Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare definierar begreppet kollegialt lärande, samt hur kollegialt lärande påverkar undervisningen i svenskämnet. Studien lyfter fram hur lärare i årkurs 4–6 upplever det kollegiala lärandet i sitt yrke och på vilket sätt arbetar de med det kollegiala lärandet i svenskämnet. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det kollegiala lärandet är en nyckelfaktor för en kompetensutveckling hos lärarna, och att all form av samarbete är viktiga för att förbättra undervisning för att utveckla skolan generellt. Resultatet visar fördelar med det kollegiala lärandet men även visar den några hinder som lärarna stöttar på vid insatserna inför det kollegiala lärandet. Dessa hinder speglar nackdelarna med kollegialt lärandet, dock visar resultatet också vikten av handledning vid kollegiala insatser för att nå syftet med dem.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. / The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Studiens syfte är att undersöka hur digitala verktyg används i läs-och skrivundervisningen och vilka faktorer som avger omfattningen av användandet i årskurs två på tre olika skolor i samma kommun samt om och hur kompetensutveckling erbjuds till lärare i förskoleklass till årskurs tre. För att samla data till studien har vi genomfört tre stycken intervjuer och observationer. Studiens slutsats är att lärare i årskurs två är informerade om att digitalisering ska ingå i läs-och skrivundervisning men tolkar vikten av det användandet på olika sätt. Interaktiva smartboards används flitigt av lärare i undervisningen men elevernas användande av digitala verktyg är begränsat. Sociokulturella faktorer påverkar inte tillgången till digitala verktyg i undervisningen. Digitala verktyg motiverar eleverna till att delta och anstränga sig i undervisningen. Kompetensutveckling gällande digitala verktyg är inte obligatorisk utan baseras på lärarens eget intresse och arbetslagets förkunskaper.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Bakgrund: Arbetsflödet på en barnakutmottagning kan ändras inom loppet av några minuter. Barnsjuksköterskan ska kunna identifiera livshotande tillstånd i mötet med det akut sjuka barnet för att snabbt kunna vidta åtgärder. Ett framgångsrikt omhändertagande av ett barnakutfall kräver ett systematiskt och kompetent teamarbete som tränas genom tvärprofessionella simuleringsövningar. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors erfarenhet av kompetensutveckling genom tvärprofessionell simuleringsövning inom barnakutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor på fem barnakutmottagningar i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Vikten av återkommande simuleringsövningar, Förbättrad teamsamverkan, Tydligare rollfördelning och Effektivare kommunikation i teamet. Samt ett övergripande tema: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan genom återkommande simuleringsövningar. Slutsats: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan uppnås genom årligen återkommande tvärprofessionella simuleringsövningar. / Background: The workload at a pediatric emergency department can change within a few minutes. The pediatric nurse must be able to identify lite-threatening conditions in the meeting with the acutely ill child in order to be able to take action quickly. Successful care of a child outcome requires a systematic and competent teamwork based on interprofessional simulation-based training. The aim of this study was to investigate pediatric nurses´ experiences of competence development through interprofessional simulation-based training in pediatric emergency care. Method: An interview study was conducted based on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with eight pediatric nurses at five pediatric clinics in southern Sweden. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Results: The result is divided into four categories based on the analysis: The importance of continuous simulation-based training, Improved team collaboration, Clearer role distribution and more efficient communication in the team. Interprofessional simulation-based training results in increased patient-safe care. And an overall theme: Increased patient safety and improved collaboration through recurring simulation-based training. Conclusion: Increased patient safety and improved collaboration are achieved through annual interprofessional simulation-based training.

