IT-branschen präglas av föränderlighet och konkurrens vilket gör att behovet av strategiska kompetenser blir allt mer påtagligt för dagens IT-företag. Kompetenta medarbetare kan användas som en form av beredskap, där graderna av kompetenser varierar vilket innebär mer eller mindre konkurrensfördelar. Syftet med studien är att belysa ett urval medarbetares upplevelser inom IT-branschen angående kompetens och kompetensutveckling i relation till deras arbetssituation. Vidare är det att undersöka hur deras chefer anpassar kompetensförsörjningen till den föränderliga marknaden samt förväntningar kring medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. Den metod som applicerades var kvalitativ med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att upplevelserna kring kompetenskraven styrs till avgörande del av medarbetarnas privata intresse för sitt yrkesområde. Det framkom vidare att ett flertal olika faktorer samspelar i organisationers satsningar på medarbetarnas kompetensutveckling, vilket också bekräftas av tidigare forskning. Studien påvisar att företaget anpassar sig utifrån användandet av en lärande organisationskultur och att rekrytera individer med rätt personlighet, medan medarbetarna till avgörande del tar ett eget ansvar samt ibland väljer att sitta hemma med arbetsrelaterade uppgifter. Det rekommenderas mer forskning ur ett medarbetarperspektiv för att få ökade kunskaper och förståelser kring kompetens och olika anpassningsstrategier när det kommer till att bemästra en instabil och skiftande marknad. / The IT industry is often characterized by transformation and competition, which makes the need for strategic skill increasingly evident in today’s IT companies. Skilled co-workers’ can be used as a form of back-up, where the variety of skills can be used as a competitive advantage. The purpose of this study is to highlight how a selection of co-workers’ experience competence and skill acquisition in relation to their work situation. This study will also investigate how their managers adapt the skills acquisition to the everchanging market place and their expectations of their employees’ competence and skills acquisitions. The used method in this study was qualitative with output gathered from a semi-structured interview guide. The result showed that the co-workers demand on competence were driven by their private interest in their profession. It also concluded that multiple factors interacted with the organization’s skills acquisition investment, something that also was confirmed by previous research. The study also showed that the company adapted by using a learning organizational culture and recruited people with a specific personality trait, while the decisive employees take their own responsibility and sometimes choose to sit at home with work-related tasks. It is recommended that more studies from the employees’ perspective is done, to increase the knowledge and understanding around the different adaptation strategies that is used when it comes to mastering the unstable and shifting market.

Matematiklyftet är en statligt finansierad kompetensutveckling för matematiklärare. Jag har undersökt hur några av lärarna i en kommun har upplevt matematiklyftet och om det har fått några effekter på deras undervisning. Har lärarna blivit bättre på att undervisa alla elever så att de når målen? Jag har undersökt det här genom att jag har intervjuat tre stycken lärare som har gått matematiklyftet och de arbetar på olika skolor i kommunen. De har berättat om hur de upplevde matematiklyftet. Studien består av tre delar: Den första är vad det är för faktorer som påverkar kompetensutveckling, den andra är hur kompetensutvecklingen matematiklyftet har påverkat undervisningen och den tredje är hur undervisningen har påverkat elever i behov av stöd i matematik. De faktorer som jag i min undersökning kom fram till påverkade matematiklyftet var hur kommunen hade organiserat det hela. Faktorer som påverkade var bland annat skolledningen, lärargruppen, tiden och innehållet. Under matematiklyftet har jag sett att lärarna har gjort vissa förändringar i undervisningen, men alla dessa förändringar kom inte att bestå. En av de förändringar som alla lärarna gjorde var att de införde mer matematiska diskussioner i klassrummet. Den tredje delen handlar om elever i matematiksvårigheter. Lärarna tar upp att de som har koncentrationssvårigheter och ADHD fick svårt när lärarna gick matematiklyftet eftersom läraren genomförde aktiviteter som bröt mot det vanliga lektionsinnehållet. Lärarna tar samtidigt upp att alla elever hade nytta av att lärarna gick matematiklyftet, eftersom det gjorde att aktiviteterna som var med i matematiklyftet innehöll flera matematiska områden och tränade flera olika förmågor. Och det var bra även för elever med matematiksvårigheter. / Matematiklyftet is a government funded competence development programme for