Due to the technical development, employers will face tough challenges in recruiting the right staff. It is important that employers succeed in employing employees who possess the skills that may be of relevance to the future transformation of working life. When it comes to technical knowledge, the younger generation is at the forefront, as these employees have grown up with the internet and other technical tools. In order to be an attractive employer for today's young people, employers must thus adopt new working methods regarding communication, technology, motivation and corporate culture. The purpose of this essay is therefore to examine what makes an employer attractive at the labor market for young people born 1989-1999. The method has been a qualitative method in which nine semi-structured interviews were conducted with people aged 20 to 30 years. In order to analyze the collected empirical data, coding has been carried out to then be linked to theory and previous research.  The result shows a number of different factors that are of relevance to being an attractive employer. The most important factor in attracting and retaining younger employees is the opportunity to develop their competence. By offering employees the opportunity to grow at work, they will not seek another employer. Furthermore, the result shows that good relations with colleagues, as well as fun and varied tasks, are of great importance for attracting and retaining younger employees. In jobs where the employer has the opportunity to offer flexibility, the result shows that the employer should allow the employees to choose when and where the work should be performed. It is something that matters for both the choice of employer but also for staying in the workplace. It is also important to invest time and resources on both the physical and psychosocial work environment, since the working environment is something that is highly valued both in the choice of workplace but also to stay with an employer. / På grund av den tekniska utvecklingen kommer arbetsgivare att ställas inför allt tuffare utmaningar med att lyckas rekrytera rätt personal. Det är av yttersta vikt att arbetsgivare lyckas anställa de medarbetare som besitter den kompetens som kan komma att vara av relevans för den framtida omställning som arbetslivet står inför. När det gäller tekniska kunskaper ligger den yngre generationen i framkant då dessa medarbetare vuxit upp med internet och andra tekniska verktyg. För att vara en attraktiv arbetsgivare för dagens unga måste arbetsgivare således anamma nya arbetssätt gällande kommunikation, teknik, motivation och företagskultur. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad som gör en arbetsgivare attraktiv på arbetsmarknaden för unga människor födda 1989-1999.Den metod som tillämpats har varit kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med personer i åldrarna 20 till 30 år. För att sedan analysera den insamlade empirin har kodning utförts för att sedan kopplas samman med teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en rad olika faktorer som är av relevans för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den absolut viktigaste faktorn till att både attrahera och behålla yngre medarbetare är möjlighet till kompetensutveckling. Genom att erbjuda medarbetarna möjlighet till att växa i arbetet kommer de följaktligen inte söka sig till en annan arbetsgivare. Vidare visar resultatet att goda relationer till arbetskamrater samt roliga och varierande arbetsuppgifter ärav stor vikt för att både attrahera och behålla yngre medarbetare. I de arbeten där arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda flexibilitet visar resultatet att arbetsgivaren bör låta medarbetarna välja när och var arbetet ska utföras. Detta är något som har betydelseför både val av arbetsgivare men ocksåför att stanna kvar på arbetsplatsen. Det är även viktigtatt satsa tid och resurser på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön eftersom arbetsmiljö är något som värderas högt både i val av arbetsplats men också för att stanna kvar hos en arbetsgivare.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ”outcome” påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården. Metoden som använts i denna studie är en litteraturstudie där femton artiklar inkluderats och bearbetats. Resultatet visar att MIG har en betydelsefull roll i att främja kommunikationen och bygga broar mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och vanliga vårdavdelningar. MIG gör även avdelningssjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, något som i sin tur givetvis gagnar patienterna. MIG kan ses som något av en spindel i nätet på sjukhuset, de knyter kontakter och förmedlar information mellan olika instanser. Respekten för MIG är stor, de har mångas förtroende och ses som en mycket stor resurs, som i och för sig kostar pengar, men som ger än mer vinster tillbaka. Det är viktigt att den som besitter kunskap bemöter den som rådfrågar med respekt och ödmjukhet, här har MIG ytterligare funktion att fylla vilket gör att broarna stärks än mer mellan avdelningarna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

