Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. / As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

The purpose of this study was to answer three questions and to provide in-depth knowledge of how a company in the sales industry works to improve motivation and skills development. The focus of the study is directed with the help of Hertzberg's two-factor theory towards how the company develops competence, how managers motivate their employees and how the competence of the employees is preserved. I used semi-structured interviews at a large company in the sales industry. I then analyzed the results with support from Herzberg's two-factor theory and found patterns in the interviews with the managers and employees about both competence development and motivation. Herzberg's hygiene and motivation factors are the study's analytical tools for seeing what motivates and develops competence within the company.The company I investigated is in the car sales industry and it requires a lot of training, as you cannot sell without knowledge of the cars. The managers said that as a salesperson, you start with a two-week training period and then get a mentor to help you for the first couple of weeks. During the year, suppliers come and hold educational days with the employed sales people so that the knowledge is maintained and renewed. In order to develop, the sales people work with certain longer educations that are partly web-based, but also a few days of education at another location to become certified. Managers also say that they usually eavesdrop on their salespeople when they sell in order to subsequently give feedback, both positive and negative criticism, so that they can develop and become more motivated in their work, this is a good and easy way to train their salespeople to become even better. It also gives managers an opportunity to show that they are there for their employees.The sales people elaborate about the educations they attend continuously and that you get a certificate. They say that it is generous with training at the company, and appreciate the opportunity to develop and it motivates the sales people to continuously develop. They feel that their managers see them and that they have good relationships between colleagues, which also leads to good motivation at work because the relationships are strong and maintained. In the company, there is a high level of knowledge among both salespeople and managers, which shows a unity within the organization, which is positive. A lot of training and the strong relationships within the company affect the motivation and competence increases.  Keywords: employees, competence, knowledge, leadership, sales, competence development, knowledge transfer, motivation, customer relationship, sales competence. / Syftet med denna studie var att besvara tre frågeställningar och att komma med fördjupad kunskap om hur ett företag inom försäljningsbranschen verkar för motivation och kompetensutveckling. Studiens fokus riktas med hjälp av Hertzbergs tvåfaktorsteori mot hur företaget kompetensutvecklar, hur chefer motiverar sina medarbetare och hur kompetensen hos medarbetarna bevaras. Jag använde semistrukturerade intervjuer på ett stort företag i försäljningsbranschen. Jag analyserade sedan resultatet med stöd i Herzbergs tvåfaktorsteori och hittade mönster i intervjuerna med cheferna och anställda om både kompetensutveckling och motivation. Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer är studiens analysredskap för att se vad som motiverar samt kompetensutvecklar inom företaget. Företaget jag undersökte är inom bilförsäljningsbranschen och den kräver mycket utbildning, då du inte kan sälja utan kunskap om bilarna. Cheferna berättade att som säljare börjar man med en två veckors utbildning sedan får de en mentor som hjälp den första tiden. Under året kommer leverantörer och håller utbildningar med de anställda säljarna så att kunskapen uppehålls och förnyas. För att utvecklas jobbar säljarna med vissa längre utbildningar som dels är webbaserade, men också några dagars utbildning på annan plats för att bli certifierade. Cheferna berättar också att de brukar tjuvlyssna på sina säljare när de säljer för att i efterhand kunna ge feedback både positiv och negativ kritik så att de kan utvecklas och bli mer motiverade i sitt arbete, ett bra och enkelt sätt att träna sina säljare att bli ännu bättre. Det ger också cheferna en möjlighet att visa att de är på plats och där för sina anställda. Säljarna berättar om utbildningarna de åker på kontinuerligt och att man får certifikat. De berättar att det är generöst med utbildningar på företaget, och uppskattar möjligheten att utvecklas och det motiverar säljarna att kontinuerligt få utvecklas. De känner att deras cheferser dem och att de har bra relationer kollegorna emellan vilket också leder till bra motivation i arbetet eftersom relationerna är bra och närvarande. I företaget är det en hög kunskapsnivå både hos säljare och chefer, vilket visar en enhet inom organisationen vilket är positivt. Mycket utbildningar och de goda relationerna inom företaget påverkar att motivationen och kompetensen ökar.

Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

This study examines the various forms of precarity within the temporary staffing industry and how the industry can be understood as a producer of precarity. From a worker’s perspective, we have with a hermeneutic approach and qualitative method conducted eight semistructured interviews with temporary staffing employees working in the industrial sector. The purpose of the interviews was to explore how workers in the staffing industry experience their employment conditions to compare the experiences with existing knowledge about the temporary staffing industry. Drawing on Guy Standing’s (2011) theory of the precariat and David Harvey's (1982, 2005) theories of capitalism and neoliberalism, we have interpreted the emergence and expansion of the temporary staffing industry and its precarious terms of employment. Our findings indicate that the forms of precarity within the temporary staffing industry shows through lack of integration, competence development, participation in the workplace, and the employment’s impact on the employees' decisions in their personal lives. The conclusion is that the temporary staffing industry, in its current form, will always produce precarity because the employees' job security is not prioritized. / Studien undersöker vilka former prekaritet kan ta inom bemanningsbranschen och hur bemanningsbranschen kan förstås som en producent av prekaritet. Utifrån ett arbetstagarperspektiv har vi genom kvalitativ metod och hermeneutisk ansats genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med bemanningsanställda inom industrisektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur arbetstagare i bemanningsbranschen upplever sina anställningsvillkor för att vidare kunna jämföra upplevelserna med tidigare kunskap om bemanningsbranschen. Med utgångspunkt i Guy Standings (2011) teori om prekariatet och David Harveys (1982, 2005) teorier om kapitalism och nyliberalism har vi tolkat framväxten och expansionen av bemanningsbranschen samt dess otrygga anställningsvillkor. Vårt resultat visar att bemanningsbranschens former av prekaritet tar sig i uttryck i  brist på integrering, kompetensutveckling och delaktighet samt anställningens påverkan  på arbetstagares privatliv. Slutsatsen är att bemanningsbranschen i sin nuvarande form alltid kommer att producera prekaritet eftersom arbetstagarnas tryggheter inte prioriteras.

This study aims to investigate manufacturing industries in the Gnosjö region’s perception of the skills shortage within the industry and how they experience the situation and are affected by it. The overall research question focus on examining how manufacturing industries within the Gnosjö region address the skills shortage. This is explored through breaking down the research question to examine the organizations’ understanding of the causes of the skills shortage in the region, their perspective on competence and their strategies to counteract the skills shortage. By using a hermeneutic methodology and a qualitative approach, interviews with eight HR professionals working at organizations in the manufacturing industry in the Gnosjö region formed the basis of the study’s findings. The results were interpreted based on the study’s theoretical framework and the presented prior knowledge. The conclusions are drawn from the findings and show various aspects. Causes of the skills shortage included outmigration from the Gnosjö region and a negative perception of the industry which reduces interest in working in the sector. Respondents primarily viewed competence in terms of longterm perspective and noted a redefinition of the concept of competence due to the skills shortage. Different ways to counteract the skills shortage are presented, including organization’s role in increasing interest in the industry, building of reputation to become attractive employers, recognizing well-being as a significant factor for employee retention, and approaches to competence development. This study aims to shed light on the problem of the skills shortage in the manufacturing industry, how to handle the skills shortage and provide different perspectives on competence. / Denna studie syftar till att undersöka tillverkningsindustrier i Gnosjöregionens bild av kompetensbristen inom branschen samt hur de upplever och påverkas av den. Den övergripande frågeställningen för studien handlar om att undersöka hur tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen upplever och hanterar kompetensbristen. Detta undersöktes genom att frågeställningen har brutits ner till att undersöka vad kompetensbristen i regionen beror på, hur respondenterna beskriver kompetens samt hur de motverkar kompetensbristen. Med hjälp av en hermeneutisk metodologi och en kvalitativ metodansats har intervjuer med åtta personer som är verksamma inom HR på tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen utgjort grunden för studiens resultat. Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och presenterade tidigare kunskaper tolkades resultatet. Slutsatserna av resultatet har olika aspekter. Orsaker till att kompetensbristen existerar visade sig bland annat handla om utflyttningen från Gnosjöregionen samt att det finns en negativ bild av industrin som minskar intresset av att arbeta där. Synen på kompetens från respondenterna handlade huvudsakligen om långsiktighet och att det har skett en omdefiniering av begreppet kompetens till följd av kompetensbristen. Olika sätt att motverka kompetensbristen presenteras genom organisationernas roll i att öka intresset för industrin, deras arbete med ryktesbyggande för att bli attraktiva arbetsgivare, hur de ser trivseln som en stor faktor till att anställda vill stanna kvar inom organisationen samt hur de arbetar med och ser på kompetensutveckling. Ambitionen med studien är att belysa problemet som kompetensbristen innebär för tillverkningsindustrin, hur man kan hantera den samt bidra med olika synsätt på kompetens.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Syftet med studien var att undersöka vilka stöd som matematiklärare erbjudits relativt programmering i matematikundervisningen. Därtill avsåg studien att undersöka vad matematiklärare önskar av ett stöd relativt programmering i matematik. Två datainsamlingsmetoder användes: en webbaserad enkät, och en semistrukturerad intervju. 29 enkätsvar erhölls och tre intervjuer genomfördes. Urvalspopulationen för dessa var matematiklärare i Stockholmsområdet. De insamlade data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där olika kategorier med tillhörande koder framkom, för att beskriva lärares uppfattningar av begreppet lärarstöd samt lärarnas åsikter om lärarstöd. Av enkätsvaren erhölls att 11 av 29 lärare upplevde att de inte erbjudits stöd för programmering i matematikundervisningen. Baserat på studiens resultat utvecklades ett lärarstödförslag vars syfte är att motsvara lärarnas önskemål på lärarstöd. Lärarstödförslaget består av ett upplägg för kompetensutveckling och lektionsplaner. / The purpose of the study was to examine which aids relative to programming in mathematics education the mathematics teachers have been offered. Moreover, the study sought to examine the desiderata of the mathematics teachers, relative to aid in programming in mathematics education. Two means of collecting data were used: a web based questionnaire, and a semi structured interview. 29 responses to the questionnaire were collected and three interviews were conducted. The sample population for the study was mathematics teachers in the Stockholm region. The collected data were processed with qualitative content analysis where different categories and codes emerged. The categories and codes describe the teachers’ understanding of the term teacher-aid, and the teachers’ opinion of teacher-aid. The questionnaire responses indicate that 11 of 29 teachers did not perceive that they were offered aid relative to programming in mathematics education. A teacher-aid-proposal with the purpose to match the desiderata of the teachers with respect to teacher-aids. The teacher-aid-proposal consists of a competence development arrangement and lesson plans.