math teachers. I have examined how the teachers in one municipality have experienced matematiklyftet and its consequences in their teaching. Do the teachers become more skilled in teaching to get all the pupils to achieve a passing grade? I have done this by interviewing three teachers in different schools in the municipality who have taken this programme. They have given me their story of how they experienced matematiklyftet. I have examined three parts of the competence development programme. Number one: What are the elements that impact on the competence development programme. Number two: How does the competence development programme influence teaching. Number three: How does the competence development programme affect on pupils with special needs in mathematics. In my research I found that the elements that had an impact on matematiklyftet was how the municipality had organized matematiklyftet, the principal of the school, the teacher´s assembly and the programs contents. The second part was the consequences in teaching where I found out that all the changes in teaching procedure during matematiklyftet did not last afterwards, but one of the changes that all three teachers did and are still doing is that they are having mathematical discussions with the pupils. Finally the effect on pupils with special needs in mathematics where that the teachers noticed that pupils with ADHD or short span of focusing had difficulties since matematiklyftet made the teachers deviate from ordinary activities and content in math class. The teachers bring up that all students benefits from this programme because the activities within matematiklyftet contain several different areas in mathematics. And tests several different skills, which is beneficiary even for pupils with special needs in mathematics.

Denna fallstudie handlar om hur pedagoger, förskolechefer och huvudmännen ser på kompetensutvecklingen och till viss del verksamhetsutvecklingen i förskolan. Det har under de senaste tio åren införts ett systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola och hur det används i dagens förskola för att få syn på vilka områden som behöver verksamhets- och kompetensutvecklingen berörs i denna uppsats. Studiens syfte är att undersöka kompetensutveckling i förskolan gällande pedagogernas och förskolechefernas kompetensutvecklingsmöjligheter utifrån tre olika perspektiv. Studien genomförds genom att pedagoger och förskolechefer intervjuades med hjälp av datorstödda intervjuer samt att några huvudmän intervjuades. Data analyserades med deduktiv innehållsanalys. Det som framkom mest centralt var att det finns ett arbete med att verksamhets- och kompetensutveckla förskolan men att åsikterna kring hur väl detta arbete sker skiljer sig mellan de olika yrkeskategorierna. Däremot framkommer att det systematiska arbetet med insamling av analysmaterial och fokus på kompetensutveckling i förskolorna och för förskolecheferna fungerar från huvudmännens sida. Dock visade det sig att kontakten med både förskolechefer och pedagoger var väldigt sporadisk. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning om pedagogers åsikter kring framförallt kompetensutveckling i förskolan vilket har framlett till viss kritik mot huvudmännens bristande kontakt med verksamheterna i respektive område. / This master theses is about how pre-school teachers, pre-school managers and directors of Education, in a case study, sees on idea development and developing people's skills in preschool. There has been throughout the last decade a new systematic quality work in school and preschool and how this is used in today's preschool to see which areas that needs learning and idea development and developing people's skills is presented in this following master theses. The aim of this study is to examine the development of skills in pre-school teachers and pre-school managers opportunities for skills development on the basis of three different perspectives. This study was carried out through computer-assisted interviews whit pre-school teachers and pre-school managers and some directors of Education were interviewed. It was found, most centrally, there was work done to develop people skills and idea development in pre-school but the opinion on how well this work is done differs between the various professional categories. However, it transpires that the systematic work whit collection of materials and a focus on the development skills in the pre-school and for pre-school managers works from the director of Educations side. However, it was shown that contact with both pre-school managers and pre-school teachers were very sporadic. The outcome has been set in relation to research on pre-school teachers opinions on primarily the work with people development skills in pre-school which has elaborated to some criticism of the lack of contact whit the activities in the respective area.

Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention. Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård. Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan. Det är dock oklart om det är något som får intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården. Klinisk betydelse: Vårdadministrationen har fått en antydan om att arbetsväxling höjer kompetensen för de anställda inom intensivvården. / Background: The Stockholm area has a shortage of intensive care nurses. A main reason for this is the high staff turnover where many intensive care nurses leave their employment within two years. This is related by high workload, unsatisfactory pay and insufficient opportunity to raise the level of competence. Employers that promote actions which could raise the level of competence would get more intensive care nurses to stay within the intensive care unit even though the workload would be high. Aim: The aim of this study is to investigate what intensive care nurses view regarding job rotation as an intervention to raise the level of competence. Method: Two focus groups interviews were used to collect the data. The data was analysed by a qualitative manifest content analysis. Result: The result shows that the participants considered that job rotation works as an intervention to raise the level of competence. During the analysis five themes were found: the impact of job rotations on the competence, the impact of job rotations on the individual, the mutual impact of job rotations between departments, job rotation as a retention measure and reasons to remain in the intensive care. Discussion: This study has shown that intensive care nurses think that job rotation is an intervention to raise the level of competence in intensive care nurses. It is although unclear whether job rotation will keep intensive care nurses within the intensive care. Clinical significance: The care administration has been given a hint that job rotation increases the level of competence for the employers in intensive care.

Med denna kvalitativa studie har det vart som avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen. Tre respondenter från varsin kommun med minst fem års arbetslivserfarenhet är kärnan i denna studie med en koppling till Humankapitalteorin. Deras egna erfarenheter har lyfts fram varpå det likaså har undersökts om respondenterna anser att prestationsförmågan påverkas utifrån den möjlighet till kompetensutveckling som finns och hur möjligheten till kompetensutveckling har förändrats under en fem års period. Resultatet visar på att de tre respondenterna hade varierande möjligheter och erfarenheter av kompetensutveckling och att det var för åtminstone en av respondenterna en möjlighet som har minskat under en period på fem år. Det gemensamma för respondenterna var att ingen känner sig påverkad i sin prestationsförmåga utifrån möjligheten till kompetensutveckling och en gemensam syn på kompetensutvecklingens värde. Den gemensamma synen var att p.g.a. ett föränderligt samhälle och utbildningssystem är det viktigt med kompetensutveckling för att känna sig säker i sin arbetsroll, men också för att kunna utföra det på bästa möjliga sätt. Vardagslärandet i form av problemlösning och samtal med elever var en stor bidragande faktor till respondenternas kompetensutveckling. Studien visar således på att respondenternas strävan efter att vara trygg och kunnig i sin arbetsroll är motivationen till att ständigt kompetensutveckla sig själv på olika vis i den mån man kan.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanchefers upplevelse av en utbildningsinsats, inom ramen för e-learning. Denna kvalitativa studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av åtta respondenter i en offentlig verksamhet. Den fenomenologiska metoden fungerade som inspiration till dataanalysen där Giorgis´ analysmetod användes i syfte att skapa struktur. Datainsamlingsmaterialet resulterade i två gemensamma nämnare, dialog och tid och tematiseringen som låg till grund för intervjufrågorna var relation, behov, stöd och hinder. Studien visade att mellancheferna överlag upplevde utbildningsinsatsen med e-learning, som hjälp i lärandeprocessen. Men kombinationen med dialog lyftes som betydelsefull och tidsfaktorn som viktig i sammanhanget. Olikheterna i deras upplevelse förklarades med utgångspunkt i individuella skillnader, som ligger till grund för deras skilda behov av stöd och upplevelse av hinder. Sammanfattningsvis