Deposits can be formed in the paper machine due to sticky materials from wood and recycled paper. These deposits get stuck on process equipment and cause the product quality to deteriorate and the efficiency of the paper machine is reduced. The purpose of this thesis is to increase the understanding about deposits among machine operators, and to suggest methods that can be used to reduce the amount of deposits formed in Bravikens paper machines. To fulfill the purpose of the thesis a pre-study, a literature review and interviews with machine operators and production staff, were carried out. These methods led to the planning and creation of an education about deposits for machine operators. The education about deposits for machine operators consisted of an interactive lecture to introduce the subject of deposits and a subsequent discussion. This approach was chosen to give the machine operators the opportunity to discuss their work situation on the paper machines related to their new knowledge about deposits. The education was carried out with hopes of finding new ways to manage the formation of deposits in the paper machines. According to the evaluation of the education, all machine operators considered the purpose of the education to be fulfilled. Bravikens t hermomechanical pulp, TMP, system should be developed to reduce the amount of sticky material reaching the paper machine from TMP. More analysis of the whitewater system is needed to determine which method of development that could be implemented to reduce costs and increase functionality of the paper machine. In order to develop the methods of handling deposits, Braviken should continue their work with competence development among the employees. Enhanced competence increases awareness of the problem among machine operators and it facilitates communication between employees who are working to reduce deposit formation. Improved communication also facilitates learning and contributes to the overall competence development at Braviken paper mill. / Avsättningar kan bildas i pappersmaskinen på grund av klibbigt material från veden och returpappret. Dessa avsättningar fastnar på processutrustning och medför att slutproduktens kvalité försämras samt att pappersmaskinens verkningsgrad reduceras. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen om avsättningar bland maskinoperatörer samt ge förslag på metoder som kan användas för att reducera mängden avsättningar på Bravikens pappersmaskiner. För att uppfylla syftet med examensarbetet har en förstudie, en litteraturstudie och intervjuer med maskinoperatörer och personal från Bravikens produktionssektioner, genomförts. Dessa metoder låg till grund för planering och skapande av en utbildning om avsättningar för maskinoperatörer. En utbildning med maskinoperatörer genomfördes för att uppfylla syftet med examensarbetet. Utbildningen innehöll en interaktiv föreläsning för att introducera ämnet avsättningar och ett diskussionsavsnitt. Detta upplägg valdes för att ge maskinoperatörerna möjlighet att diskutera deras arbetssituation på pappersmaskinen relaterat till deras nya kunskaper om avsättningar. Utbildningen genomfördes i hopp om att hitta nya sätt att hantera avsättningsbildningen. Utvärderingen av utbildningen visade att alla deltagande maskinoperatörer ansåg att syftet med utbildningen uppnåddes. För att utveckla Bravikens hanterande av avsättningar bör Bravikens anläggning för att tillverka termomekanisk pappersmassa, TMP, utvecklas för att minska mängden klibbigt material som tar sig vidare till pappersmaskinen, PM. Mer analyser på bakvatten bör också utföras för att avgöra vilken utvecklingsmetod som är möjlig att införa med avseende på kostnad och funktion. Arbetet med att utveckla avsättningshanteringen bör också fortsätta genom kompetensutveckling för de anställda på Braviken. Detta ökar medvetenheten om problematiken bland maskinoperatörerna och förbättrar kommunikationen mellan de olika personalgrupper som arbetar för att minska avsättningsbildningen. Den förbättrade kommunikationen i sin tur underlättar även lärande och bidrar till kompetensutveckling på Bravikens pappersbruk.

Den här studien syftar till att belysa UEFA-Pro som utbildning för att förstå hur kravet på licens kan motiveras. Licensen ger behörighet att verka som huvudtränare på svensk fotbolls elitnivå, med andra ord Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tränare som verkar eller verkat på hög, svensk nivå, samt en representant från fotbollsförbundet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Coté & Gilbert (2009) för att undersöka i vilken utsträckning utbildningen täcker de kunskapsområden som anses viktiga i en svensk elitkontext. Hur utbildningen värderar tränarnas tysta kunskap är ytterligare perspektiv i studien (Nash & Collins, 2006). Det är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat av studien visar på ett brett kursinnehåll som täcker de berörda kunskaperna från studiens teoretiska perspektiv. Samtidigt visar studien att det behövs ytterligare forskning på dagens formella tränarutbildningar då den kritik som framkommit mot dessa till viss del upplevs utdaterad. Viss begränsning finns i studien eftersom empirin utgörs av endast sex intervjuer och således blir det svårt att återge en bild som är representativ för hela den svenska tränarkåren som verkar på elitnivå. / This study aims to highlight the UEFA Pro as an education to understand how the requirement for the license can be justified for eligibility to operate as an elite level coach in Swedish football. The requirement of UEFA Pro license applies to Allsvenskan, Superettan and OBOS Damallsvenskan.  The empirical data is obtained by semi-structured interviews with coaches that are or recently have been working at a prominent level of Swedish football. The Swedish football federation is also represented as an interview object. The purpose is to examine the image of the content in the educational process. As a theoretical framework, we have used Coté & Gilbert (2009) to investigate the extent to which the education covers the areas of knowledge that are considered important in a Swedish elite context. We have also used (Nash & Collins, 2006) tacit knowledge as a further perspective in the study. The method is qualitative and the approach inductive. The results proves that the content is wide and does cover relevant knowledge from the theoretical perspective. The study highlights that further research is needed on today’s formal coach educations as the criticism that has emerged against these perceived as outdated.  There is some limitation in the study because the empirical data consists of only six interviews, and it would be difficult to produce an image that is representative of the entire Swedish coaching staff that operates at elite level.

