Abstract Aim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used. Result: the analysis resulted in six themes: 1. Difficult working conditions which are handled by its own systematic controls. 2. The meaning of being a professional nurse anesthetist. 3. Satisfaction for professionals, has a good relationship with the patient, family, team and develop their professional role. 4. Poor health professionals, has its own misjudgements and situations are not self-control. 5. Prerequisites for a good teamwork, clear communication, trust with their colleagues and to be responsive within the team. 6. A characteristic of the lack of team co-operation is lack of communication and trust, and to feel redundant in the professional role. The category less important remained at the category level. Conclusion: the results show that despite the anesthesia nursing regarded as an independent professional, anesthesia nurses were very dependent on the team around them. The conclusion is that much emphasis is placed on being able to work independently and to have good medical knowledge in the field, but it is also important to be able to cooperate and respected by other team members. / Sammanfattning Syfte: studiens syfte var att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sin egen profession. Förhoppningen var att genom att få en djupare kunskap om hur anestesisjuksköterskan upplever sitt arbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och vidareutveckling av anestesisjuksköterskans yrkesroll och kompetens. Metod: för studien användes en kvalitativ metod där tio anestesisjuksköterskor intervjuades i åldrarna 27-55 år, fyra män och sex kvinnor deltog i studien. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Patricia Benners sju kompetensdomäner. Resultat: resultatet utmynnade i sex teman, 1. Svåra arbetsförhållanden hanteras med eget systematiskt kontrollsystem. 2. 3. Tillfredställande för professionen är god relation till patient, anhörig, teamet och att utveckla sin yrkesroll. 4. Otillfredsställande för professionen är egna missbedömningar och situationer man inte själv kan råda över. 5. Förutsättningar för ett bra teamarbete är tydlig kommunikation, att känna tillit till sina kollegor och vara lyhörd inom teamet. 6. Utmärkande för bristande teamsamarbete är bristande kommunikation och tillit, samt att känna sig överflödig i yrkesrollen. Kategorin mindre betydelsefullt stannade på kategori nivå. Slutsats: resultatet visar att trots att anestesisjuksköterskeyrket betraktas som ett självständigt yrke, var anestesisjuksköterskorna mycket beroende av teamet runt omkring dem. Slutsatsen är att stor vikt läggs på att kunna arbeta självständigt och att ha goda medicinska kunskaper inom området, men det är även betydelsefullt att kunna samarbeta och respekteras av övriga team medlemmar.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske. Det upplevs att Landstinget Halland är generösa vad gäller utbildningsutbud. Det finns även en upplevelse att de själva kan påverka vilka utbildningar de vill gå. Det tre största svagheterna som hindrar kompetensutveckling är tid, brist på resurser, och kraven uppifrån organisationen. Detta tror vi påverkar möjligheten till kompetensutveckling på grund av att tidsbrist hindrar respondenterna från att vara kreativa och reflektera under sitt arbetsplatslärande. När det sparas pengar dras det in på bemanning och detta hämmar lärandet då färre medarbetare ska göra samma arbete på mindre tid och slutligen kraven uppifrån minskar medarbetarnas handlingsutrymme, vilket påverkar dess personliga utveckling och arbetstillfredsställelse. Respondenterna upplever att de har en stor frihet under ansvar då de kan påverka och vara delaktiga i beslut som rör deras vårdenhet. De upplever även att Landstinget Halland är en trygg och stabil organisation, vilket bidrar till högre arbetstillfredsställelse och att medarbetarna vill stanna och utvecklas. / The purpose of this essay is to examine the possibilities to competence development within two different departments at the country council of Halland. This is done to obtain an understanding of the existing preconditions for learning and competence development within the above mentioned organization. The purpose of the study is to get an answer to the following questions: (1) How does the employees of the country council of Halland view their abilities to develop new competence themselves? (2) How are the healthcare units learning within the workplace structured? (3) What are the precondition for learning within the workplace? (4) How are the co-workers within the country council of Halland attracted to staying and at the same time given the opportunity to develop themselves? To get an answer to these questions we have conducted nine individual interviews with respondents in different professions within the country council of Halland. The outcome of these interviews shows that the respondents view their possibility to develop competence as good and that there is a good climate for learning. They also show that there is an adequate infrastructure that enables learning whithin the country council of Halland. It was also found that there is a wide selection of different educations made available to the employees. The employees also find that there is a great deal of freedom when it comes to individual choices and preferences among these educations. The three main weaknesses to be able to develop competence were found to be lack of time and resources for participating in various courses and educations along with the demands from the management. We believe that the lack of time hinders tha respondents being creative and reflective during their workplace learning. When cutbacks are done within the organization they are not seldom done in the number of staff which hampers the learning due to the fact that fewer employees are to conduct the same tasks within a smaller timeframe. At the same time the respondents feel that they have a lot of freedom to act and that they also have the possibility to influence and be a part of the decisions taken that effect their own workunit. In conclusion, tha employees of the country council of Halland view their own organization as stabile and reliant which contributes to a high level of satisfaction and that the employees are willing to stay and develop themseves within the organization.

