Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.

Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.

The aim of this study is to look into the learning environment and learning conditions of regional library employees. The study has a qualitative and deductive approach. The theoretical position of the study is Fuller and Unwin’s continuum for expansive versus restrictive learning environments, which is drawn upon Lave and Wenger’s theory of situated learning and Engeström’s expansive learning theory. Fuller and Unwin’s conceptual model of expansive and restrictive learning environments is used as a lens to collect and analyse data. Six semi-structured interviews have been conducted with regional library employees at two different library development units. The results, based on the perspective of the regional library employees, show that the learning environment can be seen as both restrictive and expansive. The findings indicate that the learning environment is expansive when it comes to the individual's opportunity to learn and develop within their role and restrictive when it comes to learning that challenges the organisation of work. The findings also indicate that the integration of formal and informal learning is facilitated by the supportive learning climate in a workgroup, by teamwork and cooperation, by group learning through dialogue and by group attendance at formal learning activities. Furthermore, the integration of formal and informal learning seems to be impeded by current standards of best practice and social structures which emphasize learning as transfer. The integration also seems to be impeded by a limited scope of action due to multiple learning environments represented by multiple contexts such as the regional library, the individual public libraries in each region and the municipalities that those public libraries belong to.

Problemformulering: Hur upplever kvinnor i chefspositioner att organisatoriska faktorer har underlättat deras möjligheter till karriäravancemang? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor i högre chefsbefattningar upplever att organisatoriska faktorer har underlättat deras avancemang i arbetslivet. Fortsättningsvis är syftet att pröva den teoretiska referensramen mot empirin i förhoppning om att bilda en utökad kunskap kring företeelsen ur ett strukturellt perspektiv. Slutligen finns förhoppningen om att organisationer i framtiden kan nyttja studien för ökad förståelse och ökat jämställdhetsfrämjande arbete i ledningsgrupper. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktuerade intrevjuer med tio respondenter. Slutsats: Möjlighet till nätverk, mentorskap, kompetensutveckling och flexibla arbetstider har samtliga underlättat kvinnors karriäravancemang. Nätverk, mentorskap och kompetensutveckling har inte bidragit med alla aspekter som tidigare teorier argumenterat för. / Problem statement: How do women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their career advancement opportunity? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their advancement in work life. Furthermore, this study aims to test the theoretical framework against empiricism with hope to form an expanded knowledge of the phenomenon from a structural perspective. Finally, we hope that organizations can use this study to increase their knowledge of how to promote gender equality in the organization. Method: Qualitative method with an deductive approach. The empirical material was collected with semi-structured interviews. Conclusion: The opportunity to network, form mentorship, training and development and flexible work schedules have all facilitatedwomen’s career advancement. Networking, mentorship and traning and development have not contributed with all aspects that previous theories argue.

Sammanfattning: I Sverige kommer det en ny ämnesplan i matematik på gymnasiet under hösten 2021. I den nyaämnesplanen skrivs programmering fram mer än i den tidigare ämnesplanen (Skolverket, 2018).Programmering är något som många lärare känner sig osäkra på. Lärare är i behov av fortbildning som ger dem programmeringskunskaper som de kan använda i undervisningssammanhang. Ett problem är att lärare ofta har för lite tid. Det gör att lärare behöver en fortbildningsom är effektiv, ger programmeringskunskaper och innehåller didaktiska inslag som är applicerbara i undervisningen. I denna undersökning granskar vi olika fortbildningar för att se vadde olika fortbildningarna tar upp.Resultaten i studien visar att inga av fortbildningarna innehåller både grundläggande programmeringskunskaper och har didaktiskt innehåll som riktas mot matematik på gymnasiet. De fortbildningarna som granskas innehåller många gånger antingen programmering eller didaktisktinnehåll.

Läroplanen för förskolan (2018) kräver att pedagoger ska synliggöra och analysera barns individuella lärande med hjälp av dokumentation. Studien syftar därför till att undersöka pedagogers uppfattningar kring det nya uppdraget som den nya läroplanen medför. För att undersöka detta har läroplansteori (Wahlström, 2020) tillämpats. Sju förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Förskollärarnas uttalanden ligger till grund för fem olika kategorier. Kategorierna skapades för att uppmärksamma vilka områden deras uttalanden berör inom dokumentation. Resultatet tolkades och analyserades utifrån läroplansteori (Wahlström). I resultatet framgick det att pedagoger ser dokumentation som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den nya läroplanen har ökat kraven på pedagogers dokumentationsarbete vilket skapat både nya utmaningar och möjligheter. De utmaningar som uppfattas som svårast att hantera är tidsbrist och en ojämn ansvarsfördelning mellan pedagoger. Studiens resultat visar ett större behov av arbetslagsträffar där dokumentationsuppdraget har en central roll.

