There is an ongoing shortage and high demand for basic and specialized nurses in health care sectors in Sweden. The sick leave among healthcare workers has been remarkably increasing since 2012. Number of sick leaves has been increased among health care workers including midwives and specialized nurses regardless to their level of education. Aim of the study is to learn more about competence, competence growth and how it has impact on nurse health at their working place.Qualitative semi-structured interview method is used in this study and snowball sampling method is used to select the study participants. Interview data of all participants are analyzed using thematize analysis method. Eight nurses took part in this study and seven of them are working in hospital and one participant is working in an elderly care home. Almost all of the participations reported that competence is one of the key requirements for health care workers. The participants reported that the competence and the competence growth in working place are associated with professional experience, resources, peer support, cooperation, personal characteristics, attitude of managers and colleagues towards skills development, work environment, training towards knowledge updating and specialization and short terms courses. The study results show that most of participations have stable sense of coherence (KASAM) and the ability to associate the works with coherence is high. Five of eight participations scored high in of sense of coherence and it’s three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. One participant scored high in comprehensibility, manageability and whereas low in meaningfulness. Two participants scored high in comprehensibility and meaningfulness whereas low in manageability. The components of sense of coherence are often associated with good health in many studies. However, further researches to assess the relationship between the variables sense of coherence and nurses competent are required and it can be helpful for health promotional works among heath care workers.

The forest has always been an important resource for Sweden and over the years technological advancements has made forestry more efficient, but the large machines that are now an essential part of the industry poses a threat to the many heritage sites located in our woods. This thesis aims to understand how the people working in forestry practice cultural heritage management and what motivates them to keep these sites safe. An inventory of the current state of heritage sites in the forest, combined with a survey aimed at employees active in the field has been used to try to find ways to improve the cultural heritage management in forestry.

Studiens syfte är att beskriva och analysera två kommuners arbete med och resultat av ett kollegialt lärande baserat på “Studiepaket NPF”, ett utbildningspaket som tillhandahålls av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Målet för studien var att undersöka och beskriva deltagarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med utbildningspaketet, främjande och försvårande faktorer som påverkade processen, i vilken grad deltagarna börjat implementerat förvärvade kunskaper i arbetet i klassrummet och huruvida de uppfattar att detta har börjat påverka elevernas resultat. I analysen tolkas resultaten i relation till sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteori. Metoden som användes var digitala enkäter. För insamling av information rörande organisation och struktur av kompetensutvecklingsarbetet, studiepaket NPF samt kommunernas förutsättningar för kollegialt lärande genomfördes dokumentstudier samt informella samtal med handledare.Studiens resultat visar att en majoritet av informanterna upplevde det kollegiala lärandet som framgångsrikt, både vad gäller ökat samarbete inom och mellan arbetslag och förbättrade kunskaper om hur lärmiljön kan utvecklas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Informanterna uttrycker också att de börjat använda förvärvade kunskaper i mötet med eleverna och att resultat blivit synliga i form av förbättrade förutsättningar för interaktion och en lugnare lärmiljö i klassrummen samt mer strukturerade och explicita undervisningsstrategier. Studien indikerar, i linje med forskning, att inkludering av tid för organiserat kollegialt lärande inom ramen för den ordinarie arbetstiden, som dessa båda kommuner har, är en god investering för skolutveckling. Det blir också synligt att medveten gruppindelning som blandar deltagare från olika stadier och arbetslag kan fördjupa och förstärka den kollegiala lärprocessen. Studien belyser även att uppföljning och utvärdering med fördel bör vara inbyggda löpande i processen för att synliggöra eventuella resultatförbättringar kopplade till genomförda förändringar samt huruvida processen behöver förändras i relation till lokala förutsättningar. Fortsatta studier skulle kunna fokusera på observationer i klassrummet parallellt med standardiserade mätningar för att tydligare synliggöra och säkerställa förbättringar av elevers resultat.

Syftet med studien var att undersöka distansarbete som arbetsform ur ett med­arbetar­perspektiv för att därigenom kunna presentera hur distansarbete kan utmana villkoren för lärande och kompetensutveckling. Studien utfördes genom en kvalita­tiv metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer var grund­en för insamling av empiriskt material. Intervjuer utfördes med sex deltagare. Arbetes frågeställning analyserades med hjälp av en abduktiv ansats med hjälp av Illeris teori om lärandets samspels- och drivkraftsdimen­sion. Resultatet gick att dela upp i fem teman utifrån distansarbetets utmaningar: arbetsmiljö, kommunikation, ar­bets­uppgifter, arbetstillfredsställelse och distansarbete som framtida arbetsform. Stud­iens slutsats är att distansarbete omfattas av utmaningar som kommer påverka medarbetares lärande och kompetensutveckling i längden då arbetsformen inte kan erbjuda de villkor som krävs för en lärprocess. Distansarbete som en framtida arbets­form behöver därför utveckla nya arbetsmetoder för att tillgodose medar­betar­es lärande och kompetensutveckling.

