Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare. I och med att kompetent personal vill ha attraktiva arbetsgivare är detta en mycket central fråga för företag som vill behålla sin kvalificerade arbetskraft. Studien skall visa på varför nyanställd personal på företaget har valt att söka sig dit. Vi undersöker även varför de väljer att stanna kvar på företaget och hur företagskulturen ser ut. I genomförandet av vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Informationen har samlats in genom intervjuer av nyanställd personal på företaget. Denna har sedan analyserats och kategoriserats in i olika ämnesområden där vi varsamt valt ut det mest intressanta och relevanta material att bygga vidare vår studie på. Detta har sedan kopplats till teorier och egna analyser och reflektioner. Resultatet visar på att företagets mest uppskattade förmåner är medarbetarnas stora möjlighet till kompetens- och karriärutveckling samt den öppna stämningen mellan medarbetarna. Den rådande företagskulturen har visat sig innebära både för- och nackdelar. Bland annat upplever en del medarbetare att omtanken om varandra är god samt att sammanhållningen är bra. Vidare upplever en del medarbetare att beslutsprocessen är långsam vilket kan upplevas som en begränsning. Organisationens medarbetarlöften är inte uttalade men finns ändå där i form av olika förmåner och dess företagskultur. I studien har det utförts 10 st. intervjuer. Om mer utrymme hade funnits skulle vi gärna ha utfört fler intervjuer för att få ett bredare material att bygga vår studie på. Det hade även varit spännande att undersöka vad individer som arbetat på företaget en längre tid har för bild av företagets attraktivitet och företagskultur. En ytterligare intressant aspekt vore att ta reda på hur individer som slutat på företaget tänker runt våra undersökningsområden. Varför slutade de? Och skulle de kunna tänka sig att komma tillbaks till företaget? Studien bidrar till kunskap om vilka förmåner de anställda värdesätter hos en arbetsgivare. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tillfredställa sina medarbetares behov. Våra diskussioner och slutsatser skulle kunna vara behjälpliga för företag som strävar efter att utveckla och bevara sin attraktivitet som arbetsgivare.

No description available.

