutforma intervjufrågorna samtanalysera resultatet. Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier somvalts ut för att kunna besvara studiens syfte. Då studien innehar en explorativ karaktär har allt väsentlig information som kan antas besvara frågeställningen tagits med. Studiens resultat påvisaratt det råder en koppling mellan kunskapsarbetarnas arbetstillfredsställelse och motivation. Vidare upptäcktes fyrafaktorer somvisadespåverkakunskapsarbetarnas motivation till att stannapositivt. Dessa faktorer är; Självförtroende, utmaningar, erkännande och kompetensutveckling.Dessa faktorer visade sig bidra till ökad arbetstillfredsställelsehos kunskapsarbetarna, somsedan bidrog till ökad motivation. Vilket isin tur påverkade kunskapsarbetarnas intentioner till att stanna kvar inom företaget.

The concept of competence summarizes requirements for knowledge and skills that are required for individuals, companies, organisations and nations to function effectively and in a timely manner. The growth of the service society in parallel with today’s rapid knowledge and technology development and increased processional competition has resulted in competence becoming a central concept in education and management. The development has meant a greater focus on external efficiency (to do the right things), which means that human performance, competence, nowadays are a prerequisite for delivering value to the customer. The improvement has been carried out at Liseberg which is one of Sweden’s most visited tourist destinations. The work has been delimited to the housing department and the working group reception. The reception is one of three working groups that are active in the department and is responsible for the guest’s stay at Liseberg’s residential facilities, Lisebergsbyn and Askim Stand. Before the improvement, a preliminary study was carried out that identified improvement possibilities in the training process of new employees to the reception. The preliminary study showed a great variation in the result and the experience of the execution of the training, which was considered an urgent improvement as the department is driven by human performance. Therefore, the aim of the improvement has been to improve the training process within the workgroup reception by clarifying working techniques and ensuring competence. Investigations of the present education process, how the work techniques can be clarified and how the competence can be ensured have been used to achieve the aim of the study. The result indicates that the working group has a common understanding of what needs to be taught and why it is important, however when and how a work task should be taught. The training process is currently not process-focused or defined, among other things, lacking management processes completely, which explains the employees’ experience of lack of structure and focus. The process function in such a way, as allowing the responsible managers to plan the work process themselves. The results also show that the managers’ motivation and self-confidence to their own competence to carry out the work with the process are varied. The study concludes that the training process needs to be process-focused, have management processes and add a supervisor course to the existing support process to ensure the necessary competence needed, as well as unifying and clarifying the working techniques. The working group also needs to clarify roles and expectations linked to the process’s activities and apply situational based management to the operative part of the process. / Kompetensbegreppet sammanfattar krav på kunskaper och färdigheter som krävs för att individer, företag, organisationer och nationer ska fungera ändamåls- och tidsenligt. Tjänstesamhällets framväxt parallellt med dagens snabba kunskaps- och teknikutveckling och ökad konkurrens har resulterat i att kompetens har blivit ett centralt begrepp inom utbildning och