Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen.Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer. En utbildningsledare, som har både ett kortsiktigt och långsiktigt helhetsperspektiv och håller ihop kompetensutveckling och kompetensförsörjning i organisationen är ett viktigt bidrag till företagets konkurrensförmåga.Utbildningsledarnas roll i studien är att fungera som bollplank/rådgivare och stödfunktion till linjechefer (som har det ekonomiska ansvaret) vid fastställande av utvecklingsbehov och i val av åtgärder för att tillgodose behov och lösa problem inom kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Utbildningsledarens roll är också att skapa relationer och föra dialogen med chefer i syfte att skapa engagemang och delaktighet för kompetensutveckling. Utbildningsledarnas formella utbildning varierade. Det var deras människosyn, förmåga och vilja att arbeta med människor och utvecklingsfrågor som var väsentligt för rollen som utbildningsledare.I en värld som kännetecknas av ökad komplexitet och specialisering är min reflektion efter arbetet med studien att det kommer att behövas en utbildningsledare i varje organisation, som fokuserar på organisationens utvecklings- och utbildningsbehov. En av utbildningsledaren främsta uppgift, enligt min mening, är att skapa ett organisatoriskt lärande som medel för att utveckla individen och organisationen – företagen.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår.

ABSTRAKTEklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik. I arbetet har vi undersökt vilken betydelse genomförandet av ut-vecklingsarbetet har haft för utvecklingen av lärarnas kompetens, lärarnas undervisning och elevernas kunskapsutveckling i matematik. Vi har använt fallstudien som metod och i den kombinerat olika metoder som intervjuer, observationer och dokument. Sam-manlagt har sex lärare djupintervjuats och sex lektionstillfällen observerats. Vi har även studerat skolans kvalitetsredovisning. Tendensen vi ser är att arbetslaget lyckas i sitt arbete för ökad måluppfyllelse. Framgångsfaktorerna tror vi ligger hos lärarna genom att de är mycket målfokuserade, har en bra relation till sina elever och har ett flexibelt sätt att hantera elever med matematiksvårigheter där varje elev har ett analysschema. Flexibiliteten möjliggörs till största delen av att lärarna är två i varje klass och att ar-betslaget har tillgång till en specialpedagog med matematikinriktning. Vi har också funnit utvecklingsområden där vi menar att en kombination av pedagogisk handledning, ämnes- och didaktisk fortbildning skulle vara till god hjälp.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal. Detta både för att locka till sig ny personal och för att få personalen att stanna. Bemanningsföretagens möjlighet att erbjuda olika företag rätt arbetskraft skulle då öka.Därmed blev vi intresserade av att undersöka hur uthyrd personals utvecklingsmöjligheter ser ut. Syftet med vår studie är därför att belysa vad uthyrd personal vid ett utvalt bemanningsföretag har för syn på sitt lärande i arbetet och vad den uthyrda personalen har för syn på den egna kompetensutvecklingen. Utifrån teorier kring förutsättningar och hinder för lärande kommer vi sedan att analysera personalens beskrivna arbetssituation. Vår studie intar en abduktiv forskningsansats. För att besvara vårt syfte och för att få en djupare förståelse för målgruppen har vi utfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som uthyrd personal på ett utvalt bemanningsföretag. Studien visar att den uthyrda personalen till stor del saknar goda förutsättningar för den viktiga växelverkan mellan informellt lärande i arbete och formell utbildning som behövs för att skapa en god lärmiljö. De arbeten som den uthyrda personalen ställs inför är rutinbaserade, med låga krav på deras förmåga och kompetens samt att det sker på en låg lärandenivå. De uthyrda är i behov av högre arbetskrav, högre egenkontroll samt högre socialt stöd i kombination för att de ska ges så goda förutsättningar för lärande som möjligt. Trots detta upplever ändå den uthyrda personalen att de utvecklas genom sitt arbete som uthyrd då de ställs inför nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder.

De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Vårt resultat visar att skolan inte hörsammar utredningar och föreslagna åtgärder om arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse mot en global arbetsmarknad. Detta medför att studie- och yrkesvägledarna inte är medvetna om vilka kompetenskrav som ställs på dem och därmed sker inte någon kompetensutveckling mot den globala arbetsmarknaden. Ämnet tycks inte lyftas tillräckligt mycket i skolan eftersom eleverna inte har någon kännedom om den globaliserade arbetsmarknaden, och det man inte känner till frågar man inte om.

