Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen. Ett välplanerat introduktionsprogram underlättar således kompetensutvecklingen och bidrar därmed till patientsäkerheten. Resultatet indikerar också att en fortsatt handledning hade varit till gagn för sjuksköterskors fortsatta kompetensutveckling inom yrket. / Abstract: The aim of this study was to explore how newly graduated nurses experienced their competence development regarding technical skills and leadership, two areas that have been criticized by health care institutions according to an investigation made by the National Swedish Board of Health and Welfare (2002). Six nurses who participated in an introduction programme at Ystad Hospital were interviewed to gain insight if their experienced competence had increased and from what in the programme. Content analysis was used to interpret the material. The result showed that all interviewed nurses experienced an increase in competence within technical skills and leadership. Four categories were used; reflection and time, support, knowledge, and professional growth. A well planned introduction programme contributes to the competence development and thereby to the safety and security of the patient. The result also indicated that clinical supervision could gain the continuous competence development within the profession.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på marknaden. / Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession.  Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing to strengthen and behold competitive advantages.

This thesis examines school librarians’ experience regarding on how their education prepares them for the actual profession. The method used in this thesis is qualitative interviews with six school librarians. Selection criteria were that the school librarians had completed their education within the last five years, to still have their education fresh in mind. The literature background shows that it is not uncommon that the librarian degree is considered too general because it does not provide a focus on specific types of libraries. Librarians experience that working with youths and children is a skill acquired elsewhere and with colleagues. Results from this study show that school librarians experience a lack of content focused on the school library during their education. Several of the respondents think that the education is more focused on public libraries than school libraries. The respondents believe that they have a good basic academic knowledge, which makes them comfortable in their role, but they were not prepared for how difficult it can be to collaborate with other professions, such as teachers. The respondent also say that what was taught during the courses was not always applicable in practice.

Tidigare studier inom forskningsfältet kompetensutvecklingsforskning efterfrågar mer kunskap om de processer som kan stärka professionellt lärande i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av just de processer de är med om i samband med kompetensutveckling i förskolan och utveckla kunskap om kompetensutvecklingsstrategier. I detta sammanhang handlar det om sådana strategier som kan utgöra villkor och förutsättningar för ett stärkt professionellt lärande. Därmed kan studien utgöra ett bidrag i utvecklingen av kunskap om vilka typer av kompetensutvecklingsstrategier (villkor och förutsättningar) som krävs för utvecklingen av professionellt lärande bland verksamma pedagoger i förskolan. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuer med totalt nio informanter; tre barnskötare, fem förskollärare och en rektor, i fyra förskolor i två olika förskoleenheter. Konstruktivistisk grundad teori används för att generera ny teoretisk förståelse om ett fenomen. I det här fallet, vad de verksamma själva menar hjälper dem att stärka sitt professionella lärande. Resultatet visar att när förskolans yrkesverksamma resonerar om sina erfarenheter av kompetensutvecklingsstrategier och vilka förutsättningar som krävs för deras professionella lärande hänvisar de till olika aspekter av förskolans inre organisation. Studiens resultat kan sammanfattas med ett påstående; Förutsättningarna för gynnsam kompetensutveckling utgörs av en fungerande organisation med avseende på kompetensutvecklingens form och innehåll, organisationen av tid, organisation av lärande praktiker, samt organisation av förutsättningarna för professionella relationer. Sammantaget kan en sådan organisation ge förutsättningar för ett professionellt lärande. När alla eller flera av de här aspekterna av organisation uppfylls ges alltså förutsättningar för förskolepedagogerna att stärka sitt professionella lärande. En konsekvens av detta resultat är att ansvariga som planerar för kompetensutveckling behöver lägga stor vikt vid planeringen av organisatoriska aspekter, det vill säga det konkreta ”hur:et” i tid, rum, relationer, och inte bara tänka på innehållet i kompetensutvecklingen. Det vill säga, organisationen av processen från en kunskap till dess implementering i det praktiska arbetet. / Previous studies in the field of professional development research demand more knowledge about the processes that can strengthen professional learning in preschool. The purpose of the present study is to examine professionals' experiences of precisely the processes they are involved in in connection with professional development in preschool and to develop knowledge