Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.

Problem: Today's knowledge society needs companies, personnel and employees to constantly work with both competence and knowledge development. E-learning is a learning method that can be used in businesses in order to develop and change the work process. E-learning has been shown to lead to cost efficiency, delivery efficiency, free study pace, personal responsibility and savings in the education process. As more and more companies use e-learning, it is essential to investigate the effects of e-learning on the business and its competence development. Purpose: The purpose of the study is to investigate the effects that e-learning has in a business and on staff who invest and use e-learning platforms as a pedagogical training method. The study will also examine the expectations and goals that companies set in connection with the investment in their e-learning. The study will further describe the effects achieved and the non-achieved effects that have arisen in connection with e-learning compared to previous educational methods. Method: This dissertation is based on a qualitative case study where semi-structured interviews are conducted with about ten workers from Postnord who have in some way been a part of constructing their application “Postnord Learning” and its use. These interviews should contribute a subjective perspective to the study. The qualitative method is applied in order to give the participants the opportunity to answer the questions without restrictions. The study is based on an inductive approach with the purpose of applying the interviews as the primary focus and the search for other theories as a secondary focus in connection with data presented in previous studies. Conclusion: The effects that e-learning brings to a business are cost and time efficiency, improved competence development and the ability to monitor the levels of commitment to e-learning platforms. The negative effects arising from e-learning are technical barriers, which means that the necessary units must be adjusted for e-learning to function and add operational value. Other effects are decoupling from the platform, lack of motivation for skills development and limited social interactions. / Problem: Dagens kunskapssamhälle kräver att företag, personal och anställda ständigt arbetar med både kompetens och kunskapsutveckling. E-lärande är en lärandemetod som kan användas i verksamheten i syfte att förbättra och förändra arbetsprocessen. E-lärandet har visat sig kunna leda till kostnadseffektivitet, leveranseffektivitet, fri studietakt, eget ansvar och besparingar i utbildningsprocessen. Eftersom att allt fler verksamheter tillämpar e-lärandet är det essentiellt att undersöka vilka effekter e-lärandet har på verksamheten och dess kompetensutveckling.  Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka effekter som e-lärandet tillför i en verksamhet och på personal som investerar och nyttjar e-lärandeplattformar som en pedagogisk utbildningsmetod. Studien kommer även att undersöka de förväntningar och målsom verksamheter sätter i samband med investeringen i sitt e-lärande. Studien kommer vidare skildra de uppnådda effekterna respektive de ej uppnådda effekterna som uppstått i samband med e-lärande jämfört med tidigare utbildningsmetoder.  Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utförs om tio arbetare från Postnord som på något sätt har varit en del av att konstruera sin applikation ”Postnord Learning” och dess användning. Dessa intervjuer ska bidra med ett subjektivt perspektiv till studien. Den kvalitativa metoden tillämpas i syfte att ge deltagarna möjlighet att besvara frågorna utan begränsningar. Studien baseras på ett induktivt tillvägagångssätt med ända mål att tillämpa intervjuerna som primärfokus samt sökandet efter andra teorier som sekundärt fokus i samband med data som presenterats i tidigare studier.  Slutsats: Effekterna som e-lärandet tillför i en verksamhet är kostnad- och tidseffektivitet, förbättrad kompetensutveckling och förmågan att övervaka nivåerna av engagemang före-lärande plattformar. Den negativa effekten som härrör från e-lärande är tekniska barriärer, vilket innebär att de nödvändiga enheterna måste justeras för att e-lärande ska fungera och tillföra verksamhetsvärde. Andra effekter är frikoppling av plattformen, bristande motivation för kompetensutveckling och begränsad sociala interaktioner.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Bakgrund: Vårdsamordningsprocessen ligger till grund för att säkerställa en trygg och säker hemgång från slutenvård för patienter som är i behov av insatser från socialtjänst, kommun eller öppenvård. För att underlätta samarbetet mellan de olika aktörerna används sedan 2017 ärendehanteringssystemet Cosmic LINK som kommunikationsverktyg. Vid implementeringen av systemet inkom det avvikelser och klagomål om handhavandefel, okunskap och oförståelse för varandras verksamheter. Under de workshops som hölls för att få en gemensam förståelse framkom att all personal inte hade nödvändig kunskap och kompetens för att kunna följa vårdsamordningsprocessen på ett patientsäkert sätt. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning vårdpersonalen har utbildning och kompetens i ärendehanteringssystemet Cosmic LINK samt undersöka behovet av utbildningsinsatser. Metod: Studien har genomförts med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden för datainsamling består av en enkät med fasta frågor och kvalitativa inslag skickades ut till berörd vårdpersonal. De två kvalitativa metoderna, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer, användes för att samla in data från vårdpersonal och enhetschefer. Slutsats: Vårt resultat visar att det finns ett omfattande behov av utbildning och kompetensutveckling för vårdpersonalen som handhar Cosmic LINK. För att säkerställa att vårdsamordningen fungerar behövs en förbättring av kommunikation och samarbete mellan de olika nivåerna inom psykiatriska kliniken samt en tydliggjord struktur som gynnar en lärande miljö. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling.

The study investigate the challenges of recruiting managers for public library operations and whether there are any long-term strategies for appointing library managers. The aim of the study is based on examining the public libraries' supply of skills and strategies for employees who want to develop into leaders and future managers within the public libraries' operations. The theory used in the study is based on systems theory and the three phases of the competence supply process. The method for collecting empirical material has been done through semi-structured interviews with six library managers at different public libraries in southern parts of Sweden. The findings in the study are that libraries use strategies such as external and internal recruitment to appoint managers. It also appears that various conditions such as access to education, the manager's leadership and the organizational structure can create opportunities for employees to develop towards leadership as a path to sustainable management.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.

Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool. / Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.