Syftet med denna studie var att kartlägga olika former av kompetensutveckling för gymnasielärare på en lokal nivå. Huvudforskningsfråga som belyses är: Hur bedrivs och upplevs systematiskt arbete rörande kompetensutveckling för lärare i ett par undersökta skolor?Forskningsgenomgången visar att det råder en stor enighet om att tillgång till kompetenta lärare är en grundläggande förutsättning för en önskad skolutveckling och utveckling av undervisning. Lärarprofessionen balanserar dock ständigt mellan olika intressen och krav och får därmed svårigheter med att hävda rätten att göra egna professionella avgörande. Flera forskare påpekar nödvändigheten att skapa en gemensam kärna i yrkeskunnande samt formulera ett gemensamt yrkesspråk för att kunna utvecklas i sin lärarroll.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med representanter för kompetensutvecklingsinstanser utanför skola (Malmö högskola och Malmö stad) och fyra med representanter på två olika gymnasieprogram i Malmö, en yrkes- och en högskoleförberedande.Undersökningen visar att mognadsgraden gällande kompetensutveckling inom kommunen och på skolorna har blivit högre. Kompetensutveckling tas på allvar och skolorna försöker arbeta systematiskt med detta i den mån de kan göra det enskilt. Bland positiva trender kan lyftas fram att lärares isolation håller på och bryts och att det satsas framgångsrikt på lärarnas egen utvecklingskapacitet. Alla lärare är dock inte med på den här förändringsresan vilket skapar en polarisering i kollegiet. Skolan är vidare beroende av externa parter som sätter mål och utformar olika kompetensutvecklingssatsningar. Mängden mål som sätts på olika nivåer är omfattande och inte synkroniserad. Kompetensutvecklingssatsningar är inte sammanhängande och konkurrerar med varandra om lärarnas engagemang.Så även om det finns en hel del positiva trender går det inte att påstå att kompetensutveckling för lärare bedrivs systematiskt i sin helhet. Att förvandla läraryrket till en mer samarbetsbenägen och kollegial profession i syftet att förbättra elevernas lärande och välmående kräver en gemensam kraftsamling från alla berörda parter.

Studien avser att undersöka civilanställdas interna kompetensutveckling inom Försvarsmakten där syftet är att få en inblick och förståelse för deras utbildningssituation. Studiens frågeställningar fokuserar på förekomst och upplevelse av utbildningar samt på civilanställdas utvecklingsmöjligheter och hur dessa kan påverka Försvarsmaktens interna attraktivitet. För att undersöka studiens problemområde kommer en intervjustudie tillämpas. Intervjustudiens urval består av sju civilanställda som både planerar och utvecklar utbildningar samt har genomfört utbildningar inom Försvarsmakten. Studiens resultat tyder på att utbildningsmöjligheterna är mycket goda för Försvarsmaktens civilanställda. Däremot missgynnas till viss del civilanställda vad gäller karriärvägar och utbud av utbildningar i jämförelse med militärt anställda. Studiens slutsats är att de utbildningsmöjligheter som Försvarsmakten erbjuder är avgörande för den interna attraktiviteten. Möjlighet till utveckling och utbildning är primära anledningar till varför civil personal stannar inom organisationen. Praktiska implikationer till Försvarsmakten är att prioritera civilanställda och tydliggöra deras utvecklingsmöjligheter ytterligare.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattning om interkulturalitet. För denna studie tas utgångspunkt i två frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare det interkulturella förhållningssättet och vilka strategier väljer förskollärare att använda i arbetet med interkulturalitet. Studiens valda metod är semistrukturerade intervjuer där fem olika förskollärare intervjuades. Det insamlade datamaterialet struktureras upp genom tematisk analys där olika teman framställds utifrån respondenternas svar, vilket redovisas i resultatdelen. Studien har en teoretiskt utgångspunkt i vithetsnorm, den normkritiska perspektivet och begreppet kategorisering. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar det interkulturella förhållningssättet som betydelsefullt i bemötande av barn och vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder. Förskollärarna uppfattar interkulturalitet som ett värdegrundsarbete där alla barn inkluderas på lika villkor. Barns vårdnadshavare kan även ses som en resurs för att implementera kulturer i förskolans verksamhet men att detta kan skapa spänningsfält på grund av kommunikationssvårigheter. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattar interkulturalitet som en utmaning att implementera i praktiken och att det finns behov av kompetensutveckling. / <p>Betyg i Ladok 240219.</p>

I svenska organisationer och runtom i världen är kompetensutveckling ett centralt verktyg för att höja produktivitet, effektivitet samt medarbetares engagemang och motivation. På den svenska arbetsmarknaden spelar även de fackliga organisationerna en betydande roll, trots att det fackliga engagemanget runt om i världen går ner så behåller svenska fackföreningar en hög organiseringsgrad. En viktig del av det fackliga arbetet utförs av fackligt förtroendevalda som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter även utför fackligt arbete som förhandlingar med arbetsgivaren, rekrytering av nya medlemmar samt verkar för medlemmarnas intresse. Fackliga medarbetare drivs av ett högt engagemang för kollektivet och vill skapa de bästa förutsättningarna på arbetsplatsen, men vilken inverkan det fackliga uppdraget har på den individuella medarbetaren är till stor del fortfarande outforskat inom den akademiska världen. Syftet med studien är att undersöka och analysera fackligt förtroendevalda medarbetares upplevelser av hur förtroendeuppdraget påverkar den egna kompetensutvecklingen. Studien visar att det fackliga engagemanget kan ha en inverkan på kompetensutvecklingen i såväl positiv som negativ bemärkelse men också att det fackliga engagemanget förser individen med såväl formell som informell kompetens. Huruvida denna kompetens sedan värdesätts av arbetsgivaren skiljer sig åt mellan arbetsgivare och vilket bemötande den förtroendevalda får av sin närmaste chef.