This has been a practical innovation graduation project with the focus of studying the impacts of downsizing on a learning organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala. This has been a part of an ongoing EU project funded by the European Social Fund, ESF. We have, with the help of interviews and surveys, gathered information on the present situation and with the help of theoretical studies built a framework on how a learning organization is viewed in theory. During our study we found that there are many components to a learning organization. The company in question has displayed some qualities that characterize a learning organization such as a plan to train and further develop their employees. The problem we found was lack of communication and how this has resulted in a less successful outcome of the ongoing courses. The reason for this has been primarily due to major cuts in personnel. In that aspect we have found that the downsizing has hurt the organization. It was, however, unavoidable to make those cutbacks and we hope they can move forward from this point. Luckily the project has just begun and we hope that our suggestions will bring a more cohesive structure to the project in the end.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensutvecklingens roll inom dagligvaruhandeln och möbelbranschen samt hur den påverkar de anställdas motivation och deras lojalitet till företaget.  Forskningsfrågor:  Hur använder ledningen inom dagligvaruhandeln och möbelbranschen kompetensutveckling för att motivera sina anställda? Hur påverkar kompetensutveckling serviceanställdas lojalitet till företaget inom dagligvaruhandeln och möbelbranschen?  Finns det några särskiljande karaktärsdrag för kompetensutveckling inom dagligvaruhandeln respektive möbelbranschen? Metod: Studiens empiriska data utgår från tio stycken intervjuer med anställda i olika positioner inom dagligvaruhandeln och möbelbranschen samt experter inom kompetensutveckling. Studien har en abduktiv ansats.  Slutsatser: Studiens resultat visar att kompetensutveckling bidrar i allt större grad till att skapa lojala och motiverade anställda. Det har påvisats både likheter och skillnader dagligvaruhandeln och möbelbranschen emellan, men en slutsats som framkommit är att strukturen på organisationen spelar en stor roll i hur kompetensutvecklingen används. / Purpose:The purpose of this thesis is to research capacity building and its function in the grocery and furniture industry and how it affects employee’s motivation and their loyalty to the company.                                                                                                                                                                                          Research questions:  How does management in the grocery industry and the furniture industry use capacity building to motivate their employees? How does capacity building affect the service employee’s loyalty to the grocery industry and the furniture industry? Are there any distinctive features for capacity building between the grocery industry and the furniture industry? Method:The study is based on ten interviews with employees in various positions in the grocery and furniture industry as well as experts in capacity building. The qualitative study has an abductive approach. Conclusion: The study's results shows that capacity building is increasingly contributing to the creation of loyal and motivated employees. Similarities and differences between the grocery industry and the furniture industry have been demonstrated, but a conclusion has appeared that the structure of the organization plays a major role in how capacity building is used.

Studien baseras på följande frågor för undersökning: Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och höga förväntningar? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur och positiva relationer med eleverna? Vilka samband finns mellan lektionsstruktur kompetensutveckling? Vilka samband finns mellan höga förväntningar och kompetensutveckling? Vilka köns-erfarenhets- och kompetensskillnader finns i relation till a) struktur b) höga förväntningar c) positiva relationer d) kompetensutveckling? Den teoretiska delen identifierar fyra fokuskategorier vilka definierar framgångsrika ledargärningar hos lärare. Den empiriska delen genomfördes i en liten kommun i Sverige och innehöll en enkät där lärare skattar sig kring sitt ledarskap i fyra fokuskategorier. Dessa var ”lektionsstruktur”, ”höga förväntningar” på eleverna, ”positiva relationer” till eleverna och ”kollegialt lärande”. Studien visar att det finns relativt starka samband mellan en tydlig lektionsstruktur, höga förväntningar, positiva relationer till eleverna och kompetensutveckling. Lärare som har en tydlig lektionsstruktur genom att ha en noggrann planering för varje lektion med tydliga mål och vilken har en igenkännbar struktur på lektionen och genomgångar av ämnesspecifika begrepp inför nya arbetsområden har också positiv och stöttande relation till alla elever. Dessa lärare skapar också en positiv klassrumsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lärare som har en tydlig lektionsstrukturhar och synliggör lärandet har också höga förväntningar på sina elever. Där höga förväntningar betyder att kontinuerlig återkoppling kopplade till kunskapskraven ges till eleverna. Läraren anpassar också undervisningen efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att förväntningarna på dem är höga. Lärare som har passion för sitt läraruppdrag