Detta examensarbete har syftat till att utveckla ett verktyg för att utvärdera en IT-avdelnings möjligheter till effektivisering genom att implementera Lean på IT Service Management. Verktyget har utvecklats i samarbete med Tina Eriksson på uppdrag av management och IT-management konsultbolaget Connecta AB. Connecta AB har som syfte att använda verktyget för framtida affärer. För att verktyget ska vara användbart och uppfylla Connectas krav så har fyra mål satts upp. Verktyget ska vara trovärdigt, resurseffektivt, användarvänligt samt underlätta för fortsatt arbete och implementering av Lean på IT Service Management. Det färdiga verktyget består av tre separata delar vilka tillsammans syftar till att ge en heltäckande bild av ITavdelningen ur ett Lean-perspektiv. Verktyget består av en mognadsanalys som mäter Lean -mognaden inom fem centrala områden, en enkät som analyserar medarbetarnas syn på sin arbetssituation och slöserier kring denna samt en värdeflödeskartläggning för att analysera ett par IT Service Management- processer. Verktyget testades på en representativ kund under våren 2010 i syfte att utvärdera dess lämplighet. Utifrån testresultatet har verktyget analyserats utifrån uppsatta mål och slutsatsen är att det uppfyller sitt ändamål.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

Titel: Belöningar, autonom motivation och dess påverkan på turnover intentions - en studie på fastighetsmäklare i Stockholm Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lizette Lundh och Gabriel Nordenhaag Handledare: Jonas Kågström och Martin Ahlenius Datum: 2021 - Juni   Syfte Syftet med studie är att undersöka om autonom motivation spelar en medierad roll mellan monetära och icke monetära belöningar på turnover intention bland fastighetsmäklare i Stockholm.   Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där en internetbaserad webbenkät har skickats ut via programmet Qualtrics. Enkäterna ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 142 användbara svar från fastighetsmäklare samlades in och av dessa gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en strukturell ekvationsmodell. Dessa analyser gjordes med hjälp av systemet Smart PLS. Därefter analyserades all data från resultatet mot relevanta teorier och tidigare studier.   Resultat & slutsats Resultatet av studien visar att monetära och icke-monetära belöningar ökar mängden autonom motivation en person upplever till sitt jobb. Den autonoma motivationen har sedan en negativ påverkan på turnover intention. Studien visade dock att monetära och icke-monetära belöningar har en starkare negativ påverkan på turnover intention när de inte medieras av autonom motivation. Därför har författarna dragit slutsatsen att autonom motivation inte har en mederande roll mellan belöningar och turnover intention.   Uppsatsens bidrag Det mest framhävande studien visade var att monetära belöningar visades ha störst total påverkan på både turnover intentions och autonom motivation. Det innebär att monetära belöningar är den faktor som har störs negativ påverkan på turnover intention hos fastighetsmäklare i Stockholm. Pengar påverkar således fastighetsmäklarnas inre motivation mest samt deras benägenhet till att vilja lämna arbetsplatsen. Resultatet visar även att icke monetära belöningar, kompetensutveckling, autonomistöd och bekräftelse, har en starkare egen påverkan på turnover intention än om det medieras av autonom motivation. Det innebär att icke-monetära belöningar inte medieras av autonom motivation. Studiens resultat påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det förtydligar vikten för en organisation att förstå vad som verkligen motiverar deras anställda och prioritera humankapitalet. Inte förrän då går det att påverka deras anställdas turnover intentions och uppnå framgång.   Förslag till fortsatt forskning I resultatet framgår det att när alla motivationsfaktorerna som använts i studien drogs som en egen korrelation till turnover intention uppfylldes bara 0.512 för kvinnor och 0.580 för män. Dessa siffror visar hur stor del av turnover intention som blivit uppmätt genom studien. Det ger indikationer på att det finns fler faktorer som inte är med i den här studien men som har en betydande roll för turnover intention. Det vore därför intressant att undersöka vidare kring vilka dessa faktorer är och vilken påverkan de har på fastighetsmäklares avsikt att lämna arbetsplatsen.   Nyckelord Turnover intentions, autonom motivation, monetära belöningar, autonomistöd, bekräftelse, kompetensutveckling, fastighetsmäklare.