Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality. / Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.

Dagens tekniska utveckling innebär snabba förändringar för många yrken. För att medborgare ska fortsätta att vara anställningsbara krävs kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling. Att utbilda vuxna är emellertid inte helt bekymmersfritt eftersom de begränsar sig till det innehåll som de tycker är meningsfullt och har ett inneboende motstånd till att bryta invanda mönster. Ett tänkbart stöd för kompetensutveckling i arbetslivet är webbaserat lärande. Ännu bättre kan det bli när webbaserat lärande tar hänsyn till forskning om vuxnas lärande. Detta examensarbete syftade därför till att finna en teoretisk brygga mellan forskning på lärande hos vuxna och forskning på framgångsrika, webbaserade kurser. Med avstamp i den teoretiska modellen kunde sedan ett specifikt, webbaserat kompetensutvecklingsmaterial för ett företag analyseras. Studien använde sig av informanttriangulering i form av litteraturstudie, intervju med företagets kursstrateg och frågeformulär till kursens deltagare. All insamlade data analyserades med avseende på sitt innehåll och fördelades över ett flertal kategorier avbetydelse för vuxnas lärande i webbaserade kurser: möjligheter och hinder för lärande, förkunskapernas betydelse, problemorienterat lärande, instruktörens entusiasm och tillgänglighet, interaktion mellan deltagare, aktivt lärande samt användning av hjälpmedel. Då den teoretiska modellen applicerades på företagskursen framkom att kursen både innehöll och saknade flera av kategorierna för framgångsrikt lärande på webben. Med stöd i analysen kunde studien sedan lista elva riktlinjer för förbättringar av det kompetensutvecklande materialet. / The technological development of today affects several professions. To make people remain employable, continuous education and competence enhancement programs are crucial. However, educating adults is not a trouble-free activity since they limit themselvesto the content they find meaningful and have an internal resistance of breaking habitual patterns. A possible solution to implement competence enhancement in working-life is throughweb-based learning. This may get even better when it also takes research on adult learning into consideration. This master thesis therefore aimed at finding a theoretical bridge between research on adult learning and research on successful, web-based courses. Using the theoretical model, a specific, web-based material for competence enhancement in acompany could be analyzed. This study used triangulation through three informants: studying literature, interview with the company course strategist and a survey given to the course participants. All data was analyzed in regard to its content and was divided into several distinguished categories that are important for adult learning in web-based courses: possibilities and obstacles for learning, the importance of prior knowledge, problem-centric learning, instructor accessibility and passion, active learning, peer interaction and using helpful course resources. As the theoretical model was applied to the company course it became clear that the course included most of the categories, but was lacking some, for successful web-based learning. Using the results of the analysis, eleven guidelines for improvements in the competency enhancing material was listed.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället. / Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. / This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts. Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided.

Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med hjälp av särskilda pedagogiska processer kan påverka medarbetares inre motivation. Det finns flera teorier kring begreppen människan och motivation och forskning har visat på de tilltalande förutsättningar som motiverade medarbetare genererar för att en organisation ska nå goda resultat. Studien ämnar således att kontrastera hur organisationen arbetar med ledarskap, utvecklingsgrupper, introduktion, potential i laget och kompetensutveckling och hur dessa uppfattas hos respondenterna i relation till påverkan av deras inre motivation. Data har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar, trots meningsskiljaktigheter kring arbetet med de pedagogiska processerna, att dessa bidrar till medarbetarnas inre motivation.  Utifrån det resultat som studien gav yttras i resultatdiskussionen en slutsats kring hur en organisation lätt kan påverka sina medarbetares inre motivation med de föreliggande pedagogiska processerna som verktyg och strategier och således bli en än mer effektiv organisation. / The aim of this bachelor level thesis is to study how an organization through specific pedagogical processes can affect employee's internal motivation. There are several theories that discuss the concepts of man and motivation and research has shown the attractive conditions that motivated employees generate for an organization to achieve good results. This bachelor level thesis therefore aims to contrast how the organization works with leadership, development groups, introduction, potential for team development and competence development and how this is perceived by the employees in relation to the influence of their internal motivation. This has been done by collecting data using semi-structured interviews. The results of the thesis, despite disagreements regarding the work of the educational processes, show that they contribute to the employees' internal motivation. Based on the results, the thesis implicated how an organization easily can influence the internal motivation of its employees, using the pedagogical processes as tools and strategies and thereby become even more effective.