och utvecklar sitt lärande utifrån elevernas behov och även tycker att kollegialt lärande utvecklar hens ledarskap har även höga förväntningar på eleverna. Dessa lärare ger eleverna kontinuerlig återkoppling till eleverna kopplat till kunskapskraven. De anpassar sin undervisning efter elevernas behov och säkerställer att eleverna vet att det har höga förväntningar på dem. Slutsatsen ger en nulägesbild av lärares ledarskap i klassrummet. Denna kunskap kan användas för att stärka lärares ledarskap på vissa områden så som lektionsstruktur, höga förväntningar, återkoppling och kollegialt lärande. / This study is based on following questions: Which connection is there between structure of a lesson and high expectations? Which connection is there between structure of a lesson and positive relations with students? Which connection is there between structure of a lesson and collegial learning? Which connection is there between high expectations and collegial learning? What gender- experience- and – competence differences is there concerning a) structure b) high expectations c) positive relations to students d) competence development? The theoretical part identify four focuscategories which defines successful leadership among teachers`. The empirical part was implemented in a little municipality in Sweden and it contained a questionnairy in which teachers` valued their leadership within four focuscategories. These were “structure of lesson”, “high expectations” on students, “positive relations” to students and “professional development”. The study shows that there is relative strong connections between a distinct structure of a lesson, high expectations, positive relations to students and collegial learning. Teachers` with a distinct structure of a lesson, such as an accurate planning for each lesson with clear goals and a relatable structure on lessons and briefing specific notions also have a positive and supportive relations with all the students. These teachers` also create a positive classrooms environment which imprint security and calmness. Teachers` with distinct structure of lessons and visible learning also have high expectations on the students. In which high expecations means to give the students continuous feedback connected to knowledge requirement. The teacher also adapt the teaching to students needs and makes sure that students know that the expectations on them are high. Teachers` that have passion for their mission and develop their own learning external students needs and approve to collegial learning and develop their own leadership also have high expectations on students. These teachers` give students continuous feedback connected to knowledge requirement. They adapt their teaching to students needs and makes sure the students know that there are high expectations on them.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares upplevda grad av och syn på autonomi i sin yrkesutövning, inom områdena kompetens-utveckling och klassrumspraktik samt skolan som helhet. I studien ses dessa tre områden som del av övergripande skolutveckling, något som utvecklas i bakgrundskapitlet. Autonomi – i studien definierat som det professionella manöverutrymme inom vilket lärare kan påverka och fatta beslut – och dess potentiella relevans som verktyg inom kompetens-utveckling, och därmed skolutveckling, utgår från self-determination theory, där autonomi tillsammans med kompetens och social tillhörighet ses som centralt för inre motivation. Tidigare forskning visar att lärare värderar sin autonomi högt, men att de inte alltid åtnjuter den, och denna studie bekräftar detta: högst autonomi återfinns i klassrumskontexten, medan lägst grad av inflytande återfinns inom ramen för kompetensutveckling. Det är också inom området kompetensutveckling som störst glapp mellan upplevd och önskad autonomi uttrycks, något som tyder på en underutnyttjad potential. Denna studie bygger på ett mindre dataunderlag (från en enkätundersökning där 70 grundskollärare från två skolor deltog) vilket gör att dess resultat i första kan ses som indikatorer på utgångspunkter för fortsatta och fördjupade studier. / The purpose of this study is to examine which level of autonomy teachers experience and which level they desire in the contexts of professional development, classroom and the school as a whole. In this study, teacher’s professional development is seen as being a part of the overall school development, which is addressed in the background chapter. Autonomy – in the study defined as the degree of professional leeway in which teachers can influence and make decisions – and its potential relevance as a tool in professional development, is grounded in self-determination theory, where autonomy together with competence and social relatedness is seen as central to intrinsic motivation. Earlier research shows that teachers value their autonomy highly, but that they do not always experience it, and this study confirms that: the highest level of autonomy is found within the context of the classroom, while the lowest level of autonomy is found within the context of professional development. It is also in the latter context that the largest difference between experienced and desired level of autonomy is found, something that might suggest an underused potential. This study is based on smaller sample (the survey had 70 participants from two elementary schools), and its results should therefore primarily be seen as indicators, or stepping stones, for continuing and deepened studies.

Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

The field of special education includes the adjustment of education for students who do not reach knowledge requirements. During the last few years the PISA study has shown a negative trend amongst Swedish students regarding reading comprehension. To break this negative trend and reach better reading comprehension results mainly, Skolverket launched a program to reach a higher competence level called Läslyftet. The purpose with Läslyftet was to further educate the teachers´knowledge in how to work with language and knowledge development in all subjects. Another important goal with Läslyftet was to improve the knowledge of newly arrived students and students with other first language than Swedish, since students who have Swedish as their second language often lack the sufficient knowledge in reading and writing to be able to understand and pass all subjects in school. The purpose of this essay has been to investigate how a couple of teacher´s describe their work with language and knowledge development in their classes in relation to the school’s general development on this. I have interviewed six teacher´s and analyze policy documents in a Swedish municipality to answer my questions. I have used a systems theory perspective to visualize the effect of how political decisions affect competence developing among teacher´s regarding language and knowledge development working methods. The results show a lack of convergence and principals within the municipality need consensus regarding how and who should participate in the competence development. / Inom det specialpedagogiska fältet ingår det att anpassa undervisningen för de elever som inte uppfyller kunskapskraven. Under de senaste åren har PISAs undersökningar visat på en negativ trend, när det gäller läsförståelse hos svenska skolbarn. För att bryta trenden och få bättre resultat, inom främst läsförståelse tog Skolverket fram ett kompetenshöjande program, Läslyftet. Syftet med Läslyftet var att höja lärares kunskaper om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen samt att öka läsförståelsen. Ytterligare ett viktigt mål med Läslyftet, var att höja kunskaperna för nyanlända skolbarn och elever med ett annat modersmål än svenska eftersom andraspråkselever ofta saknar tillräckliga kunskaper i läsning och skrivning för att ta till sig skolans alla ämnen. Syftet med mitt arbete blev därför att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till skolans övergripande utvecklingsarbete om detta. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare samt analyserat policydokument i en svensk kommun. Jag har sedan använt mig av ett systemteoretiskt perspektiv för att synliggöra kopplingar från politiskt beslut om kompetensutveckling för lärare gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att det är en brist på samsyn som rektorerna inom kommunen måste gemensam gällande hur och vilka som ska deltaga i kompetensutvecklingen exempelvis alla lärare i grundskolan.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för lärares syn på och erfarenheter av kollegialt lärande. Metoden som används är skriftliga intervjuer av fem lärare från olika skolor och två även från olika kommuner. Studiens resultat visar att begreppet kollegialt lärande är brett och kan innebära olika saker för olika lärare. Av resultatet går att urskilja ett antal faktorer som både ger möjligheter eller är utmaningar med kollegialt lärande. En faktor som lärare ser ger goda möjligheter är bland annat att det pedagogiska arbetet kan utvecklas till det bättre genom att ett utbyte av lärdomar sker mellan kollegor. En stor faktor till att det kan vara utmanande är tiden. Studien beskriver även kollegialt lärande som en del av kompetensutveckling i lärares arbete. / The purpose of this study is to gain and increased understanding about teacher ́s views on and experiences of collegiate learning. The method used is written interviews with five teachers from different schools and two teachers from different municipalities. The results of the study show that the concept of collegiate learning is wide and can have different meaning to different teachers. From the results a number of factors can be distinguished that either enables or challenges collegiate learning. One factor that teachers see provides good opportunities is, among other things, that the educational work can be developed for the better by the exchange of lessons between colleagues. A major factor that can be challenging is the time. The study also describes the collegiate learning as a part of the skills development of the teachers ́ work.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Kompetensutveckling är en viktig del i dagens föränderliga samhälle. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser kring vem och vad som styr samt driver den egna kompetensutvecklingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där chefer från en kommunal organisation och en privat organisation har intervjuats och ett jämförande perspektiv mellan organisationerna har tagits i beaktande. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt har använts och teman identifierades utifrån chefernas upplevelser. Resultatet påvisade att den egna påverkan var den största påverkansfaktorn på chefers kompetensutveckling men att cheferna även upplevde personalens behov, HR och verksamhetens behov som betydelsefulla påverkansfaktorer. Andra utmärkande teman som uppmärksammades av cheferna som påverkansfaktorer var: den egna chefen, organisationen samt myndigheter. Ämnet kring vad som upplevs styra och driva chefers kompetensutveckling är mindre beforskat och studien bidrar till djupare förståelse och en grund för vidare forskning. / Competence development is an important part of today's changing society. The purpose of the study was to investigate managers' experiences of who and what directs and drive their competence development. The study was conducted through a qualitative method in which managers from a municipal organization and a private organization have been interviewed and a comparative perspective between the organizations has been considered. A hermeneutical approach has been used and themes were identified based on the experiences of the managers. The results showed that their own impact was the greatest factor of influence on the managers' competence development. However, they also experienced the needs of staff, HR and the business' needs as significant impact factors. Other distinctive themes that were noted by the managers as impact factors were: their own manager, the organization and the authorities. Research on what is perceived to direct and drive managers' competence development is scarce and the study contributes to deeper understanding and a foundation for further research.