Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus. / Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på attorganisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilkenkompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur någraforskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på eleverslärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala ochnationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter omelevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare bliratt lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deraskompetensutveckling.

Studie syftar till att förstå hur lärare samt elever upplever distansundervisning när det gällerderas digital kompetensutveckling, motivation samt balans mellan arbete och privatliv.Studien syftar även till att redogöra deras upplevelser när undervisningen sker på plats igen. Igenomförandet av studien syfte har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete samtdess möjligheter och utmaningar, kompetensutveckling, motivation bland både samtligagrupper. Även teorierna Work-Life-Balance, Krav-Kontroll-Stödmodell samt Herzbergsmotivationsteori ligger till grund för vår studie. Detta är en kvalitativ studie som gjorts medhjälp åtta intervjupersoner varav tre är lärare och fyra är studenter. Vi har använt oss av ettstrategiskt målstyrt urval där samtliga personer uppfyllt kraven utifrån våra aktuellaforskningsfrågor. Vi konstruerade två semistrukturerade intervjuguider som riktade sig motlärare och elever. Resultaten tyder på att respondenterna upplever att distansundervisning erbjuder en delfördelar för lärare och elever, men det medför även många utmaningar som väger tyngre änfördelarna. Bland våra respondenter såg vi att den digitala omställningen påverkade dem påolika sätt. Resultatet visar även hur den digitala omställningen påverkade relationen mellanläraren och elever, vilket i sin tur påverkade deras inställning gentemot arbete eller studierna.Resultatet visar att respondenternas motivation påverkas negativt under distansundervisningenoch att undervisning på plats upplevs som bättre på grund av den sociala kontakten. Vi märkteäven att den upplevda balansen mellan arbetsliv eller skolliv och privatliv blandrespondenterna beroende på deras livssituation. Vi fann dock en koppling till att en delrespondenter upplevde att deras balans försämrats till följd av digitaliseringen.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetensutveckling och fenomenets effekt.Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning.Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling där flertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering.Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nå ut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / Background: Continuous professional development as a phenomenon has become very popular in today's society within both the private and public sector. Laws regulate how organizations are supposed to be managed whereas the responsibility to ensure the right competency exists within staff is laid upon the caregiver. There are specific contracts created for nurses in order to motivate and ensure that they obtain adequate specialist competence, while assistant nurses are not given the same opportunity. Few studies describe the experience of continuous professional development by staff working within psychiatric inpatient care, thus there are few descriptions of the actual effect on both individual and organizational levels. Yet the region Västernorrland wants to invest almost 20 millions on strategic competence supply. This brought up the question towards the relation between the experience of continuous professional development as a phenomenon and the experience of its effect by staff within psychiatric inpatient care.Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of how staff within psychiatric inpatient care experience continuous professional development in terms of formal and non-formal education. Method: a qualitative case study has been used with a phenomenological onset. Six semi structured interviews have been done with four nurses and two assistant nurses from a psychiatric inpatient ward.

1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. / Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetens- utveckling och fenomenets effekt. Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning. Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling därflertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering. Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nåut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Då det syns en trend av allt kortare genomsnittlig anställningstid på arbetsmarknaden, där den förr så populäre “Stann-Anders” har fått lämna plats åt "HoppJerkan", så menar vi att det är av hög relevans att ta reda på hur arbetsgivare kan arbeta för att trenden inte ska drabba dem. Detta arbete har baserats på de teoretiska utgångspunkter som återfinns i Friedland och Alfords begrepp “institutionella logiker”, Karaseks och Theorells “krav-kontroll-socialt stöd-modell "samt Herzbergs "tvåfaktorteori". Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsgivare kan arbeta för att behålla sin personal genom motivationsskapande och kompetensutvecklande åtgärder, för att på så vis främja god trivsel hos sina medarbetare. Genom en abduktiv ansats har vi kombinerat teorier, fakta och respondenternas egna upplevelser. Detta angreppssätt kan skapa en ny förståelse för hur individerna faktiskt upplever att arbetsgivaren arbetar för att främja motivation och trivsel, hur detta hänger ihop med teorier kring ämnet samt hur det kan förklaras genom tidigare forskning. Resultatet visar på att arbetsgivarens arbete med motivation och kompetensutveckling förvisso är en stark bidragande orsak till medarbetarnas syn på arbetsgivaren som attraktiv och konkurrenskraftig, vilket påverkar deras vilja att stanna kvar i sin anställning, men att även faktorer som god kontakt med kollegor är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till att känna trivsel på arbetsplatsen. Företaget vi undersökt har ett rykte om sig att vara en arbetsplats med låg personalomsättning. I diskussionen resonerar vi kring hur resultatet kan förstås utifrån tidigare forskning och teorier.