konstaterades att blandande läroformer, där e-learning utgjorde en av utbildningsdelarna, upplevdes av mellancheferna som positivt för lärandeprocessen. / The purpose of this study was to investigate the middle management’s perception of an implementation of a training actions, within the framework of E-Learning. This qualitative study was conducted in a public-sector organization with semi-structured interviews of eight respondents. The phenomenological method served as an inspiration to the data analysis, using Giorgi's analysis method for the purpose of creating structure. The data collection material resulted in two common denominators, dialogue and time, and the themes that formed the basis for the interview questions were relation, needs, support and obstacles. The study showed that the most of middle managers perception of E-Learning was that the education initiative helped them in their work. But some also highlighted the combination of dialogue as important to the learning process, and some emphasized the time factor as important in the context. The differences in their perceptions were explained on the basis of individual differences, which underlie their different needs for support and experience of obstacles. In summary, it was found that varied learning forms, where E-Learning constituted one of the parts, executives as positive for the learning process.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling.  Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

Syftet med undersökningen ”Kollegialt lärande - Förskollärares upplevelser och arbete med kollegialt lärande” (Collegial learning - Preschoolteachers experiences and work with collegial learning) är att bidra med kunskap om hur förskollärarna definierar begreppet kollegialt lärande och hur de säger sig arbeta med kollegialt lärande i verksamheten. I studien undersöktes också vilka positiva effekter och vilka svårigheter som finns med ett kollegialt lärande. De teoretiska perspektiven -som ligger till grund är det sociokulturella perspektivet och Foucaults synsätt kring makt. Åtta stycken förskollärare har intervjuats med en kvalitativ metod där empirin har kategoriserats och slutligen analyserats. Resultatet visar på en stor variation och förståelse kring begreppet kollegialt lärande. Även hur förskollärare arbetar med kollegialt lärande varierar kraftigt men vad respondenterna hade gemensamt var att det kollegiala lärandet ofta var något som skedde på deras arbetsplatsträffar (APT). Undersökningen visar att det kollegiala lärandet har många positiva effekter såsom en starkare sammanhållning i arbetslaget och att personalen i större utsträckning arbetar mot samma mål. Respondenterna visar på svårigheterna med ett kollegialt lärande i form av motstridigheter, svårigheter i att vara professionell och till sist tidsbrist

Skolans digitalisering är ett fenomen som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Den svenska skolan ligger i framkant vad gäller att ha tillgång till digitala verktyg samtidigt som rapporter och tidigare forskning visar att det saknas kompetens kring själva användandet av dessa. Lärare runt om i landet efterfrågar kompetensutveckling och direktiv uppifrån. Skolverket har på uppdrag av Regeringen tagit fram en ny nationell IT-strategi för skolväsendet där den svenska skolan senast år 2022 ska uppnå en vision att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT, stärkt digital kompetens hos både elever och lärare, samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara för utveckling av skola och undervisning. Syftet med denna studie var att förstå fenomenet digitalisering och digital kompetens utifrån sex gymnasielärares livsvärld och vad denna kan ha för betydelse för morgondagens skola och de reviderade kursplanerna. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett explorativt syfte valts som metodologisk utgångspunkt. Vi har även valt att inspireras av en fenomenologisk ansats då vår studie är inriktad på lärares arbetsvardag med utgångspunkt i deras egen livsvärld och verklighet. Resultatet visar att lärarnas förståelse av fenomenet digitalisering och digital kompetens är högst personlig och att deras personliga inställning till fenomenet är avgörande för hur digital deras undervisning är. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling och utrymme för diskussion och reflektion kring digitaliseringens hinder och möjligheter i undervisningen.