ledning. Utvecklingen har inneburit ett större fokus på yttre effektivitet (att göra rätt saker) vilket gör att mänsklig prestanda, kompetens, numera är en förutsättning för att leverera värde till slutkund. Förbättringsarbetet har utförts på Liseberg som är ett av Sveriges mest besökta turistmål. Arbetet har avgränsats till boendeavdelningen och arbetsgruppen reception. Receptionen är en av tre arbetsgrupper som är verksamma på avdelningen och ansvarar för gästernas vistelse på Lisebergs boendeanläggningar, Lisebergsbyn och Askim Strand. Innan förbättringsarbetet utfördes en förstudie som identifierade förbättringsmöjligheter i upplärningsprocessen av nyanställda till receptionen. Förstudien visade på en stor variation i resultatet och upplevelsen av upplärningens genomförande, vilket ansågs som en angelägen förbättring då avdelningen drivs av mänsklig prestanda. Syftet med förbättringsarbetet har därmed varit att förbättra upplärningsprocessen inom arbetsgruppen reception genom att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Undersökningar av hur upplärningsprocessen ser ut i dagsläget, hur arbetssätt kan tydliggöras samt hur kompetensen kan säkerställas har således använts för att uppnå syftet.Resultatet visar att arbetsgruppen har en gemensam bild av vad som ska läras ut och varför det är viktigt, däremot saknas en tydlighet kring när och hur ett moment ska läras upp. Upplärningsprocessen är i nuläget inte processfokuserad eller definierad, bland annat saknas ledningsprocesser helt vilket förklarar medarbetarnas upplevelse av bristande struktur och fokus. Processen har uttalade ansvariga, på det operativa planet, och som även själva bestämmer hur de ska lägga upp arbetet med processen. Resultatet visar även att motivationen och självförtroendet till den egna kompetensen att utföra arbetet med processen är varierande bland medarbetarna.Studiens slutsatser är att upplärningsprocessen behöver processfokuseras, införa ledningsprocesser och komplettera nuvarande stödprocesser med en handledarutbildning för att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Arbetsgruppen behöver även tydliggöra roller och förväntningar kopplade till processens aktiviteter samt tillämpa situationsbestämd ledning av den operativa delen av processen.

Balansgången mellan chefskap och ledarskap kan vara en utmaning för många chefer. Organisationer klarar sig inte utan chefskapet och dess tillhörande arbetsuppgifter, men det kan samtidigt vara avgörande att kunna inspirera och skapa engagemang. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar chefer behöver i sitt ledarskap. Frågeställningar som användes för att besvara syftet gällde chefers behov av ledarutveckling, chefers behov av stöd i ledarskapet, samt vilka förbättringar chefer upplever att de behöver för att få bättre förutsättningar i sitt ledarskap. Kvantitativ och kvalitativ metod användes. En enkät sammanställd av Region Västerbotten analyserades vilket var den kvantitativa delen i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med avdelningschefer vilket var den kvalitativa delen i studien. Centrala resultat i studien är att stöd, tydlighet och tidsbrist bör tas hänsyn till vid organisationers arbete med chefers behov i ledarutveckling för att kunna ge chefer rätt förutsättningar i ledarskapet. Chefers erfarenhet kan påverka behovet av coach, mentor och handledning. Resultatet visar också att en ökad grad av återkoppling, planering av kompetensutveckling och uppföljning kan minska behovet av coach, mentor och handledning. Det är nödvändigt att se över system, orsaker till tidsbrist,lönesättning samt hur man skapar en attraktiv arbetsplats för chefer. Det är svårt att arbeta enbart med chefskap eller enbart med ledarskap då dessa två delar är beroende av varandra. Det är därför av vikt att se över stödet både i vardagliga arbetsuppgifter men också gällande chefers egna utveckling, något som författarna hoppas denna studie har gett insyn i.