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

The study shows that today's leaders find that generation Y is more adaptable and in need of more feedback unlike previous generations. We have also come to the conclusion that today's leaders need decentralized approaches to generation Y. The majority of leaders suggest that generation Y questions, advances and demands leadership, which also has a positive impact on the organization in the long run. Today's leaders find it challenging to handle all the different individuals and generations present in the labor market today. For example, there are differences in how much freedom employees want, the degree of maturity among employees varies and leaders have a fear that generation Y will leave the workplace if they fail to meet their needs. We can thus see a pattern of how today's leaders adapt coaching, leadership, communication, and also skills development across different individuals rather than generations. / Studien visar att dagens ledare upplever att generation Y är mer förändringsbenägna samt i behov av mer feedback till skillnad från tidigare generationer. Vi har även kommit fram till att dagens ledare behöver ha ett decentraliserat förhållningssätt gentemot generation Y. Majoriteten av ledarna antyder att generation Y ifrågasätter, går snabbt framåt samt ställer krav på ledarna vilket också har en positiv inverkan på organisationen på lång sikt. Dagens ledare upplever att det är en utmaning i att hantera alla olika individer och generationer som finns på arbetsmarknaden idag. Det framgår exempelvis skillnader i hur stor frihet medarbetarna vill ha, att graden av mognad bland medarbetare varierar och att ledarna har en rädsla för att generation Y ska lämna arbetsplatsen om de inte lyckas möta deras behov. Vi kan alltså se ett mönster i hur dagens ledare anpassar coaching, ledarskapet, kommunikationen och även kompetensutveckling utefter olika individer snarare än utefter generationer.