Sammanfattning Att ha rätt kompetens ses som viktigt för organisationers omvärldsanpassning och konkurrenskraft. Stora summor läggs på kompetensutveckling där personalutbildning är en sätt att sprida kunskap. Men många organisationer lyckas inte med att producera ihållande och heltäckande överföring av kunskap eftersom det kan uppstå problem i att överföra lärandet från utbildningsmiljön till att faktiskt använda nya kunskaper i arbetsmiljön. Detta benämns transferproblemet. Forskningen visar att transfer påverkas av faktorer som härrör individens förmåga och motivation, utbildningens utformning och relevans, arbetsklimatet, samt stöd från ledningen och kollegor. Ledningen bör ta hänsyn till forskningen för att skapa förutsättningar för utbildningsdeltagaren att tillämpa ny kompetens, men trots detta verkar det som att organisationer har svårt att identifiera vilka faktorer som är mest kritiska för transfer. I centrum för denna studie står ledningspersoners upplevelser av hur de arbetar med att stödja och ta tillvara anställdas kompetens i samband med personalutbildning. För att få en förståelse för ledningspersonernas upplevelse av att arbeta med transfer genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra verksamhetschefer, tre arbetsledare och en HR-medarbetare i en tandvårdsorganisation som måste möta många förändringar och har ett omfattande utbildningsprogram. Det insamlade materialet har sedan tematiserats och analyserats mot tidigare forskning om transfer och med hjälp av ett organisationspedagogiskt perspektiv. Det framträdande i resultatet var att cheferna anpassade stöd och resurser för transfer både till utbildningen och till individen. Ett proaktivt arbetssätt användes främst för att anpassa insatser för transfer till utbildningen genom att det i vissa utbildningar ingick efter-utbildnings-insatser, en efter-utbildnings-aktivitet på kliniken, samt att planera för att individen ska komma igång med nya arbetsuppgifter. Ett reaktivt förhållningssätt var dock vanligare för att kunna göra de individuella anpassningarna av insatserna. Cheferna var också mer benägna att ge stöd och resurser för transfer i samband med yrkesutbildning än vid relationsinriktad utbildning. Något som också var framträdande var den kollektiva kompetensens betydelse. Det ansågs viktigt att arbetsteamet och ibland hela gruppen på arbetsplatsen behövde kunskap inom det aktuella området för att bidra till den kollektiva kompetensen att utföra en uppgift och för att kunna stötta en utbildningsdeltagare. Något som också var utmärkande var det kollegiala stödets betydelse både på arbetsplatsen och i organisationen, samt hur organisationen och cheferna aktivt arbetar med att skapa interaktionsutrymme mellan olika medlemmar i organisationen för stöd och kunskapsutbyte. / Abstract Having the right skills is considered important for organizations' adaption to changes and competitiveness. Large sums are being spent on skills development, where staff training is a way of spreading knowledge. However, many organizations fail to produce sustained and comprehensive transfer of knowledge, as problems may arise in transferring learning from the educational environment to actually using new skills in the work environment. This is called the transfer problem. Research shows that transfer is influenced by factors that derived from the individual's ability and motivation, the design and relevance of the staff training, work environment, and support from management and colleagues. Management should take into account the research to create the conditions for the training participant to apply new skills, but despite this, organizations seem to have difficulties identifying which factors are the most critical of transfer. At the heart of this study, management's experience is how they work to support and utilize employee skills in staff training. In order to gain understanding of executives' experience of working with transfer, eight semi- structured interviews were conducted with four business executives, three supervisors and a HR employee in a dental organization that has to face many changes and has a comprehensive education program. The collected material has since been thematized and analyzed against previous research on transfer, using an organizational pedagogical perspective. The prominent outcome was that the managers had adapted support and resources for transfer both to the education and to the individual. A proactive approach was used primarily to adapt efforts for transfer to education through the inclusion of post-education activities, post-training activities in the clinic, and planning for the individual to get started with new tasks. However, a reactive approach was more common in order to make individual adjustments of the efforts. The managers were also more likely to provide support and resources for transfers in vocational education than in relational education. Something that was also prominent was the importance of collective competence. It was considered important that the work team and sometimes the entire group at the workplace needed knowledge in the field in question to contribute to the collective competence to perform a task and to support a training participant. Something that was also significant was the importance of collegial support both in the workplace and in the organization, as well as how the organization and managers actively work to create interaction space between different members of the organization for support and knowledge sharing.