Bakgrund: Flertalet organisationer värderar den mänskliga resursen som den viktigaste resursen i ett företag. Trots betydelsen av att ha kompetent personal i organisationer har tidigare studier påvisat ett samband mellan individers kön eller ålder och tillgång till kompetensutveckling. Med kompetensutveckling avses de insatser som organisationer vidtar för att utveckla och förnya kompetens hos en individ. I flertalet fall har kvinnliga och äldre medarbetare inte erbjudits kompetensutveckling i lika hög grad som manliga respektive yngre medarbetare. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken roll jämställdhetsarbetet har vid de kompetensutvecklingsinsatser som organisationer inom industrin vidtar, vilket kan påvisa flera förklaringar till faktorer som utgör ett eller flera hinder till individers kompetensutvecklingsmöjligheter. Dessa påverkansfaktorer kan uppmärksamma och inspirera andra organisationer inom industrin till att identifiera medarbetares kompetensutvecklingsmöjligheter i sina företag. Metod: Denna uppsats baseras på flermetodsforskning då de två forskningsansatser som ligger till grund för studiens utförande utgör en metodkombination. En kvantitativ forskningsansats har antagits för att studera insamlad statistik från respektive företag och på så vis kunna besvara frågeställningen om hur fördelningen av hur individers möjlighet till kompetensutveckling ser ut utifrån kön och ålder. En kvalitativ forskningsansats har sedan tillämpats för att undersöka vilka påverkansfaktorer denna fördelning beror på. Resultat/Slutsats: Fördelningen över antalet deltagande medarbetare i utbildning, utifrån kön och ålder, har påvisat ett jämställt resultat vilket motsäger tidigare forskning. Studien har istället identifierat tre andra faktorer som påverkar medarbetares möjlighet till kompetensutveckling i de företag som studien baseras på. Dessa tre faktorer kan urskiljas i Stockfelts (1988) kompetensperspektiv. / Background: Most organizations value the human resource as the most important resource. Despite the importance of having competent staff in organizations, previous studies have shown a connection between individuals' gender / age and access to develop competence. Human Resource Development refers to the initiatives that organizations take to develop and renew the competence of an individual. In several cases, female employees and older employees have not been offered the opportunity to develop competence to the same extent as male employees and younger employees. Purpose: This study aims to examine which role equality has during the competency development efforts that organizations within the industry take, which can point to several explanations to factors that cause one or several obstacles with regards to individuals’ competency developmental opportunities. These influential factors can inspire other organizations within the industry to identify employees’ competency developmental opportunities within their companies. Method: This thesis is based on multi-method research, since the two research approaches that form the basis of the study requires a method combination. A quantitative research approach has been adopted to study collected statistics from each company and thus be able to answer the question of how the distribution of how individuals' ability to competency development is based on gender and age. A qualitative research approach has then been applied to examine underlying causes of this distribution. Results/Conclusion: The distribution of the number of employees participating in education, based on gender and age, has shown a result of equal opportunities which contradicts previous research. The study has instead identified three other factors that affect employees' ability to develop and maintain competence in the companies which this study is based on. These three factors can be distinguished in Stockfelt's (1988) competence perspective.

Syftet med denna uppsats var att undersöka butikssäljares erfarenheter och upplevelser av personalutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där sammanlagt åtta respondenter, sju säljare och en butikschef, verksamma inom sju konfektionskedjor intervjuades. Resultatet visade att omfattningen av personalutbildningen, generellt sett, är högst begränsad för säljare. Butikschefer och dekoratörer, prioriterades vid tilldelning av personalutbildning. Säljarna uttryckte intresse för mer personalutbildning, då tidigare personalutbildning beskrevs som givande. Den sociala aspekten betonades av säljarna med möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan anställda i andra butiker. Den personalutbildning som givits var främst inriktad på två områden: värderingar och att skapa en viss kultur kring kundbemötande och image samt sortimentskunskap och varuexponering. Som metod vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv intogs vidare vid analys av säljarnas erfarenheter av och möjligheter till personalutbildning. Som begränsande faktor för möjligheter till personalutbildning uppgavs ekonomi och administrativa aspekter för företagen. De överordnades vilja att föra ut den kunskap de fått i personalutbildningen till säljarna spelade en viktig roll för denna yrkesgrupps möjligheter att ta del av förekommande personalutbildning. Tendenser till en förändring av inställningen till personalutbildning för säljare, kunde ses i satsningar på utbildning via företagens intranät. Denna utbildning omfattade även butikssäljarna vid respektive butik. Slutsatserna som kunde dras av undersökningen var att säljarnas möjligheter till personalutbildning är begränsade till omfattning och innehåll. Handelsanställdas möjligheter till personalutbildning är beroende av butikschefers och andra prioriterade gruppers vilja att föra vidare kunskap och erfarenheter från genomförda utbildningsinsatser.