För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap.Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap.Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. / Varied competence is needed for a creative leadership. Forms of structure, knowledge of human resources, awareness of power and the drama that is performed – all four perspectives of organization and leadership described in the book: Reframing Organizations – Artistry, Choice and Leadership by Bolman and Deal (2005).The aim of this report is to find out whether there is a market for competence development within leadership in the advertising industry in Gothenburg. This is done by putting the results of structured interviews about competence development in context with some of the research within leadership and competence development.In this report the results show that the advertising agencies have competence development within leadership but that there still is a market for it.

Mentorskapets betydelse för att kompetensutveckla individen, organisationen, nu och förr. Kvalitativ studie med intervjuer.

Sammanfattning/Abstract Forslund, Therese och Walleng, Linda (2024). ”Att tillsammans fundera och utveckla”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra med kunskap om hur skolor arbetar med kompetensutveckling för pedagoger som enbart undervisar elever med språkstörning. Genom att kartlägga kompetensutvecklingsinsatserna förväntas studien kunna bidra med kunskap om pedagogers upplevelse om den kompetensutveckling de tar del av. Studien redogör för upplevda möjligheter och utmaningar i relation till kompetensutveckling. En kartläggning av respondenternas förståelse för vetenskapliga begrepp och hur den kompetensutveckling de erhåller relaterar till aktuell forskning.     Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser, genom kartläggning, beskrivs av pedagoger och rektorer i en kontext där de endast möter elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar:   Hur upplevs den kompetensutveckling som bedrivs på skolor för elever med språkstörning? I vilka avseenden upplevs kompetensutvecklingsinsatserna vila på vetenskaplig grund och främja elevernas lärande?   Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfennbrenners (1979) ramverk för att kartlägga pedagogers kompetensutveckling på olika nivåer.  Kompletterande teoretiskt perspektiv som studien kommer att vila på är Hargreaves (1998) teori om skolans kultur.   Metod Studien använder flermetodsforskning genom enkät innehållande frågor med öppna och slutna frågeställningar. Empirin består av 39 enkätsvar från pedagoger och rektorer. För att bearbeta enkätsvaren användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.   Resultat Studiens resultat visar att det finns en otydlighet kring vad som betecknas som kompetensutveckling samt en osäkerhet gällande kompetensutvecklingsinsatsernas syfte och mål. Även om resultatet visar att hälften av de svarande är nöjda med sin kompetensutveckling upplever majoriteten av respondenterna en bristande möjlighet att påverka innehållet vilket de önskar.  Studiens resultat visar att huvudman styr en stor del av kompetensutvecklingen, vilket kan skapa motsättningar mellan skolans övergripande mål och verksamhetens behov. En slutsats i den här studien är att den kompetensutveckling som genomförs inte alltid kommuniceras eller förankras med pedagogerna. Dessutom indikerar resultaten att det finns utrymme för förbättring när det gäller pedagogernas kompetensutveckling gällande innehåll, genomförande och metoder. Respondenternas svar tyder på att de vill utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans med kollegorna. Studiens resultat visar även att pedagogerna har olika tolkningar av vetenskapligt förhållningssätt och upplever utmaningar med att integrera forskning i undervisningen. Resultatet belyser att lärares kompetensutveckling är ett utvecklingsområde.   Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och ha insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Specialläraren kan därför ses som en viktig länk, med det ena benet i verkligheten tillsammans med elever och lärare och det andra benet i en vetenskaplig grund med insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med god insyn i såväl verksamhetens behov samt forskningsläget kan specialläraren motivera relevant kompetensutveckling som gynnar både elever med språkstörnings lärande men också utveckla de undervisande lärarnas kompetens.   Nyckelord Lärares professionsutveckling, Kompetensutveckling, Skolutveckling, Språkstörning, Vetenskaplig grund.

The purpose of this study is to highlight how police officers in Sweden who work on patrol duty experience competence development, with a deeper focus on their digital competences. To do this, a qualitative study has been carried out in the form of a thematic analysis of published writings and interviews with two patrol duty police officers. Theoretical perspectives used in the study were adaptive and developmental learning and communities of practice. The results of the study show that police officers have access to formal and informal methods to develop their skills. The formal methods consist mainly of education, while the informal methods are largely about knowledge sharing among colleagues. It is also noticeable that the increasingly digitalised world has changed the way the police authority works, both in how to counteract crime with the help of digital tools and strengthening the public's trust in the police through social media. There are some differences between how the interviewees experienced the priorities for competence development compared to published writings, where the texts emphasized the importance of digital competences while the interviewees rather feel an increased will to improve, for example, communication and evaluation. Improvements can be made in how to efficiently develop police officers' skills, but this is an ongoing process and considering changes in the world around us, it is a complex job. / Syftet med denna studie är att belysa hur poliser i Sverige som arbetar i yttre tjänst upplever kompetensutveckling, med ett fokus på deras digitala kompetenser. För att göra detta har en kvalitativ undersökning genomförts via en tematisk analys av officiella skrivelser samt intervjuer med två poliser som arbetar i yttre tjänst. Teoretiska utgångspunkter som användes i studien var anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet av studien visar att poliser har tillgång till formella och informella metoder för att utveckla sina kompetenser. De formella metoderna består främst av utbildningar medan de informella handlar till stor del om kunskapsdelning bland kollegor. Det märks även att den alltmer digitaliserade världen har förändrat hur Polismyndighetens arbete ser ut, både i hur man motverkar brottslighet med hjälp av digitala verktyg och förstärker allmänhetens förtroende för poliserna genom sociala medier. Det finns vissa skillnader mellan hur intervjupersonerna upplevde prioriteringarna för kompetensutveckling jämfört med officiella skrivelser, där texterna betonade vikten av digitala kompetenser medan intervjupersonerna framhäver en ökad vilja att förbättras inom exempelvis kommunikation och utvärdering. Det kan göras förbättringar i hur man arbetar med att utveckla polisers kompetenser, men detta är en ständigt pågående process och med tanke på omvärldsförändringar så är det ett komplext arbete.