Studien har sin bakgrund i förskolans förändrade uppdrag kring det naturvetenskapliga ämnet fysik och den bristande kvalitet på fysikundervisning som Skolinspektionens rapporter visat. Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om vilka uppfattningar förskollärare har kring förskolans fysik och vilka likheter och skillnader som går att urskilja i dessa. I studien har fem informanter deltagit. Studien har genomförts med en fenomenografisk metodansats, kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling och en fenomenografisk metod för databearbetning och analys. Resultatet visar att förskollärare vet vad fysik är men att det behövs ett förtydligande av förskolans fysikuppdrag. Förskollärare beskriver att det finns en känsla av att man måste redovisa arbetet, för att bevisa vad de arbetar i förskolan. Det beskrivs vara en stor brist på kompetensutveckling inom fysik och det kan vara en huvudorsak till den bristande kvalitet på fysikundervisning som framkommer i olika rapporter från förskolan. Förskollärare har många idéer om hur de kan utveckla verksamheten men upplever att det inte finns möjlighet att förverkliga dessa. För att förskolans uppdrag gällande fysik ska kunna bedrivas kvalitativt krävs en återkommande kompetensutveckling. Förskollärares önskan om en större resurstillgång bör tas i åtanke i relation till ekonomisk möjlighet. / The study has its background in the changed curriculum for the preschool regarding the scientific subject physics and the lack of quality of physics teaching that the Swedish Schools Inspectorate's reports have shown. The purpose of the study is to contribute with more knowledge about what perceptions preschool teachers have about preschool physics and what similarities and differences can be distinguished in these. Five preschool teachers participated in the study. The study was carried out with a phenomenographic method approach, qualitative interviews as a method of data collection and a phenomenographic method for data processing and analysis. The results show that preschool teachers know what physics is but that a clarification of the preschool´s physics mission is needed. Preschool teachers describe that there is a feeling that they must report their work, to prove what they work with in the preschool. A major lack of competence development in physics is described, and this may be the main reason of the lack of quality in physics teaching that appears in various reports from the preschool. Preschool teachers have many ideas of how to develop the occupation, but it is not possible to realize them. For the preschool's assignment regarding physics to be conducted qualitatively, a recurring competence development is required. Preschool teachers' desire for a greater supply of resources should be considered in relation to financial opportunity.

För att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i allmänhet, och nyanlända elevers i synnerhet, behöver all undervisning i skolan präglas av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter. Med andra ord ska inte bara lärare i svenska som andraspråk, utan även ämneslärare, bedriva en undervisning där elevernas språk och kunskaper utvecklas parallellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra ämneslärare på Introduktionsprogrammet språkintroduktion beskriver och reflekterar kring ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, och har en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ämneslärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktion.Det huvudsakliga resultatet av undersökningen är att det i samtliga lärares redogörelser av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter finns ett starkt fokus på inlärningen av ämnesspecifika ord och begrepp. Resultatet visar också att lärarnas val av arbetssätt påverkas av organisatoriska faktorer, men också av elevernas kunskaper samt även till viss del lärarnas egna kunskaper. Studien synliggör även lärarnas behov av kompetensutveckling. Den övergripande slutsatsen är att lärarna uppfattar sina ämnen som språkutvecklande, men att skolans och lärarnas språk- och kunskapsutvecklande arbete delvis saknar förutsättningar att i tillräcklig utsträckning stötta nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

The aim of this qualitative study is to create knowledge about the change of conditions in the librarian profession in relation to newly arrived people's information needs in swedish public libraries. The data for the study were produced through semi-structured interviews with four librarians from different public libraries in western and southern Sweden. The method for analysing our data is through qualitative analysis of content and Annika Lundmark's competence model. The competence model presents five different categories of competences: occupation-technical competence, strategic competence, personal competence and social competence. These four categories are  summarised in the fifth category: functional competence.   In the discussion we use Andrew Abbott's profession theory to study the possible change in the librarian profession. Abbotts profession theory focuses on how a profession work in relation to other professions in society and how jurisdictions acts when more than one profession is competing over the same competence area. Our result shows that the librarians seek competences in relation to newly arrived people's information needs that is not necessarily associated with traditional library work, but also that the librarian profession is in permanent change to fit in with the rest of the society's development. We can also conclude that the participants of the study talk a lot about the digital challenge in the libraries but also about the importance of cooperation with other authorities and actors in society.

Government reports and investigations state that an increasing number of students are in need of additional support in upper secondary school. The Upper Secondary Education Inquiry from 2015 states that everyone in the school is responsible for supporting students in need of special support. School librarians therefore have a responsibility to support these students. However, the education in library and information science do not provide librarians with any knowledge about pedagogical work for students with disabilities. The purpose of this thesis is therefore to investigate which competencies are important in school librarians' pedagogical work for high school students with disabilities, how they have been acquired and which competencies they consider to be lacking and want to develop. To answer the questions, five school librarians were interviewed. The interviews were coded and then divided into themes. The results were analyzed using Ellström's definition of competence, skills development and Goleman's theories of emotional intelligence. The study concluded that important competencies in relation to pedagogical work for students with disabilities constitute: technical competencies, reading level competence, pedagogical competence and competence about how interact with students and educators. All competencies also include personal and social competencies that are interdependent. The informants have acquired their skills through both informal and formal measures. They feel that they lack diagnosis-related competence and special educational competence. They also want more practical experience.