Idag förekommer det en ojämlikhet i svenska förskoleverksamheter när det kommer till att erbjuda barn digitala verktyg i undervisningen. Studiens avsikt är att undersöka hur förskollärare runt om i olika förskoleverksamheter förhåller sig till att inkludera IKT och digitala verktyg i sin undervisning. Samtidigt undersöks hur olika ramfaktorer, exempelvis tidsfördelning och aktörer, påverkar förskollärarnas arbete i det aktuella ämnesområdet. Studien använder ramfaktorteori som både teoretisk ansats samt som ett analysverktyg. Studiens empiri har insamlats utifrån en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat i studien visar att förskollärarnas möjligheter till undervisningsprogression varierar mellan olika förskoleverksamheter. Vad förskollärare erbjuds samt vilka möjligheter de har för att kunna implementera undervisning som inkluderar digitala verktyg skiljer sig åt mellan olika förskoleverksamheter. Studiens deltagare har framhävt att det finns olika ramfaktorer som möjliggör alternativt begränsar deras arbete med inkludering av digitala verktyg. Studien beskriver att tidsfördelning är den faktor med störst omfång. Studiens slutsats beskriver att en förskoleverksamhets ledning kan med en stor sannolikhet ha en större roll i att kunna påverka undervisning än vad som har framkommit i studien. Slutsats lyfter även fram att verksamma förskollärare är medvetna aktörer som påverkas av olika ramfaktorer när de ska bedriva undervisning som inkluderar digitala verktyg.

Denna empiriska studie syftar till att fastställa skillnaden mellan den privata och offentliga sektorn när det gäller anställdas uppfattning om kompetensutveckling och hur dess påverkan på lärande skiljer sig åt.  En kvantitativ metod användes där analysen grundar sig på 44 enkätsvar och dessa har kopplats till forskning kring kompetensutveckling och lärande för att dra ytterligare slutsatser.  Studien visar att personer som arbetar inom den privata sektorn har bättre upplevelser av effektiviteten av kompetensutvecklings- insatser och lärande än personer som arbetar inom den offentliga sektorn.  Även om flera kompetensutvecklingsinsatser genomförs inom den offentliga sektorn så visar studien att det är fördelaktigt att välja den privata sektorn om man som person väljer bransch utifrån sannolikheten till personlig utveckling och lärande genom kompetensutvecklingsinsatser.

Mot bakgrund av både tidigare forskning och egna upplevelser framkommer det att dans inte är ett vanligt förekommande ämne i förskolan. Därför väcktes intresset av att undersöka dansens plats i förskolan. Således är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med dans och vilken roll förskollärarna har i dansundervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som användes för att samla in emperi var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Därefter genomfördes en tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas utsagor. Resultatet synliggör dansens komplexitet i förskolan och att det inte är ett prioriterat ämne. Dansen som barnen erbjuds är främst den spontana dansen och den används i första hand som en metod med andra syften än dans. Det framkommer även att förskollärarna har olika uppfattningar om vad som räknas som dansinnehåll och inte, vilket därmed påverkar barnens möjligheter till lärande om dans. Dessutom synliggörs att både fysiska artefakter och förskolläraren själv kan ses som ett verktyg i dansundervisningen. Samtliga förskollärare inser sin viktiga roll som förebild i dansen, men det skiljer sig mellan förskollärarna om de är bekväma i att leda dans eller inte. Utifrån resultatanalys och diskussion kan slutsatsen dras att dans bör få en tydligare plats i förskolans verksamhet, där kompetensutveckling ses som det mest väsentliga för att utveckla dansen som ämne i förskolan.

Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i Medieverkstan som case, undersöka betydelsen av digitalt riktade fortbildnings- och experimentcenter för barns lärande och pedagogers undervisning samt dess möjligheter och utmaningar när det gäller förskollärares digitala kompetensutveckling. Studien utgick från pragmatismen och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer med förskollärare använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att Medieverkstan påverkat om omformat förskollärarnas sätt att interagera digitala verktyg i undervisningen. Resultatet belyser även komplexiteten inom förskolläraryrket och visar på behovet av anpassning och kontinuerlig kompetensutveckling för att möta kraven på adekvat digital kompetens hos barn i dagens samhälle. Slutsatserna överensstämmer med tidigare forskning, vilket betonar barns behov av digital kompetens och förskollärares kontinuerliga krav på kompetensutveckling för att framgångsrikt stödja barnens lärande i det digitala landskapet. Denna studie bidrar således till förståelsen av hur Medieverkstan kan vara en resurs för förskollärare i att främja barns digitala utveckling i undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som gör att medarbetare vill delta i kompetensutveckling på sin arbetsplats.  Studien utgår från en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpats. Resultatet visade att egetansvar, chefer som pushar, utvecklingssamtal, utrymme att fatta egna beslut och kollegor är viktiga faktorer för medarbetarnas kompetensutveckling. Slutsatsen är att medarbetarnas kompetensutveckling gynnas av att ha en balans mellan det egna ansvaret för sin kompetens-utveckling och en tydlighet och struktur från organisationen och cheferna. Studienär relevant utifrån att organisationer kan gynnas av att ha en ökad förståelse för vilka faktorer som medarbetarna anser som viktiga för att kompetensutvecklas och hur de förhåller sig till kompetensutveckling.

Kunskapsöverföring är avgörande om en kompetensutvecklings-aktivitet är en nödvändig resurs för en organisation/företag. Tidigare forskning visar däremot att kunskap inte transfereras i den utsträckning som önskas. Till följd av detta är transfer-problem vanligt förekommande i sådana kontexter. För att reducera gapet mellan kunskap från utbildning till arbete har existerande litteratur, genom kvantitativa metoder, försökt åskådliggöra de faktorer som påverkar transfer. Med en kvalitativ hermeneutisk metodansats syftar denna fallstudie till att undersöka chefers erfarenhet av transfer från IKEAS interna ledarskapsutbildning ILEAD till deras chefsroll efter utbildningen. Att tillämpa en sådan metodansats genererar i ny förståelse om fenomenet. I denna studie möjliggör det förutsättningar att utläsa huruvida transfer sker och vad som påverkar transfer i en sådan kontext. Vidare bidrar det med kunskap till hur IKEA som organisation kan arbeta för att främja transfer i relation till ILEAD och därigenom minimera risk för slöseri av resurser. I studien används tre teoretiska utgångspunkter såsom Baldwin & Ford (1988) och Holton et al., (2000) modeller om transfer processen samt Banduras teori (1989,1997) inom det socio kognitiva perspektivet. Sex stycken semistrukturella intervjuer genomfördes via den digitala plattformen Zoom. Medverkande arbetar på samma varuhus, har gått ILEAD och var vid intervjutillfället anställda i en chefsbefattning. Samtycke medgavs att spela in intervjuerna för att vidare transkribera materialet och därefter bearbeta data för analys och tolkning. Resultatet visar att kunskap följt med kursdeltagarna från ILEAD till deras arbete som chefer. Samtidigt synliggörs ett transfer-problem som visar sig vara en förutsättning transfer. Individens egenskaper, utbildningens utformning och innehåll, stöd från chef och medarbetare och ett samspel mellan föregående delar visar sig påverka chefernas transfer. Inom forskningsfältet bidrar studien till ny förståelse för fenomenet och visar således på behov för framtida forskning. / Transfer of training from education to work is essential if a skills development activity will be considered a valuable resource to companies. Prior studies have shown that knowledge is not transferred in the anticipated extent, and that transfer-problems are commonly present in such contexts. Therefore, to reduce the knowledge-gap from education to work, existing literature in the area attempts to identify the factors that impact transfer. However, the field is mainly dominated by quantitative research. By using a qualitative hermeneutic methodology, this study aims to investigate managers’ experiences of transfer from IKEA’s internal leadership training ILEAD. A new understanding of the phenomenon is generated by applying this methodology, as opposed to what is often presented in prior studies. This study provides the framework to determine whether transfer takes place, and what affect or contribute to transfer. Additionally, this study contributes insights on how IKEA as an organization can operate to promote transfer in relation to ILEAD, and thereby reduce the risk in wasting resources. The study uses three theoretical starting points: Baldwin & Ford (1988) and Holton, Bates & Ruona, (2000) theoretical models of the transfer process, and Bandura's theory (1989,1997) within the socio-cognitive perspective. Six semi-structured interviews were held via the digital platform Zoom. Each interviewee worked at the same retail-store, attended ILEAD, and were employed in a managerial role at the time of interview. Each interviewee gave consent for recording and transcribing the interviews, which were subsequently used for analysis and interpretation. The results demonstrate that the ILEAD participants’ knowledge has carried over to their capacities in management. Simultaneously, transfer-problems are revealed which are demonstrated to be a prerequisite to transfer. Some elements which affect managers’ level of transfer include individual qualities, training structure and content, support from management and coworkers, and the interlinking synergies of these aforementioned elements. This study contributes to the field with a new understanding of the topic and additionally highlights the need for further research.

Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie som behandlar undervisningen av elever som läser svenska som andraspråk, SVA. Vi har haft vår utgångspunkt i integrering och inkludering. Syftet med denna studie är att synliggöra hur grundskolor arbetar för att integrera och inkludera elever som läser svenska som andraspråk. Uppsatsen syftar även till att synliggöra hur pedagoger arbetar språkutvecklande med elever som läser SVA, samt om det finns skillnader i hur en SVA-lärare respektive svensklärare bedriver sin undervisning och vilka då skillnaderna i så fall är. Slutligen syftar studien till att belysa på vilka sätt lärare skulle kunna stöttas i sitt arbete med elever som läser svenska som andraspråk. I den systematiska litteraturstudien har vi analyserat primärforskning som svarar på våra frågeställningar och vårt syfte. Utifrån analysen av forskning kan vi konstatera att det finns en brist på kompetens hos de pedagoger som undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Bristen på kompetens leder till att undervisningen bedrivs olika på olika skolor runt om i landet. I vår analys framgår det att den fysiska placeringen av elever som läser svenska som andraspråk spelar en viktig roll i språkutvecklingen. Litteraturen talar olika angående detta, då det finns olika perspektiv på hur och var en elev ska placeras, vilket i sin tur leder till att inkluderingsbegreppet ses som ett pedagogiskt dilemma. Resultatet av studien visar även att lärare behöver ges stöd i sitt arbete med svenska som andraspråk. Bland annat kan kompetensutveckling genom kollegialt lärande ses som ett tänkbart stöd. En annan form av stöttning kan ske då lärare får tillgång till stödmaterial som kan vara till hjälp i undervisningen. Ett annat stöd som synliggjorts är att skolor och länder kan stötta varandra, då de delar arbetsmetoder och idéer med varandra. Om skolor arbetar med att ge lärare de rätta verktygen och läraren har en vilja till att utvecklas i sin profession i det kollegiala lärandet, kan det leda till ett gynnsamt och utvecklande lärande för både elever och verksamma pedagoger i skolverksamheten.

Den här vetenskapliga essän utforskar hur skönlitteratur kan bidra till bibliotekariers kompetensutveckling när det gäller läsfrämjande och demokratiutveckling. Essän visar att det parallellt existerar olika förståelser av vad läsning och skönlitteratur är. Läs- och litteratursyn påverkas av sammanhang och är ständigt föränderlig. Essän kommer fram till att närbibliotekarier arbetar läsfrämjande är det viktigt artikulera vilken läs- och litteratursyn en utgår från.Essän utgår från ett boksamtal som några bibliotekarier har om romanen Brun flicka drömmer. Boksamtalet ingick i en kompetensutvecklingssatsning. I reflektionerna om boksamtalet stiger det fram att skönlitteratur erbjuder nya ingångar och perspektiv att diskutera läsning, skönlitteratur, inkludering och rasism som är några av bokens teman. Brun flicka drömmer erbjuder en plats för samtal som är icke-hierarkiska och där känslor och sinnesintryck får ta plats. Essän kommer fram till, genom att vända sig till Jonna Bornemark, att skönlitteratur kan främja bibliotekariers professionella omdömen. Essän visar att skönlitteratur kan bidra till aktivt lyssnande och uppmärksamhet, vilket kan leda till frågor om vilken värld vi vill ha och vilken värld vi kan föreställa oss.Essän diskuterar positionerna boksamtalets deltagare har till varandra genom Paolo Freires tankar om pedagogik och dialog. Texter av Toril Moi och Elisabeth Hjorth ger perspektiv på samhället, människor, läsning och litteratur, samt relationer dem emellan. Citat från Brun flicka drömmer vävs in i essän för att visa hur romanen är en vän, en samtalspartner, en kunskapskälla och en utgångspunkt för reflektion. Essän cirkulerar kring frågorna vad vi egentligen ska ha skönlitteratur till och varför vi ska läsa skönlitteratur.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.