Detta arbete har som titel ”Läraryrket nu & framåt” och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling. Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop. Metoden som används inom denna uppsats är intervjun. Eftersom det handlar om lärare har sammanlagt tre personer som arbetar med undervisning intervjuats enskilt. De lärare som deltagit i undersökningen arbetar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Inriktningen inom intervjun som används är den semistrukturerade som består av öppna frågor utan att ha en given ordning som de ställs. Resultatet visar på en verklighet inom skolan som är komplext och väldigt dynamisk i sin natur. De lärare som intervjuats har alla en klar uppfattning av sitt yrke och deras yrkesuppgift som allt annat än undervisare. Det visas även prov på medvetenhet om att de bör utvecklas för att underlätta sin arbetssituation. Hur det ska ske är lite mer diffust då de använder sig av olika vägar som kompetensutveckling och professionella ansatser.

Scania som är ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och påverka sitt eget arbete, och att hantera dagens läs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett läs- och skrivprojekt med mål att höja medarbetarnas läs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmälde sig till läs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvärdera projektet. Syftet med vår studie är att utifrån djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar på vad läs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna. Resultatet av vår studie visar att Scanias produktionssystem förutsätter att varje enskild medarbetare skall kunna lösa problem, pröva antaganden samt värdera påståenden och förhållanden för att ständigt utveckla och utmana systemet. För att utföra sitt dagliga arbete är det nödvändigt att varje enskild medarbetare behärskar dagens läs- och skrivkrav. Genom att motorbyggarna kompetensutvecklar sig i läsning och skrivning påverkas möjligheterna utvecklas, få nya arbetsuppgifter men även känslan av tillfredställelse som yrkesman. Medarbetarna berättar om vikten att förstå att de inte är ensamma om sitt problem. Självkänslan hos motorbyggarna ökar genom att pedagogerna endast talar om möjligheter istället för svårigheter. Att bli sedd, förstådd samt att få göra en individuell kartläggning är delkomponenter som samverkar i uppkomsten för ett lyckat koncept. En annan viktig förutsättning är goda kunskaper i läs- och skrivutveckling hos pedagogerna samt att varje undervisningstillfälle sker enskilt. Läs- och skrivutbildningen ger motorbyggarna förutom ett ökat självförtroende även högre förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Motorbyggarna anser att läs- och skrivutbildningen är den betydelsefullaste utbildningen de har gått då den har givit dem de rätta förutsättningarna för att utveckla sina förmågor. Vår förhoppning är att Scanias läs- och skrivprojekt ska inspirera andra företag att ge sina medarbetare de rätta förutsättningarna för att aktivt kunna delta och påverka sitt arbete. Scania, a multinational company, has a vision that all company employees participate in the making of and have an influence on the decisions that affect their job functions and working environment. The key to this vision is their employee’s ability to cope with the modern day demand on reading and writing skills. In 2005 Scania initiated a project aimed at increasing their employee’s literacy. 13.5 % of their employees signed up for the project. We have been retained as consultants tasked to evaluate the impact of the project. The purpose of our study is to determine the importance of literacy on the shop floor and the impact that the project has had on, and what it has meant to, the staff on the production line. Our method has been a series of in-depth interviews of staff from the shop floor. We note that Scania’s production policy presupposes that all employees have problem solving ability and a willingness to test and challenge policy base assumptions in an effort to improve the production process. Every staff member should be able to demonstrate at least the level of literacy commensurate with that needed to perform his/her daily tasks. By improving their literacy staff members would develop as both people and employees, they would be able to perform additional tasks and take on additional responsibilities and experience increased self-esteem and satisfaction as