Syftet med denna undersökning är att få större förståelse för hur mellanchefer inom detaljhandeln motiverar sina medarbetare till kompetensutveckling och kompetensutvecklingens roll i bibehållande av de anställda. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod, där fem utvalda mellanchefer inom detaljhandel har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien börjar med en presentation av relevant litteratur och därefter tidigare forskning som består av tio utvalda vetenskapliga artiklar. Undersökningen kopplas till ett teoretisk perspektiv, Maslows behovstrappa. Intervjuerna har transkriberats och sedan tematiserats enligt en tematisk analys. Resultaten tyder på att kompetensutveckling har stor betydelse för bibehållande av personal. Vidare framkommer det att chefer motiverar personal på olika sätt genom delaktighet, arbetsmiljö, belöningar och ledarskap. Slutsatsen är att kompetensutveckling är inte endast viktigt för organisationen det är även viktigt för personalen, därför måste personalen ta sin egna ansvar och utvecklas inom arbetet.

Det finns många studier om hur lärare använder datorer eller surfplattor men få av dem innefattar vad de faktiskt gör med tekniken. Det som belysas i den här studien är hur gymnasielärare använder olika program och appar i undervisningen, både i och utanför klassrummet. Studien berör också hur digitala verktyg fungerar i klassrummet och huruvida de är anpassade efter elevernas behov men även lärarnas digitala kompetenser. Underlaget är insamlat via kvalitativa intervjuer på respondenternas skolor. Lärarna var överens om att tekniken i sig underlättar vardagen men överraskande var lärarna mestadels negativa till tekniken i klassrummet och ansåg att den endast bör vara ett komplement till traditionell undervisning då tekniken medför många distraktioner. Alla lärarna ansåg att de hade goda IT-kunskaper dock efterfrågar de fler utvecklings- och inspirationsdagar. Det skulle behövas en mer omfattande forskning kring hur och vad lärarna använder i sin digitala undervisning och vad IT ger som stöd till både elever och lärare.

The HR industry is a fast-growing and rapidly developing field setting high demands on HR-professionals to keep abreast of change. The purpose of this thesis is therefore to explore the possibilities HR-professionals in governmental organisations have in order to develop their HR-competencies. In order to do this the thesis has sought out to explore what motivates competency development and how it is put into practice by interviewing four HR-professionals. The analysis has been conducted with the help of the theory of Situated learning. The result of the thesis is that HR-professionals develop their HR-competencies both through formal and informal learning although they prefer to use informal learning through their communities of practice. The tasks conducted by HR-professionals as well as their formal education differ to a vast extent which acts as a motivation for competency development. Another factor which motivates HR-professionals’ competency development is that the HR field is rapidly changing which sets high demands on them, both through their organisations and through the individuals themselves, to continuously learn in their profession.

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens är idag en viktig del i företag och anses vara en av de största konkurrensfaktorerna. En stor anledning till att medarbetare väljer att lämna sin arbetsplats är på grund av bristen på utvecklingsmöjligheter, då många medarbetare idag förväntar sig kompetensutveckling på sina arbetsplatser. Därav bör företag lägga vikt vid att ständigt utveckla sina medarbetare då det kan bidra med konkurrensfördelar som skapar en mer effektiv, kompetent och framgångsrikt företag. Företag kan i sin kompetensstrategi använda sig av interna verktyg som lärande i det dagliga arbetet för att utveckla kompetensen inom företaget. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur företag inom tillverkningsindustrin i Dalarnas län arbetar kring kompetensutveckling samt vad de har för kompetensstrategi. Syftet är även att undersöka hur de använder kompetensutveckling som ett verktyg för att behålla sina medarbetare och dess kompetens. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultat/slutsats: Resultatet visar att företagens kompetensstrategi är delvis outtalad men grundar sig i att medarbetarna skall kompetensutvecklas genom samverkan och lärande i det dagliga arbetet. Företagen förstår vikten av medarbetarnas kompetensutveckling och anser även att det är ett verktyg för att behålla medarbetare och dess kompetens i företaget och därav hålla sig konkurrenskraftiga. / Background: The competence of the employees is an important part of the companies and is classified as one of the biggest competitive factors. Many employees expect competence development in their workplaces and a major reason why employees choose to leave their workplace is because of the lack of development opportunities. This means that organizations should place great emphasis on constantly developing their employees. As competence development contributes with competitive advantages that help the organization to become more efficient, competent and successful. In their competence strategy, companies can use internal tools such as learning in their daily work to develop competence within the company. Purpose: The purpose of this study is to find out how companies in the manufacturing industry in Dalarna County work with competence development and what kind of competence strategy they use. The purpose is also to investigate how they use competence development as a tool to retain their employees and their skills. Methodology: This essay is a qualitative study with an abductive approach. The empirical material has been collected through qualitative interviews. Results/conclusions: The result shows that the company’s competence strategy is partly unspoken, but based on fact that employees must develop competence through collaboration and learning in daily work. The companies understand the importance of employees' competence development and believe that it is a tool for retaining employees and their competence in the company and hence staying competitive.