In this study I have explored the profession sales people and how they use social media. I have also studied their needs for further education and how it can be addressed in social media, in order to learn how a B2B-company that educates in sales training can meet sales people in social media. It’s an empirical study based on individual interviews with a semi-structured interview template. Respondents were of mixed age, both men and women. The theoretical framework consists of a model containing the three elements needed to communicate effectively: opportunity, accessibility and trust. The model was published by authors Anna Katarina Berglund and Pia Boson in 2010. The research problems are based on the theoretical framework: Which attitudes, needs and requirements for further education and inspiration do sales people have and how can they be fulfilled by social media? The results of the study showed, among other things that the theory is truthful and correct. The conclusion is that the needs for further education vary between different sales people, mainly because of age and experience. These needs may at several cases be fulfilled threw social media, especially YouTube. Although when it comes to deeper knowledge, they rather get it threw lectures or coaching mainly, but also threw books. / I den här studien har jag undersökt yrkeskåren säljare och hur de använder sig av sociala medier. För att se hur ett B2B-företag som säljer försäljningsutbildningar kan bemöta säljare i sociala medier har jag också studerat deras kompetensbehov och hur det kan bemötas i sociala medier. Det är en empirisk kvalitativ studie baserad på enskilda samtalsintervjuer med en semistrukturerad intervjumall. Respondenterna har varit av blandad ålder, både män och kvinnor. Den teoretiska basen består av en modell där tre delar behövs för att kommunicera effektivt: tillfälle, tillgänglighet och tillit. Modellen publicerades av författarna Anna Katarina Berglund och Pia Boson 2010. Problemformuleringen som studien lutar sig mot är: Vilka attityder, behov och önskemål för kompetensutveckling och inspiration finns bland säljare och hur kan dessa uppfyllas via sociala medier? Resultatet i studien visade bland annat på att teorin i högsta grad stämmer. I de fall respondenterna nämner vad som tilltalar dem så har alla tre delarna funnits och i de fall respondenterna antyder att de inte är nöjda med en form av kommunikation så har någon av de tre delarna saknats. Slutsatsen är att det finns ett varierat behov av kompetensutveckling och inspiration bland olika säljare, ofta baserat på ålder och erfarenhet. Dessa kan i flera fall uppfyllas via sociala medier, främst YouTube. Men när det gäller mer djupgående kompetensutveckling så vill säljarna få detta via föreläsningar och coachning främst, men även via böcker.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattning av den egna kompetensen inom traumavård. Metod. Studien var empirisk med kvantitativ data där en enkät delades ut till 45 anestesisjuksköterskor på en operationsavdelning på ett sjukhus i Sverige. Deltagarna skattade sin kompetens och svaren ställdes mot Benners kompetensstege och Svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser. Resultat. Tjugo anestesisjuksköterskor deltog i studien varav tolv skattade sig som experter, en som kompetent och sju som noviser eller avancerad nybörjare. Samtliga deltagare skattade "stämmer helt" eller "stämmer delvis" vad gäller kompetens inom de sex kärnkompetenserna oberoende av arbetad tid på operationsavdelningen. Några expertsjuksköterskor arbetade inte med handledning, undervisning, kvalitetsutveckling och arbetsledning, medan några noviser och avancerade nybörjare arbetade med dessa expertuppgifter. Majoriteten av deltagarna hade fortbildning inom trauma. Slutsats. Lång arbetserfarenhet och utbildning inom traumavård var två orsaker som bidrog till den höga självskattade kompetensen bland deltagarna. Mer forskning behövs för att undersöka varför en del anestesisjuksköterskor på expertnivå inte arbetar med handledning, undervisning, kvalitetsutveckling och arbetsledning. / Background. In Sweden trauma is the leading cause of death of adults between 18 and 45 years of age. Therefore the education and competence of trauma teams is of vital importance. As members of trauma teams, nurse anesthetists have an important role to play in the initial care of trauma patients. Aim. The aim was to describe Swedish nurse anesthetists’s self-evaluations of their own competence in trauma care. Method. The study was an empirical study using quantitative data. A questionnaire was handed out to 45 nurse anesthetists working in a perioperative department in a Swedish hospital. The participants estimated their competence and the answers were compared to Benner’s stages of clinical competence and the six core competencies of the Swedish Nurses Association. Results. Twenty nurse anesthetists participated and of those twelve classified as experts, one as competent and seven as either novices or advanced beginners. All the participants answered either "agree" or "partly agree" in response to questions concerning the six core competencies regardless of how long they had worked in the perioperative department. Some experts did not work with tutoring, education, quality development or staff management, on the other hand, some of the novices and advanced beginners had been given such important responsibilities. The majority of the participants had continued education in trauma. Conclusion. Long work experience and high participation in trauma education were two important causes of the high competence of the participants. More research is needed to determine why some experts were not involved in tutoring, education, quality development or staff management.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Syftet med detta arbete var att skapa en bild av studie- och yrkesvägledares egen syn på behov av och möjligheter till kompetensutveckling, detta i förhållande till de kunskaper och färdigheter som de själva och gällande bestämmelser säger behövs för att klara av yrkets utmaningar. För att uppnå syftet och för att få svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ intervjustudie med 15 stycken utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och 5 stycken skolledare. När det gällde kompetensutveckling uttryckte samtliga respondenter i studien framförallt att för dem innebar det annat än kunskaper som utvecklas genom utbildning. Det de såg som kompetensutveckling var snarare egenskaper, erfarenheter och värderingar hos vägledaren som kunde utvecklas genom arbetet och samspelet med klienter och kollegor. Denna brist på kunskap hos vägledarna själva om de kunskaper de kan utveckla sina kompetenser inom kan ses bero på det faktum att studie- och yrkesvägledare inte har en arbetsbeskrivning för sitt yrke. Hade vägledarna haft en sådan skulle det vara enklare för dem att veta och visa på vilka kunskaper de bör ha i yrket, och vad de behöver kompetensutveckling inom. Att ungefär hälften av respondenterna saknade utvecklingsplan tyder även det på behovet av detta. En utvecklingsplan skulle då kunna kopplas till arbetsbeskrivningen för att få större tyngd. Respondenterna är rörande överens om att grundutbildning, återkommande kompetensutveckling och livslångt lärande tillhör de viktigaste framgångsfaktorerna för dem för att klara sig i sitt yrke i dagens snabbt föränderliga samhälle.

Fallstudien syftar till att studera relationen mellan kompetensutveckling och undervisning i ämnet teknik för årskurs 4-6. Metoden som används är stimulated recall, vilket i detta fall innebar en videoinspelning av ett undervisningstillfälle som forskaren tillsammans med intervjupersonen tittade genom. Fyra verksamma lärare utbildade för årskurs 4-6 deltog i studien. Med utgångspunkt i videoinspelningen fördes en samtalsliknande intervju där forskaren ställde frågor relaterade till videon och studiens syfte. Datamaterialet analyserades sedan med forskningsmetoden innehållsanalys. Studiens resultat visar på hur erfarenheter från kompetensutveckling tar sig uttryck i undervisningssammanhang. De kategorier som framträtt benämns Lärare kopierar, Lärare testar och utvecklar konkreta idéer, Lärare tar till sig och reflekterar och Inga tydliga avtryck i undervisningen. Resultatet på studiens andra forskningsfråga, som svarar på vad lärare anser vara det i kompetensutvecklingen som lett till förändring, kategoriseras även de i fyra kategorier. Dessa kategorier benämns Kollegialt lärande, Konkreta idéer och arbetsmetoder, Nya kunskaper och Inspiration. Den slutsats som går att dra utifrån resultatet är betydelsen av nya forum för kompetensutveckling för lärare, både vad sådana betyder för lärarna själva men också hur de påverkar och förändrar undervisningen. Ett betydande nätverk som framträtt tydligt i denna studie är grupper för lärare på Facebook.