Bakgrund: I Sverige år 2022 förlöstes färre än ett av tio barn som låg i sätesbjudning genom vaginal sätesförlossning. Om denna siffra slås ut på antalet barnmorskor i Sverige blir det tydligt att vaginala sätesförlossningar är något som är svårt att få praktisk erfarenhet av som barnmorska. Barnmorskan förväntas ha kompetens att kunna handlägga en vaginal sätesförlossning. Det råder nationell enighet i att vaginala sätesförlossningar bör handläggas av barnmorskor och obstetriker med god erfarenhet. Att uppnå god erfarenhet av vaginala sätesförlossningar kan ses som ett problem när majoriteten av sätesfödslarna sker med kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att handlägga vaginala sätesförlossningar Metod: Datainsamlingen utfördes genom tio enskilda intervjuer. Som analysmetod valdes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Insamlade data genererade tre kategorier, Ryggsäcken barnmorskan bär på, Handläggning vid vaginal sätesförlossning och Faktorer som påverkar trygghet vid vaginal sätesförlossning med totalt åtta underkategorier. Barnmorskors syn och inställning till vaginala sätesförlossningar påverkas av tidigare erfarenheter. Barnmorskorna påtalar vikten av en lugn miljö vid en vaginal sätesförlossning samt diskuterar val av förlossningsposition. Teamet har en betydande roll för barnmorskornas känsla av trygghet och det uttrycks ett behov av utökad träning kring vaginala sätesförlossningar. Slutsats: Samtliga barnmorskor i studien uttrycker en vilja att bistå fler sätesförlossningar men att de ser ett behov av ytterligare träning och kompetensutveckling. Genom utökad träning och kompetensutveckling inom detta område kan teamet stärkas vilket på sikt skulle kunna öka barnmorskans trygghet vid handläggningen av vaginala sätesförlossningar. / Background: In Sweden in 2022, fewer than one in ten babies who were breech were delivered by vaginal breech birth. If this figure is divided between the number of midwives in Sweden it is difficult to gain practical experience with vaginal breech births as a midwife. The midwife is expected to have the competence to handle a vaginal breech birth. There is national consensus that vaginal breech births should be managed by midwives and obstetricians with good experience. Achieving that good experience with vaginal breech births can be a problem when most breech births are by caesarean section. Aim: To describe midwives' experiences of handling vaginal breech births Method: The data collection was carried out through ten individual interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as the analysis method. Results: Collected data generated three categories, The backpack the midwife carries, Handling of vaginal breech birth and Factors affecting safety during vaginal breech birth with a total eight subcategories. Midwives' views and attitudes towards vaginal breech births are influenced by previous experiences. The midwives point out the importance of a calm environment during a vaginal breech birth and discuss the choice of birth position. The team has a significant role in the midwives' sense of security and there is a need for increased training around vaginal breech births. Conclusion: All midwives in the study expressed a desire to assist more breech births, but they are aware of the need for continiuous training and skill development.  Through increased training and competence development in this area, the team can be strengthened, which in the long run could increase the midwife's safety when handling vaginal breech births.