about professional development strategies. In this context, these are strategies that can constitute conditions and prerequisites for strengthened professional learning. Thus, the study can be a contribution to the development of knowledge about the types of professional development strategies (conditions and prerequisites) required for the development of professional learning among active educators in preschool. The empirical material of the study consists of three focus group interviews with a total of nine informants; three babysitters, five preschool teachers and one principal, in four preschools in two different preschool units. Constructivist theory is used to generate new theoretical understanding of a phenomenon. In this case, what the practitioners themselves mean helps them to strengthen their professional learning. The results show that when the preschool's professionals reason about their experiences of professional development strategies and what prerequisites are required for their professional learning, they refer to different aspects of the preschool's internal organization. The results of the study can be summarized with a statement; The prerequisites for favorable competence development consist of a functioning organization with regard to the form and content of professional development, the organization of time, the organization of learning practices, and the organization of the conditions for professional relationships. All in all, such an organization can provide the conditions for professional learning. When all or more of these aspects of organization are met, conditions are thus provided for preschool educators to strengthen their professional learning. One consequence of this result is that those responsible for planning for competence development need to attach great importance to the planning of organizational aspects, ie the concrete "how" in time, space, relationships, and not just think about the content of professional development. That is, the organization of the process from a knowledge to its implementation in the practical work.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen. I handledningen har en modell för undervisning av flerspråkiga barn, Sheltered Instruction Observation Protocol eller förkortat SIOP– modellen använts. Denna modell har utarbetats i USA av forskare och undervisande lärare, och den har använts framgångsrikt både i USA och i Europa för att få flerspråkiga elever att nå högre måluppfyllelse. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning med etnografiskt inspirerade forskningsmetoder använts, där både intervjuer, observation av undervisning och loggbok använts som metoder för insamling av empiriskt material.Analysen av materialet antyder att två av lärarna förändrar sina resonemang och sin undervisningspraktik, medan den tredje läraren inte verkar förändras nämnvärt. Kompetensutvecklingen sätter spår i undervisningen hos de lärare som redan är förändringsbenägna men inte hos de andra. Lärarna påverkas i hög utsträckning av det rådande klimatet på skolan och i arbetslaget. Resultaten i undersökningen är framförallt intressanta i diskussionen av kommande kompetensutvecklingssatsningars innehåll och uppläggning.

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, samt om man känner obehag eller förtrogenhet med IKT. Vi vill även undersöka om lärarna anser att de får en kontinuerlig fortbildning inom den moderna teknologin.För att nå syftet har vi använt en kvalitativ metod med totalt elva intervjuer. Den litteratur som presenteras belyser tidigare undersökningar kring lärarens roll och de samband som finns mellan IKT och pedagogiska mål.Resultatet av vår undersökning visar att ett viktigt hjälpmedel för läraren är att aktivt deltaga i elevernas kunskapsinsamling. Undersökningen visar också att det är viktigt med baskunskaper inom IKT, samt att mycket av lärarnas vidareutbildning sker efter eget behov.Slutsatsen av vår undersökning visar att lärarna har en god baskunskap om IKT samt att de kontinuerligt ser nya behov att kompetensutveckla sig. Förslag på vidare forskning skulle vara hur man bäst går tillväga för att erhålla tillförlitligt material när man söker på Internet. / Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT.School Improvement and Leadership. The Training of Teachers at Malmö University.The purpose of this study is to try to elucidate if the teachers are experiencing any problems with ICT, and if they feel familiar or ill at ease with ICT. We also want to find out if the teachers consider that they continuously are offered further education within modern technology. In order to attain our object we have used a qualitative method and eleven interviews in all. The literature that is presented sheds light upon earlier research about the teacher’s role and the connections between ICT and pedagogical goals. The result of our study shows that an important teaching aid is to take an active part in the students’ acquisition of knowledge. The study also shows that basic skills are important in ICT, and that a great deal of the teachers’ further training is obtained according to their own needs. The conclusion of our study is that the teachers have good basic knowledge about ICT and that they continuously see new demands for competence development. A suggestion for further research would be how to proceed in order to successfully obtain reliable material when browsing on the Internet.