This thesis explores the impact of digitalization on the audit profession and its effects on the roles and competencies of auditors. As technology advances, it facilitates the automation of routine tasks and the use of sophisticated data analysis tools, thereby transforming traditional audit methods. The aim of this study is to analyze how these changes affect the roles of auditors and to identify the competencies required in the digital era. The methodology includes a literature review combined with qualitative research through semi-structured interviews with practicing auditors. The study focuses on three main areas: the impact of digitalization on the auditor's role, the competencies needed for handling digital tools, and the challenges faced by audit firms. Findings suggest that digitalization not only streamlines the audit process but also necessitates new competencies in new regulations, data analysis, and understanding of new business models. Audit firms need to invest in technology and training to address challenges such as resistance to change and the shortage of required skills. In conclusion, the study emphasizes the importance of continuous skills development and adaptability among auditors to continue delivering high-quality services in an increasingly digital future.

The aim of this bachelor thesis is to study how school librarians working in elementary and middle schools describe and obtain their competence, and how they work to make their competence visible through collaborations within the school organization. The empirical material consists of five semi structured interviews with school librarians. The theoretical framework consists of a competence model which divides competence into five different categories and the two concepts; formal and real legitimacy. The method of analysis is qualitative content analysis which is being used to code the empirical material. The result of this study shows that school librarians have a wide range of skills from all the categories in the competence model and that different sets of skills are being used depending on the work task. Reading promotion skills and social competence is especially prominent in the result. The study shows that they obtain their competence through formal education in Library and Information Science and that they continue to develop their skills throughout their professional life. The results show that the competence of school librarians are made visible for example through collaboration with teachers and that being an integral part of the school organization is vital for enabling these collaborations.