The main purpose of this Master’s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research. Benchmarking is a structured method for learning and change that compares your performances with the performances of others. The benchmarking object chosen in this study was marketing orientation and marketing. The benchmarking partners chosen were Folktandvården in Gothenburg and the public library of Bollebygd. The outcome of the benchmarking study was user friendly changes in the library’s physical environment and the library’s classification system, and customer oriented changes concerning purchase policy and selection of media. Also a lecture in marketing and market orientation, based on the result of the benchmarking study, was held for the library staff. The conclusion of this study shows that benchmarking can be used as a method to learn market orientation and marketing at a small public library. Benchmarking points out gaps, explains how they occur and describes the successful behaviour of the benchmarking partner and therefore new knowledge easily can be implemented. / Uppsatsnivå: D

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften. Lärande på arbetsplatsen har därmed fått en ökad betydelse. Vi anser dock att få ansatser har gjorts till att undersöka kunskapsintensiva företag och hur de kan underlätta och utveckla lärandet på arbetsplatsen. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur dessa företag arbetar med att främja lärande på arbetsplatsen. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ fallstudie av SARA Central Team. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tolv anställda.Resultaten visar att klimat, struktur, arbetsförutsättningar och motivation är viktiga delar som påverkar hur bra individer och organisationer lär sig. Hur arbetsuppgifterna är utformade påverkar hur bra individer lär sig under tiden som de utför dem – det vill säga lära i arbetet. Passar arbetsförutsättningarna individen kan de leda till ökad motivation för engagemang och lärande. En organisationsstruktur som inte är flexibel och öppen hämmar motivationen genom att det begränsar helhetsbilden och försvårar gemensamma mål. Om ett klimat underlättar lärande så påverkar det motivationen, individerna känner sig mer motiverade om rätt förutsättningar finns. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med den här explorativa kvalitativa fallstudien är att undersöka hur fem rektorer verk-samma i den svenska grundskolan beskriver hur de organiserar och genomför lärares kompe-tensutveckling samt även vilket stöd och kompetensutveckling rektorerna upplever att de själva får i detta arbete. Data har samlats in genom intervjuer och sedan sammanställts, bearbetats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att några av de nationella skolutvecklingsprogrammen samt förstelärarreformen har genomslagskraft på den lokala nivån. Samtidigt beskrivs att det bedrivs flera parallella lo-kalt initierade kompetensutvecklingsinsatser. Resultatet av studien synliggör en konflikt mellan det lokala utvecklingsarbetet och den styrning som statliga utvecklingsprogram med tillhörande ekonomiska resurser skapar. Rektorernas beskrivningar av hur lärarnas kompetensutveckling sker visar att denna i huvudsak saknar en tydlig systematik i fråga om hur behov kartläggs och insatserna organiseras, genomförs samt följs upp. Resultatet skapar frågor om vad det kan fin-nas för orsaker till att systematiskt genomförda kompetensutvecklingsinsatser inte verkar komma till stånd på skolsystemets lokala nivå och det pekar mot att det behövs fortsatta studier för att få svar på dessa frågor. Med ett undantag anger rektorerna att de själva inte får sina egna behov av kompetensutveckl-ing tillräckligt uppmärksammad i den lokala kontexten. Några slutsatser som kan dras av stu-dien är att det är centralt att få ta del av en systematiskt organiserad kompetensutveckling, oav-sett profession. Det framstår som viktigt att både lärares och rektorers kompetensutveckling prioriteras i större utsträckning än vad som sker idag samt att aktörerna i styrkedjan kommuni-cerar runt kompetensutvecklingens former.

Mätningar av barn i skolåldern har visat en försämring inom läs- och skrivförmåga. Genom att utveckla och fördjupa lärarnas kompetenser om barns lärande inom språk-, läs- och skrivdidaktik, stärks barnens språkliga förmåga redan från tidig ålder. Denna utveckling och fördjupande av lärarnas kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik sker genom Läslyftet. För att synliggöra vad läslyftet har haft för påverkan på förskollärarna och verksamheten är det genom denna studie syftet att beskriva förskollärares uppfattningar om Läslyftet som metod för kompetensutveckling. Frågeställningarna för studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare om Läslyftet? På vilket sätt har Läslyftets kollegiala lärande främjat kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? Hur påverkar förskollärares inställning till Läslyftet sin kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik?  Ämnet undersöks genom kvalitativa intervjuer där sex förskollärare medverkade. Förskollärarnas uppfattningar om Läslyftet analyserades med hjälp av ramfaktorteorin och Learnings Studies två nivåer om lärande. Utgångspunkterna från ramfaktorteorin är personramen och den fysiska ramen och Learning Studies två nivåer om lärande, lärarens lärande och elevers lärande.  Resultatet visar att det kollegiala lärandet har varit en genomgående faktor för förskollärare att utveckla sina kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Läslyftets ämnesinnehåll och modell för kompetensutveckling har överskådligt uppfattats som positiv och givande. Förskollärarna uppfattar en förändring i sin inställning kring språk-, läs- och skrivdidaktik samt att det kollegiala har varit meningsfull för en gemensam utveckling för arbetslagen.