Bakgrund: Det finns höga krav på ambulanssjukvården idag där ambulanssjuksköterskor förväntas bedriva en avancerad akutsjukvård och ta komplexa beslut. Återkoppling kan användas för att minska klyftan mellan nuvarande förståelse för en prestation i relation till målet med prestationen. Idag används återkoppling inom vissa delar av sjukvården i syfte att utvärdera om ett patientomhändertagande är adekvat utfört. Möjligheten till återkoppling skiljer sig dock åt inom den prehospitala akutsjukvården i Sveriges olika regioner. Detta ger skilda förutsättningar för ambulanssjuksköterskor beroende på var i landet de arbetar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts där tio ambulanssjuksköterskor inkluderades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Den återkoppling som förekommer idag upplevdes vara begränsad, otillräcklig och otillgänglig. Ambulanssjuksköterskor utnyttjar inte de strukturerade system som finns för återkoppling idag utan använder sig istället av informella sätt för att få återkoppling. Återkoppling anses kunna leda till kompetensutveckling för ambulanssjuksköterskor då de får en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel i besluten de tar. Återkoppling leder även till olika känsloyttringar och både förekomsten och frånvaron av återkoppling genererar olika emotionella uttryck. Slutsats: Återkoppling anses kunna bekräfta om en upplevd erfarenhet är sanningsenlig eller inte. I frånvaro av återkoppling sker prehospitalt beslutsfattande till stor del utifrån intuition och egna antaganden baserat på tidigare kunskap och erfarenhet. Framtaget resultat i föreliggande studie motiverar till att nuvarande system för återkoppling inom ambulanssjukvården bör ses över. Framtida forskning bör utforska den kliniska effekten av återkoppling och dess påverkan på yrkesutövning och patientvård. / Background: There’s a high standard of care required of ambulance nurses in the prehospital care setting where they are expected to accomplish an advanced emergency care and make complex decisions. Feedback can be used to bridge the gap between one's understanding of a performance in relation to its goals. Feedback is used in some parts of the healthcare setting with the aim of evaluating if the patient care is adequate. However, the possibility to receive feedback in the prehospital setting differs between the various regions in Sweden today. This gives ambulance nurses different prerequisites depending on where in the country they are employed.   Aim: The aim of this study was to explore ambulance nurses’ experiences of feedback.   Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted where ten ambulance nurses were included. Data were analyzed through a manifest content analysis with an inductive approach.   Results: The feedback experienced today is viewed as limited, inadequate and inaccessible. Ambulance nurses aren’t using the existing structured system to receive feedback but are instead using informal ways of getting feedback. Feedback is viewed as a means for professional development for ambulance nurses as they get an understanding of what is right and what is wrong in their decision making. Feedback also leads to different emotional expressions with both the presence and absence of feedback generating different emotional displays.  Conclusion: Feedback is considered to confirm if a lived experience is truthful or not. In the absence of feedback the prehospital decision making is largely based on intuition and presumptions grounded in previous knowledge and experiences. The result of this study motivates that the preexisting system for feedback should be reviewed. More research is needed to establish the effect of feedback on performance and patient outcome.