professionals. Many employees emphasized how important it was to them and the relief they felt when they realised that they weren’t alone, that many others had the same literacy problems and that they were going to receive help. Employees related how their self-esteem grew when their educators talked only of possibilities and not of difficulties. That employees felt that they were seen, understood and the fact that they went through an individual evaluation all contributed to the project’s success. In such a project it is important that the teachers are competent in literacy development and that lessons are conducted on a one-to-one basis and that the employees feel that their privacy has been respected. The project has increased both employee’s self-esteem and their ability to perform their current and addition responsibilities. Scania’s employees regard the literacy training they received as the most meaningful as it provided them with, and increased, the essential skills they need to realise their potential and influence production policy. We hope are that Scania’s reading and writing project inspires other companies to provide their work force with similar possibilities to participate in, and influence, the decisions that affect their daily tasks.

Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?   Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften: Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda. Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.   Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.   Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter. Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest. Samtliga påstår att de även mer eller mindre saknar kompetens för administrativa arbetsuppgifter. Alla respondenter anser att den snabba utvecklingen inom elektronik/datorteknik är huvudorsaken till att det krävs kompetensutveckling. Däremot anser de inte att de fått tillräckligt med erbjudande för en relevant kompetensutveckling. Detta på grund av olika saker, bland annat brist på pengar, tid, vikarier, etc. Detta resultat indikerar även, enligt min uppfattning, vissa brister i skolväsendet i och med att samtliga respondenter har likadana åsikter om utförandet av vissa arbetsuppgifter.

How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation. My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious. / Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor. Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.

ABSTRACT Titel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2013-03-21 Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer. Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012. Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen". Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen. Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor. / ABSTRACT Title: Does the auditor firms work with competence development affecton the employees results on auditor exam? Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2013-03-21 Aim: The purpose is to describe how accountancy firms can work with competence development activities to make their employees to succeed on auditor examination and become approved auditors. Method: We studied the theories of competence development and examined how accounting firms work with competence development. We also developed a model tailored to their work and carried out a survey consisting of both openand closed questions to examinees from the Big-4 firms who wrote an accountant exam with passing grade during the autumn of 2011 or spring of 2012.  Result & Conclusions: It turned out that a number of competence development factors, including education and monitoring, were significant for examinees performance on auditor examination. Other factors, such as performance reviews and coaching, was not significant for the performance but was more significant in other contexts. Suggestions for future research: Examine the impact of competence development for "higher auditor examination". Contribution of the thesis: This study contributes to a better understanding of the impact that the different competence development has on the performance of the auditor examination and gives accounting firms an opportunity and tools to help their employees to achieve a passing grade through planning. Key words: Competence, independence, competence development, auditor examination, approved auditor.