This research study shows that social studies is a complex school subject that requires many different competences and abilities from both teacher and student. This means that there are high demands on teachers to develop their skills. Several factors are identified that are considered important to discuss in relation to subject-related competence development, and what this means for the individual teacher and the school. Responsibility, opportunities and obstacles, as well as the importance of constantly developing teaching related skills are the factors that form the basis of this study. Based on this, a purpose is created that the study intends to answer. This purpose is to contribute to social studies teachers becoming more aware of their subject-related competence development. This is by highlighting what a group of social studies teachers believe is important when it comes to developing their subject-related knowledge in social studies, highlighting the opportunities and obstacles that the teachers express and who or who the teachers perceive to be responsible for ensuring that the development of skills can take place. The intended purpose is answered with the help of three research questions, and is put in relation to a comprehensive theoretical starting point. The starting points described are linked in different ways to competence development, but also phenomena and influencing factors. The previous research shows that there is a strong field of research within competence development, but that specifically social studies teachers are not researched to the same extent as the general competence development. Previous research suggests that this is due to the fact that there is not the same scope for subject-specific competence development as general competence development within the framework of the school. The basis of the study is qualitative, and is carried out in semi-structured interviews with five teachers. The thoughts and perceptions of these five teachers have been examined based on partly hermeneutic but also thematic measures. The results presented have shown some similarities in the experiences and perceptions of the teachers, but have also shown elements of dissent. Among other things, the results show that all teachers believe that it is important to develop skills in the subject of social studies, but that the importance is expressed differently. The teachers demonstrate that there are opportunities to develop skills in social studies at the school they work at, but that they share that responsibility between themselves and other actors within the school system at a higher level. It also appears that there are obstacles that make it more difficult and that there is less time to develop competence in the subject of social studies, and express specific support measures that are required so that competence development can take place to a greater extent, and that the teaching can be even better. / I denna studie framkommer att samhällskunskap är ett komplext skolämne som kräver många olika kompetenser och förmågor av både lärare och elev. Det innebär att det ställs höga krav på att lärare kompetensutvecklas. Det identifieras flera faktorer som är viktiga att diskutera i relation till ämnesrelaterad kompetensutveckling, och vad detta innebär för den enskilda läraren och skolan som verksamhet. Ansvar, möjligheter och hinder, samt vikten att ständigt kompetensutvecklas är de faktorer som utgör grunden för studien. Utifrån detta skapas ett syfte som studien ämnar besvara. Detta syftet är att bidra till att samhällskunskapslärare blir mer medvetna när det gäller sin ämnesrelaterade kompetensutveckling. Detta genom att belysa vad en grupp samhällskunskapslärare anser är viktigt när det kommer till att kompetensutveckla sina ämnesrelaterade kunskaper i samhällskunskap, poängtera vilka möjligheter och hinder som lärarna uttrycker och vem eller vilka lärarna uppfattar inneha ansvar att se till att kompetensutvecklingen kan ske. Det uttänkta syftet besvaras med hjälp av tre forskningsfrågor, och ställs i relation till en omfattande teoretisk utgångspunkt. Utgångspunkterna som beskrivs är på olika sätt kopplade till kompetensutveckling, men också relaterade fenomen och påverkansfaktorer. Den tidigare forskningen visar på att det finns ett starkt forskningsfält inom kompetensutvecklingen, men att just samhällskunskapslärare specifikt inte forskas på i samma utsträckning som den generella kompetensutvecklingen. Tidigare forskning menar att detta beror på att det inte finns samma utrymme för ämnesspecifik kompetensutveckling som allmän kompetensutveckling inom skolans ramar. Grunden till studien är kvalitativ, och genomförs i semistrukturerade intervjuer om fem lärare. Dessa fem lärares tankar och uppfattningar har granskats utifrån dels hermeneutiska men också tematiska mått. Resultatet som presenterats har visat på vissa likheter i upplevelser och uppfattningar hos lärarna, men har också visat på inslag av oliktänkande. Bland annat så visar resultatet att samtliga lärare anser att det är viktigt att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, men att vikten uttrycks olika starkt. Lärarna visar på att det finns möjligheter att kompetensutvecklas i samhällskunskap på skolan de arbetar på, men att de delar på det ansvaret mellan sig själva och andra aktörer inom skolväsendet på högre instans. Det framkommer även att det finns hinder som gör att det blir svårare och finns mindre tid att kompetensutvecklas inom ämnet samhällskunskap, och uttrycker specifika stödåtgärder som krävs för att kompetensutvecklingen kan ske i större utsträckning, samt att undervisningen i sin tur ska kunna bli ännu bättre.

I en allt mer digitaliserad värld genomgår revisionsbranschen en omfattande digitalisering. Detta ställer nya krav på teknisk kompetens hos revisorer vilket i sin tur ställer högre krav på organisationer att säkerställa att dess medarbetare får den kompetensutveckling som krävs. Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen samt hur de stora revisionsbolagen arbetar med teknisk kompetensutveckling för att möta dagens och morgondagens behov av tekniskt kunnande. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med anställda från de fyra stora revisionsbolagen, även benämnda som The Big Four. En tematisk analys genomfördes på empirin som utgick från studiens analysmodell, vilken grundar sig på relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar att digitaliseringen har haft en omfattande påverkan på branschen, där digitala verktyg blivit en viktig del av arbetet vilket har haft en positiv inverkan på effektivitet och revisionskvalitet. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för revisorer och de studerade organisationerna arbetar aktivt med en kombination av metoder för kompetensutveckling för att vidareutveckla sina anställdas kompetens.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om undervisning i förskolan före och efter en uppdragsutbildning. Studien har genomförts kvalitativt genom en fenomenografisk intervjuundersökning där fyra förskollärare ingår. En fenomenografisk metodologisk ansats och analysmodell har använts för att ges möjlighet att närma sig förskollärarnas uppfattningar. Teoretisk utgångspunkt har varit fenomenografi. Studiens resultat visar på tydliga förändringar i förskollärarnas uppfattningar om undervisning i förskolan efter utbildningen. Från att ha uppfattat ett motstånd till att använda begreppet och att undervisning hörde till skolans kontext till att uppfatta att undervisning också kan tillhöra förskolans, men att den då behöver bedrivas på ett annat sätt än i skolan för att förskolans tradition ska bevaras. Före utbildningen använde förskollärarna lärande synonymt med undervisning och uppfattade att deras och barnens lärande var en del av undervisningen. Efter uppdragsutbildningen uppfattar förskollärarna i stället att lärande hos barnen kan ske utan en lärare, medan undervisning kräver en förskollärare eller ledare som leder den. Även hur de ser på sin roll som förskollärare har förändrats. Resultatet visar också att både samhälle och utbildning har påverkat och påverkar förskollärarnas uppfattningar om undervisning i förskolan. En slutsats som dras i studien är att det skulle kunna innebära att en förändring i styrdokument inte i sig påverkar uppfattningar eller förändrad yrkesutövning utan det är först när begrepp får ett sammanhang, när det bearbetas tillsammans med kollegor och placeras i den kontext den är tänkt att utövas i som det sker förändring och utveckling.

<p>Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet.</p> / <p>This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.</p>