Skolverket har på uppdrag av regeringen gett ut fortbildningsmaterialet Läslyftet i syfte att öka svenska elevers läsförmåga. Läslyftet består av olika moduler som innefattar åtta olika delar vilka bland annat består av en artikel skriven av forskare inom läs- och skrivfältet samt förslag på undervisningsaktiviteter för klassrum. För att satsningar som Läslyftet ska bli lyckade krävs en samverkan mellan teori och praktik, vilken visat sig vara problematisk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Läslyftets del ”Förhållningssätt och strategier för att förstå” fungerar som kompetensutvecklande material på en skola som inte tillhandahåller statsbidrag. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats: på vilket sätt ger Läslyftets material och upplägg skolans lärare förutsättningar för att förstå och implementera forskningen i undervisningen och hur kan materialet förbättras? Vilka ytterligare faktorer påverkar hur skolans lärare förstår den forskning som presenteras i materialet? I litteraturgenomgången presenteras teorier kring pedagogisk förändring, problematiken kring den samt hur den bör utformas för bästa resultat. Vi presenterar också forskning som visar på skillnaden mellan teori och praktik inom svenskämnet gällande litteraturdidaktik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört fyra observationer i samband med arbete kring den aktuella delen av Läslyftet på en skola i södra Sverige. Materialet har transkriberats och kategoriserats enligt två teman; de förutsättningar Läslyftets upplägg och material ger lärarna samt vilka andra faktorer som påverkar lärarna i deras förståelse och implementering av materialet. Analysen har integrerats med empirin som presenteras i kronologisk ordning. En av slutsatserna för examensarbetet är att lärarna genom den pedagogiska diskussionen får förutsättningar att skapa förståelse för den forskningsbaserade artikel som tillhör Läslyftet men att innehållet ger för stort tolkningsutrymme för att säkerställa att målet nås. En annan slutsats är att lärarna i liten utsträckning använder de undervisningsförslag och praktiska exempel som föreslagits i artikeln och att någon tydlig progression inte syns. Ytterligare en slutsats är att lärarnas förutsättningar för att förstå materialet kan förbättras avsevärt. Vi presenterar avslutningsvis konsekvenser för vår framtida yrkesutövning, vi för en kritisk reflektion kring undersökningen samt ger förslag på vidare forskning.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström.Utgivningsår: Våren 2014.Handledare: Anna Henningsson Yosif.Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas. Metod: Jag har intervjuat nio personer som deltar i Matematiklyftet: rektor, handledare och sju lärare. För att ha ett bra underlag för intervjuerna har jag utgått från forskningslitteratur inom området kompetensutveckling för grundsskolärare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fem viktiga områden jag identifierat i facklitteraturen. Resultat: Min studie bekräftar att de i forskning identifierade fem viktiga områdena kollegialt lärande, rektor, extern person, organisationskultur och förväntningar är av stor betydelse för att kompetensutveckling ska bli framgångsrik. Min studie visar även att lärare, rektor och handledare upplever glädje men även frustration och oro i samband med Matematiklyftet. Min studie visar att samtliga faktorer ovan måste tas hänsyn till för att ett fungerande projekt ska ha möjlighet att leda till en utvecklad fortbildningskultur på skolan på längre sikt. / Title: Does the equation work? A study of Matematiklyftet as a model for compulsory school teachers professional development. Level: Master's Thesis in Educational Science. Author: Marie Bäckström.Release: Spring 2014.Adviser: Anna Henningsson Yosif.Problem: Research shows that professional development of compulsory school teachers in many cases does not lead to teachers increasing their professional skills and that students do not benefit from it. In my study, I want to contribute to a better organization of teachers' professional development and work for an improved training culture in compulsory schools.Method: I have interviewed nine people involved in Matematiklyftet: principal, supervisor and seven teachers. In order to have a good basis for the interviews, I based my interview guide from research literature in the area of professional development for compulsory school teachers. The empirical data have been analyzed according to five key areas I have identified in the literature.Result: My study confirms that the -in research identified- five key areas: peer learning, principal, external person, organization culture and expectations are all of great importance if professional development is to be successful. My study also shows that teachers, principal and supervisor experience joy but also frustration and anxiety associated with Matematiklyftet. My study shows that all the factors above must be taken into account if a professional development project is to lead to a developed training culture at the school in the long run.