Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp. Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

Kompetensutveckling har blivit ett viktigt verktyg för dagens organisationer, både för verksamhetens framgång och för medarbetarens prestation. Rollen som mellanchef har fått en större betydelse och har blivit allt mer komplex och central i en organisation. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden mellanchefer uppfattar att de har behov av kompetensutveckling, för att sedan jämföra om det finns olika behov inom offentlig och privat sektor. Det empiriska materialet samlades in via intervjuer med jämn fördelning av respondenter från vardera sektor. En tematisk analysmetod med inspiration från hermeneutiken har använts vid analysering av materialet. Som teoretisk referensram har Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att det fanns ett stort behov för mellanchefer att utvecklas inom ledarskap och att de samtidigt bör utveckla och praktisera det individuella ledarskapet. Det kunde inte påvisas några större skillnader utan desto fler likheter av kompetensutvecklingsbehov mellan offentlig och privat sektor. Studien visar att verksamheter, både inom offentlig och privat sektor, är i behov av ledarskapsutbildningar.

Den Svenska skolan ska digitaliseras och en strategi för hur digitaliseringen kan ske skulle tas fram av Skolverket. Flertalet lärare lyfte fram problem med förslaget som presenterades av Skolverket men inga större förändringar genomfördes. Strategin ska börja gälla, men problemen kvarstår. Vilka problem ser existerande lärare inom Teknik samt Matematik med strategin, hur kan dessa åtgärdas för att underlätta för de berörda lärarna? En undersökning skickades ut till lärare runt om i Sverige med målet att kartlägga vilka problem som lärarna såg med strategin, var det samma problem som hördes i medierna? De flesta lärare ansåg att det kommer bli en kompetensbrist, samt att det kommer bli väldigt tungt belastade scheman. De slutsatser som kan dras av studien är att någon form av kompetensutveckling inom de verktyg som lärarna ska använda sig av för att lära ut programmering krävs. Samt att ett stort ansvar även hamnar på skolans kommun, att resurserna som krävs måste hinnas tillföras.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated. We used a qualitative method and got our result from nine different interviews. All the interviews were made at middle management level. Our study has showed that the organizational culture is offering the middle managers great opportunities for informal learning. The company also offers possibilities for formal learning, but a lack of clear strategy when it comes to this seems to be in the way of the competence development for the middle managers. These wishes for strategies could be obliged with, for example mentorship or creating a manual for the managers. The competencies that are demanded by the middle managers’ positions are for example social competence, competence in communication, leadership competence and the ability to build networks. We have found that there is a need for further competence development within these aspects of competencies. / Ett företags goda resultat är avhängt dess anställda och deras kompetens är en viktig del för att företaget skall kunna prestera väl. Mellanchefen utgör en central roll i organisationen och förväntas i sin tjänst att fylla flera olika roller. Detta torde ställa stora krav på mellanchefer och deras kompetens. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur mellanchefer ser på sin kompetens. Vi vill bidra med en förståelse för hur lärande, kompetens och kompetensbehov kan se ut på mellanchefsnivå. Dessutom vill vi med denna uppsats ta reda på vad respondenterna anser att företaget skall ha för strategi för att främja deras kompetensutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har fått fram vårt resultat med hjälp av nio intervjuer. Alla intervjuer har genomförts på mellanchefsnivå. Vi har genom vår studie kommit fram till att organisationskulturen som mellancheferna befinner sig i erbjuder dem stora möjligheter till informellt lärande. Företaget erbjuder också ett formellt lärande, men avsaknaden av tydlig strategi när det kommer till denna anser vi försvåra kompetensutvecklingen för mellancheferna. Önskemål om strategier för kompetensutveckling skulle kunna tillgodoses genom exempelvis mentorskap eller en chefshandbok. Den kompetens som krävs av mellancheferna är exempelvis social kompetens, retorisk kompetens, ledarskapskompetens och förmågan att bygga nätverk. Inom dessa områden har det visat sig att det finns ett behov av fortsatt utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre kvinnliga lärare i grundskolan. Samtliga lärare anser att svenskämnets främsta uppgift är att ge eleverna goda kunskaper i tal och skrift. Lärarnas ambition är att väcka intresse för ämnet och stimulera elevernas fantasi. De menar att goda ämneskunskaper, engagemang och intresse för det egna ämnet är en förutsättning för att motivera eleverna. Kontinuerlig vidareutbildning är enligt lärarna av stor betydelse, och de efterlyser främst utbildning i att arbeta med och bemöta elevernas förändrade språkbruk. Samtliga lärare ger uttryck för att de trivs med sitt yrke. Arbetslaget beskrivs som en resurs, både kunskapsmässigt och socialt. Samtidigt upplever lärarna att arbetssituationen är pressad. Stora klasser och elever som inte når målen gör att de ofta känner sig stressade. Det finns inte tillräckligt med tid för eleverna, och det finns heller inte tid för egen återhämtning. Samtliga lärare önskar fler lärare i skolan och att samarbetet mellan arbetslagen utvecklas ytterligare. De anser också att skolans personal bör samverka med hemmen i större utsträckning.

Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.

I arbetslivet anses lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen ha stor betydelse för det fortsatta lärandet. Förskolan som är en föränderlig praktik kräver att förskollärarens kompetens ständigt utvecklas i takt med de förändrade uppdrag som förskolan möter (Gotvassli 2002). Andra betydelsefulla aspekter av lärande och kompetensutveckling i förskolan är att yrkesamma förskollärare både ska vara konkurrenskraftiga och även vilja stanna kvar och utvecklas i sin yrkesroll på förskolan. Idag är förskolläraryrket ett av flera bristyrken och prognoser visar på att bristen på utbildade förskollärare har en tendens att hålla i sig. Den här studien belyser hur förskollärares lärande och kompetensutveckling kommuniceras och iscensätts i en förskola utifrån olika styrdokument men också genom förskolechefens och förskollärares tal om kompetensutveckling. För att förstå lärandepraktiken och synliggöra vad som möjliggör och hindrar den så har jag använt teorin praktikarkitekturer (Practice arcitectures, Kemmis & Grootenboer 2008). Studien är en fallstudie utförd på en specifik förskola som är inspirerad av Reggio Emilia- pedagogiken. Studiens resultat visar på att huvudman och förskolechef kan behöva samordna strategier kring pedagogers kompetensutveckling. Studien visar även på att det kan behövas mer resurser för kompetensutveckling specifikt anpassat till förskolors olika behov.

Bakgrund: Återkoppling har visat sig vara viktigt för ambulanspersonal speciellt för de som är nyanställda i yrket. Återkoppling kan ske från kollegor, patienter, vid praktiska övningar och kan vara både verbalt och skriftligt. Om återkoppling inte sker kan misstag upprepas. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga återkoppling till ambulanspersonal och dess betydelse för kompetensutveckling. Metod: Som metod användes en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Som datainsamlingsmetod valdes en enkät som var webbaserad och som importerades som en Excel-fil och analyserades i SPSS 25. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av ambulanspersonalen ansåg att återkopplingen var viktig för deras kompetensutveckling. Vissa skillnader fanns om ambulanspersonal ansåg att de fick tillräckligt med återkoppling. Majoriteten av respondenterna fick återkoppling från varje vecka till varje månad, men det var även många respondenter som aldrig fick återkoppling. Slutsats: Olika studier skulle kunna ge svar på vilken typ av återkoppling som ambulanspersonal har behov av för deras kompetensutveckling och varför, både kvalitativa och kvantitativa studier skulle kunna genomföras. En liknande studie skulle även kunna genomföras men eftersträva en högre svarsfrekvens. Forskning skulle behövas genomföras nationellt för att se om det finns skillnader mellan olika län i Sverige. Den nationella forskningen skulle kunna bidra till utformning av standardiserade rutiner för hur återkoppling ska ske till ambulanspersonal nationellt. / Background: Feedback has proven to be important for ambulance personnel especially for those who are newly employed in the profession. Feedback can come from colleagues, patients, practical exercises and it may be both verbal and written. Absents of feedback may cause mistakes to be repeated. Aim: The aim of the study was to describe systematically feedback to ambulance personnel and its importance for competence development. Method: As a method for the study a quantitative cross-sectional study with a convenience sampling was chosen. As data collection a servery was selected which was web-based and then imported as an Excel-file and analysed in SPSS 25. Result: The result showed that the majority of the ambulance personnel felt that feedback was important for their competence development. Some differences were found among the ambulance personnel about if the feedback was sufficient. The majority of respondents received feedback weekly to monthly, but there were also many who never received feedback. Conclusion: Different studies would be needed to investigate what type of feedback ambulance personnel need for their competence development and why, both qualitative and quantitative studied could be conducted. The research would need to be carried out nationally to explore if there are differences between different counties in Sweden. A national study could lead to design of standardized procedure for how feedback should be presented to ambulance personnel nationally.