Today’s industries are facing what some may call a new industrial revolution. Technological developments are heading towards more internet-based system solutions. This movement is often referred to as Industry 4.0 and is said to have the potential for more flexible, autonomous productions capable of managing themselves. With new technologies, however, there is also a demand for new competences and qualification requirements on the workforce. Furthermore, industries of today often have problems with recruiting new competent employees, especially younger people. Industries looking to implement Industry 4.0 would therefore have to manage the education and development of existing employees while also attracting new employees. As part of a larger research project at Luleå University of Technology, this thesis project aims to describe how the control rooms in Swedish metallurgic industries will be affected by Industry 4.0. Furthermore, the project aims to describe what changes that are desirable for achieving a sustainable, effective and equal industry. To better achieve this goal, the project was done in collaboration with the metallurgic industry SSAB, specifically the steel production in Luleå. Through visits, interviews and observations at the control rooms in SSAB’s steel production, the context of today’s control room work was detailed. This context was compared to and analyzed using reviewed literature regarding future technologies under Industry 4.0 along with my own speculations on future possibilities. The analyses consists of my reflections on what problems that existed, what could be improved and what worked well in the control rooms. Furthermore, my analyses included the positive and negative effects that the implementation of Industry 4.0 technologies could have on the control room work. The analyses were utilized as the basis for creating a vision of how control rooms can develop under Industry 4.0, and the changes that are desirable. The resulting vision compiled from my analyses consists of two scenarios; a dystopian and a utopian scenario. Each scenario depicts exaggerated depictions of the potential results of implementing Industry 4.0. The dystopian scenario depicts the few operators not made obsolete by an autonomous production and how they’ve been affected. They are constantly tracked and have their health monitored during their work, their equipment isn’t designed with the user in mind and the job no longer feels like qualified work. As a contrast, the utopian operators instead utilize the increased capabilities for communication and data gathering from systems and machines to work with tests, development work and optimization. Furthermore, instead of constant monitoring, tracking sensors are instead used to notify emergency personnel if the operator hurts themselves while out working. With these scenarios I also included recommendations for how the utopian vision can be achieved and the dystopian one avoided. These recommendations include involving operators in development of work tasks and instructions to promote employee involvement and control. Furthermore, their involvement allows for the better utilization of their knowledge and experiences, while also potentially helping with making the control room work better adapted to the operators’ needs. According to the results of this project, this will help improve and support efforts to create more attractive workplaces and promote qualifications development. By following the recommendations made, it is my hope that Swedish metallurgic industries like SSAB can better strive for an implementation of Industry 4.0 that is beneficial for both employer and employees. / Dagens industrier möter idag något som vissa kallar en ny industriell revolution. Inom teknikutvecklingen introduceras fler och fler internet-baserade systemlösningar. Denna utveckling namnges ofta som Industri 4.0 och ska kunna möjliggöra flexibla, autonoma produktionsflöden som kan drivas av sig själva. Med ny teknik kommer dock nya kunskapskrav och ett behov av nya kompetenser för arbetskraften. Vidare har dagens industrier ofta även problem med att rekrytera kompetent ny arbetskraft, speciellt bland yngre generationer. Industrier som vill implementera Industri 4.0 kommer därför att behöva hantera både kompetensutvecklingen och utbildningen av befintliga anställda, samt att attrahera nya anställda. Som en del av ett större forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet ämnar detta examensprojekt att beskriva hur kontrollrummen i svenska metallindustrier kommer att påverkas av Industri 4.0. Vidare ämnar projektet att beskriva vilka förändringar som är önskvärda med målet att uppnå en hållbar, effektiv och jämställd industri. För att bättre uppnå detta mål utfördes projektet i samarbete med stålindustrin SSAB i Luleå. Genom besök, intervjuer och observationer i deras produktions kontrollrum kunde det nuvarande kontrollrumsarbetet undersökas. Besöken analyserades genom att använda kvalitetsgranskad litteratur om framtida teknik och system under Industri 4.0, samt genom mina egna spekulationer om framtiden. Vidare inkluderade mina analyser vilka positiva och negativa effekter Industri 4.0 kan ha på kontrollrumsarbete. Analyserna användes som en grund för att skapa en vision hur kontrollrumsarbete kan utvecklas under Industri 4.0 samt vilka utvecklingar som är önskvärda. Den resulterande visionen bestod av två scenarier; ett dystopiskt och ett utopiskt scenario. Varje scenario ger överdrivna beskrivningar av de potentiella följderna av en implementering av Industri 4.0. Det dystopiska scenariot beskriver det fåtal kvarvarande kontrollrumsoperatörerna som inte gjorts överflödiga av den autonoma produktionen och hur de påverkas. De spåras konstant i lokalen medan deras hälsa övervakas, samtidigt som deras utrustning inte anpassas efter deras behov och arbetet inte behöver någon vidare kompetens. Som kontrast till det använder den utopiske operatören de ökade möjligheterna för datainsamling från och kommunikation med system och maskiner för att arbeta mer med test, utvecklingsarbete och optimering. Vidare används spårningstekniken inte för konstant övervakning, utan meddelar istället akutpersonal om deras position och tillstånd om de skadar sig när de arbetar ute i lokalen. Med dessa två scenarier tog jag även upp rekommendationer för hur den utopiska visionen kan eftersträvas och den dystopiska undvikas. Rekommendationerna inkluderar att involvera operatörer i utvecklingen av nya arbetsuppgifter och instruktioner för att främja anställdas medverkan och kontroll över sitt arbete. Utöver det möjliggör deras medverkan att deras kunskap och erfarenheter utnyttjas och används, samtidigt som det potentiellt hjälper anpassa kontrollrumsarbetet bättre efter operatörernas behov. Det kommer att hjälpa förbättra och stödja arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser och främja kompetensutveckling. Genom att följa rekommendationerna hoppas jag att svenska metallindustrier som SSAB kan enklare arbeta mot en implementation av Industri 4.0 som är fördelaktig för både anställd och för företaget.