<p>Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna <em>drivkrafter, förutsättningar, kompetenser</em> och<em> konsekvenser. </em>Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall <em>den akademiska resan. </em></p> / <p>This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,<em>‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. </em>Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific<em> an academic journey. </em></p>

<p>Scania som är ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och påverka sitt eget arbete, och att hantera dagens läs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett läs- och skrivprojekt med mål att höja medarbetarnas läs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmälde sig till läs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvärdera projektet. Syftet med vår studie är att utifrån djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar på vad läs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna. Resultatet av vår studie visar att Scanias produktionssystem förutsätter att varje enskild medarbetare skall kunna lösa problem, pröva antaganden samt värdera påståenden och förhållanden för att ständigt utveckla och utmana systemet. För att utföra sitt dagliga arbete är det nödvändigt att varje enskild medarbetare behärskar dagens läs- och skrivkrav. Genom att motorbyggarna kompetensutvecklar sig i läsning och skrivning påverkas möjligheterna utvecklas, få nya arbetsuppgifter men även känslan av tillfredställelse som yrkesman. Medarbetarna berättar om vikten att förstå att de inte är ensamma om sitt problem. Självkänslan hos motorbyggarna ökar genom att pedagogerna endast talar om möjligheter istället för svårigheter. Att bli sedd, förstådd samt att få göra en individuell kartläggning är delkomponenter som samverkar i uppkomsten för ett lyckat koncept. En annan viktig förutsättning är goda kunskaper i läs- och skrivutveckling hos pedagogerna samt att varje undervisningstillfälle sker enskilt. Läs- och skrivutbildningen ger motorbyggarna förutom ett ökat självförtroende även högre förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Motorbyggarna anser att läs- och skrivutbildningen är den betydelsefullaste utbildningen de har gått då den har givit dem de rätta förutsättningarna för att utveckla sina förmågor. Vår förhoppning är att Scanias läs- och skrivprojekt ska inspirera andra företag att ge sina medarbetare de rätta förutsättningarna för att aktivt kunna delta och påverka sitt arbete.</p><p>Scania, a multinational company, has a vision that all company employees participate in the making of and have an influence on the decisions that affect their job functions and working environment. The key to this vision is their employee’s ability to cope with the modern day demand on reading and writing skills. In 2005 Scania initiated a project aimed at increasing their employee’s literacy. 13.5 % of their employees signed up for the project. We have been retained as consultants tasked to evaluate the impact of the project. The purpose of our study is to determine the importance of literacy on the shop floor and the impact that the project has had on, and what it has meant to, the staff on the production line. Our method has been a series of in-depth interviews of staff from the shop floor. We note that Scania’s production policy presupposes that all employees have problem solving ability and a willingness to test and challenge policy base assumptions in an effort to improve the production process. Every staff member should be able to demonstrate at least the level of literacy commensurate with that needed to perform his/her daily tasks. By improving their literacy staff members would develop as both people and employees, they would be able to perform additional tasks and take on additional responsibilities and experience increased self-esteem and satisfaction as professionals. Many employees emphasized how important it was to them and the relief they felt when they realised that they weren’t alone, that many others had the same literacy problems and that they were going to receive help. Employees related how their self-esteem grew when their educators talked only of possibilities and not of difficulties. That employees felt that they were seen, understood and the fact that they went through an individual evaluation all contributed to the project’s success. In such a project it is important that the teachers are competent in literacy development and that lessons are conducted on a one-to-one basis and that the employees feel that their privacy has been respected. The project has increased both employee’s self-esteem and their ability to perform their current and addition responsibilities. Scania’s employees regard the literacy training they received as the most meaningful as it provided them with, and increased, the essential skills they need to realise their potential and influence production policy. We hope are that Scania’s reading and writing project inspires other companies to provide their work force with similar possibilities to participate in, and influence, the decisions that affect their daily tasks.</p>

<p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.</p><p>Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.</p>