Studiens syfte var att undersöka hur några förskollärare upplever digital kompetens, hos sig själv samt i verksamheten, deras upplevelser av hur digital kompetens kan påverka deras arbete med IKT och deras upplevelser av att arbeta med IKT. Forskningsfrågorna lyder: Hur upplever några förskollärare sin digitala kompetens? Hur upplever några förskollärare att deras digitala kompetens påverkar hur de arbetar i förskolans verksamhet? Hur upplever några förskollärare arbete med IKT? Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det har medverkat sex förskollärare från sex olika verksamheter i studien. Bearbetning av det insamlade materialet skedde genom en fenomenologisk analys samt en tematisk analys. Analysen presenteras i fyra kategorier: förskollärares upplevelser av digital kompetens, ett kvalitativt arbete med IKT, stöd och möjligheter för kompetensutveckling samt styrdokumentens roll och förväntningar. Resultatet visade på en skillnad mellan förskollärares definition av digital kompetens och hur skolverket definierar digital kompetens. Det framkom även en stor variation i hur säkra förskollärare upplever sig vara i sitt arbete med IKT. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan tillgången till digitala verktyg i verksamheter samt tillgång till kompetensutveckling. Slutsatsen är att arbete med IKT i förskolans verksamhet har en koppling till hur förskollärare ser på sin egna digitala kompetens, deras attityd och intresse till arbete med IKT samt de digitala möjligheter som verksamheten har att erbjuda.

Studien undersöker hur upplevelser av särbehandling kan inverka på kvinnors möjlighet till kompe- tensutveckling inom en organisation i byggbranschen. Detta har genomförts genom att intervjua kvinnliga medarbetare inom byggbranschen för att få deras syn och erfarenheter kring bland annat kränkande särbehandling, kompetensutveckling och karriärutveckling. Resultatet tyder på att kvin- norna inte upplevde någon kränkande särbehandling vid studiens genomförande men de beskrev ändå händelser som skulle kunna tolkas som kränkande särbehandling. Resultatet pekade inte heller på någon koppling mellan kränkande särbehandling och upplevda möjligheter till kompetensutveck- ling inom organisationen. Istället visade resultatet på att det fanns en stor avsaknad av kvinnliga förebilder inom byggbranschen och att tillkomsten av fler kvinnliga förebilder skulle kunna leda till att kvinnors intresse för byggbranschen skulle kunna öka och således bidra till att branschen uppnår en jämnare könsfördelning.

Vi har i denna kvantitativa empiriska studie undersökt fenomenet kollegiala samtal om lärande och i vilka olika mötessammanhang som de kollegiala samtalen pågår. Syftet var att undersöka i vilka mötessammanhang det sker kollegiala samtal om lärande och hur de är organiserade och strukturerade. Hur upplever lärarna de kollegiala samtalen om lärande och anser de att samtalen påverkar deras arbete i klassrummet och utvecklar undervisningen till förmån för alla elever? Genom en enkätundersökning deltog 125 lärare i två kommuner. Vi skickade ut webbenkäter till 293 grundskollärare i årskurs 1-6 och svarsfrekvensen var 42,7 %. Utifrån frågeställningarna har vi analyserat svaren och använt oss av statistisk analys så som Chi2-test och korrelationer. Studiens resultat visar att 95 % av respondenterna deltagit i någon av de större kompetensutvecklingarna (Läslyftet, Bedömning för lärande, Matematiklyftet, Ett språkutvecklande arbetssätt) Möjligheter till gemensamt lärande genom kollegiala samtal har ett positivt samband med hur lärarna uppfattar behållning för den egna klassrumsundervisningen. Strukturen på de kollegiala samtalen har ett samband med respondenternas möjligheter till ett gemensamt lärande för att utveckla undervisningen på skolan. Studien visar också att graden av struktur på samtalen har betydelse för hur stor nytta lärarna har av samtalen för deras lärande och undervisning. Vi kunde se att strukturen var lägre i de samtal där respondenterna uppfattade att samtalen inte var till nytta för deras arbete med elever i behov av stöd. Vi kunde se att strukturen på de kollegiala samtalen var högre för Bedömning för lärande än för övriga mötessammanhang. Vi utgår från tidigare forskning som bland annat beskriver vikten av strukturer, organisation, rektors ledarskap, hur gemensamt lärande kan ske genom stöttning och olika modeller (Leahy & Wiliams, 2009; Levine & Marcus, 2010; Langelotz, 2014; Dysthe, 1996 m.fl.).