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs. Det är bl.a. beslut och propositionerfrån regering och riksdag, olika rapporter utgivna av Försvarsmakten och en uppsats i ämnet skriven av en elev påFörsvarshögskolan. Jag har använt dokumenten som styr personal och kompetensförsörjningen som grund för min analys, för attsedan med hjälp av intervjuer jämföra hur väl verkligheten lyckas att följa och uppfylla de regler och krav som ställts. Under denavslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats med kompetens ilärande. Analysdelen av uppsatsen avslutas med att författaren sammanfattar och drar slutsatser och därefter avger svar påuppsatsen frågeställning. Slutsatserna i uppsatsen är:Flygvapnet och Försvarsmakten har sedan slutet på 90-talet fått stora förändringar av sitt uppdrag från Regeringen.Flygvapnets uppdrag har förändrats från att ha fokuserats på att vara en del av ett nationellt invasionsförsvar till att ingå i ettinternationellt insatsförsvar.Flygvapnet har idag en rationalistisk syn på sin personal och kompetensförsörjning. Detta kommer man, enligt ettbeslutsunderlag som tagit fram för det nya kompetensförsörjningssystemet, även att ha i framtiden.Flygvapnets rationalistiska synsätt gör att endast den enskildes faktiska förutsättningar värderas när man bedömerkompetensen. Hur den enskilde uppfattar situationen och förståelsen för arbetsuppgiften är en väsentlig del av kompetensensom Flygvapnet och Försvarsmakten bortser från.Lärandet, som är en väsentlig del av kompetensutvecklingen i Försvarsmakten, måste ske enligt Argyris teorier om ett dubbeltorganisatoriskt lärande om Flygvapnet ska kunna möta de avsevärt förändrade krav som ställs på dess insatsorganisation. / This thesis examines how the core organisation within the Swedish Air Force’s purpose andtasks have changed in order to meet the changing environment and requirements to work bothwithin Sweden and jointly with the rest of the world.The following question is discussed:− How should the Air Force work with personnel and competence development to meet thechanging environment and requirements placed on the core organisation?The theoretical discussion is based around Sandberg and Targama’s theory on competenceand that learning is an interpreted approach versus a rational approach. Also used is ChrisArgyris’ theory on organisation’s single and double loop learning. Much research has alsobeen done by interviewing various key personnel, reviewing various published reports and athesis written on the same subject by another student at the military school.The key findings of the thesis are:− Since the end of the 90’s, the requirements placed on the Air Force and the DefenceForces by the government have changed dramatically. The Air Force’s mission haschanged from one that focused on being a part of a national defence against invasion totaking part in joint international defence tasks.− Today the Air Force has a rational view on its personal and competence development.According to a decision made for the new competence development system this is thesame approach that will be used in the future.− The Air Forces rational view is that only the actual personal prerequisites change whendetermining competence requirements. How the individual interprets and understands thesituation and job tasks is an essential part of competence that is not considered in today’sDefence organisations.− For the Air Force to be able to meet the considerable change requirements placed on thecore organisation then an important part of competence development needs to be based onArgyris’ theory of a double loop organisation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha. För att öka den externa validitetenhar hypotesen sedan prövats mot bl.a. ÖB. Avslutningsvis ges ett förslag till implementering i FM av de slutsatser somdragits omfattande omläggning av utbildningssystemet, införande kravspecifikation i TOEM, införande av krigsbefattningar,KFÖ mm. / From the year of 2003 Swedish troops are supposed to participate in peaceenforcementoperations within the frames of EU:s Military Task Force. The purposeof this essay is to ascertain whether the Swedish army officers are given thecompetence needed to lead their units in this kind of operations. The scientific methodused is inductive.The essay begins with a presentation of an “action theory”, a model of competenceand the empirical material (USMC) used to draw the conclusions. In the analysis themilitary educational system and the unit job experiences of today are compared withthe demands put on the army-officers, who leads a unit in the future Swedishinternational battalion. The conclusions drawn from the analysis describes how theeducational system ought to work to meet the demands. The conclusions are testedtowards the action theory and the empirical material and then structured from themodel of competence. After that a hypothesis, that describes the core-competence ofthe future army-officer, are put forward. To increase the external validity of thehypothesis it has been discussed with, among others, the Swedish SupremeCommander. The essay ends with a proposal of how to implement the conclusions inSwedish Armed Forces. The conclusions comprise a new military educational system,to give all army-officers war postings, reintroduce war unit exercises etc. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02