Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

The purpose of this study was to investigate site managers experience of Talent Management within an organisation in Sweden. The result showed that the site managers experience of the company’s work with Talent Management to certain extent were positive but also that there were areas that could improve. The company’s culture and working climate were two of the positive aspects that were mentioned. However, better information about the topic and the possibility for career development within the business were desired. These results go hand in hand with prior research about Talent Management as it relates to attracting, developing and retaining employees. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaplatschefers upplevelseravarbetetmed Talent Managementinom en svensk organisation. Resultatet visade att platschefernasupplevelse av verksamhetens arbete med Talent Management till viss del var positiva men också att det finns förbättringsmöjligheter.Företagets kultur och arbetsklimat var några av de positiva aspekterna som nämndes. Däremot önskades det bättreinformation kring ämnet och fler möjligheter till karriäravancemang inomorganisationen.Dessa resultat går i linje med tidigare forskning om Talent Management vad det gällerarbetet med att attrahera, utveckla och behålla medarbetare

Bakgrund: En rationell princip för investeringar i humankapital är att investeringen leder till förbättrad lönsamhet för organisationen. Allt sedan 1950-talet har organisationer i allt högre grad värderat sitt mänskliga kapital på samma sätt som andra kapitalslag. Ur den här ambitionen att förbättra och förändra humankapitalet har även svårigheterna med att påvisa de långsiktiga rationella effekterna blivit tydligare. Det är den här problematiken att avgöra värdeskapandet i kompetensutvecklingsinsatser som den här studien har undersökt. Utifrån institutionell teori som analysverktyg och tidigare forskning om Humankapital, HR och värdeskapande samt HRD analyseras och jämförs vilka kriterier och drivkrafter som ligger bakom investeringarna samt på vilket sätt värdeskapandet avgörs i praktiken. Syfte: Att utifrån ett institutionellt perspektiv skapa fördjupad kunskap om värdeskapandet i kompetensutveckling genom att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom beslut att investera i kompetensutveckling, samt vilka kriterier för framgång som finns. Metod: För att nå målsättningen att svara på studiens syfte har kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom elva semistrukturerade intervjuer med flerårigt erfarna HR-professionella personer inom kompetensutveckling. Slutsats: Studien visar att krav, eller frånvaron av krav, resulterar i att det sker en typ av isomorfism av kompetensutvecklingsinsatser där det förväntade värdet tas för givet. Studien visar att de HR-professionella anpassar sig till omgivningens krav på mätbarhet genom att uppfatta och uppge det förväntade värdet som en sanning, men i verkligheten är det få som följer upp insatserna för att säkerställa värdeskapandet. / Background: A rational basic principle when investing in human capital is that this investment will enable improved profitability to the organization. Ever since the 1950s organizations successively have put result value in their human capital investments in the same manner as other types of capital investments. This ambition to change and improve human capital also brings forth difficulties in practise to ensure long-term effects. This study is focusing upon this area of determining long-term values and demonstrate efficiency in human capital investments. Using institutional theory as a tool for analysis and drawing upon previous research in Human Capital, HR and value creation and HRD, criterias and driving forces behind these investments are analyzed to find knowledge about the operation in which value creation is determined. Purpose: That by institutional theory create increased knowledge about value creation in Human Resource Development through examining and clarifying driving forces and criterias for success behind decisions regarding investments in Human Resource Development. Method: In order to attain the objective of this study qualitative method have been used. This have been enabled through eleven semistructured interviews with experienced Human Resource Development professionals. Conclusion: The study shows that requirements, or the absence of requirements, results in a type of isomorphism regarding efforts in human resource development where the expected value is taken for granted. HR-professionals adjust to the demands of measurability their surroundings place upon them through perceiving and stating the expected value as a truth, although only a few follow-up their efforts to ensure that actual value has been created

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg. Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner. / This quantitative study has the purpose of mapping educational background and illustrate the possibilty of competence development in municipal elderly care. The study is based on answers from 108 electronic questionnaires from assistance nurses and nurse´s aides in municipal elderly care in Sweden. The result of the study shows that as much as 23,2% that are working in municipal elderly care is unqualified for their jobs. The study also shows that the municipalities around Sweden give their employees a good amount of competence development, but in the smaller municipalities there is less access to competence development than in the middle sized municipalities.

<p>This has been a practical innovation graduation project with</p><p>the focus of studying the impacts of downsizing on a learning</p><p>organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala.</p><p>This has been a part of an ongoing EU project funded by the</p><p>European Social Fund, ESF. We have, with the help of</p><p>interviews and surveys, gathered information on the present</p><p>situation and with the help of theoretical studies built a</p><p>framework on how a learning organization is viewed in</p><p>theory.</p><p>During our study we found that there are many components</p><p>to a learning organization. The company in question has</p><p>displayed some qualities that characterize a learning</p><p>organization such as a plan to train and further develop their</p><p>employees. The problem we found was lack of communication</p><p>and how this has resulted in a less successful outcome of the</p><p>ongoing courses. The reason for this has been primarily due to</p><p>major cuts in personnel. In that aspect we have found that the</p><p>downsizing has hurt the organization. It was, however,</p><p>unavoidable to make those cutbacks and we hope they can</p><p>move forward from this point. Luckily the project has just</p><p>begun and we hope that our suggestions will bring a more</p><p>cohesive structure to the project in the end.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats är de lokala styrdokumenten. Tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner/fall har valts. Samtliga skolor ligger i Mellansverige, i östra delen av landet.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen utgörs av en kort historik, från 1800-talet om lärarnas fortbildning. Nuvarande system för kompetensutveckling, delar av styrdokument, centrala begrepp, tidigare forskning om kompetensutveckling samt teoretiska perspektiv på kompetensutveckling har studerats.</p><p> </p><p>Resultatet visar, enligt dokumenten, att kompetensplanering sker i nära dialog med rektorer med hänsyn till verksamhetens och individers behov varför detta planeras utifrån en nedifrån- och upp modell. Detta kopplas till ett verksamhetsperspektiv eftersom yrkeslärarna också deltar i planering och beslut av sin egen kompetensutveckling. Men i och med att rektorn genom medarbetarsamtalet får en möjlighet att utifrån verksamhetens behov kontrollera yrkeslärarnas befintliga kompetens och därmed kompetensgapet så kopplas även detta till det målrationella perspektivet. Enligt studien står ofta branscherna för yrkeslärarnas kompetensutveckling inom karaktärsämne men eftersom branscherna fungerar olika varierar lärarnas intresse för kompetensutvecklingen också, vad händer då? Samtliga respondenter påpekar att kompetensutveckling finansieras med hjälp av skolans och programmens rambudget och statliga kompetensmedel inom ramen för det så kallade lärarlyftet. Enligt studien betonas vikten av forskning och att yrkeslärare behöver teorier för att medvetandegöra sig eftersom dem inte är, enligt respondenten, lika duktiga på teorier som på praktiken. Studien visar också att samtliga respondenter anser att kompetensutveckling absolut är nödvändigt för yrkeslärarna för att bland annat kunna bemöta alla elevgrupper samt att behålla sin auktoritet som lärare. Däremot saknar samtliga respondenter ett systematiskt tillvägagångssätt vad gäller såväl identifiering av kompetensgap som planering och utvärdering av kompetensutveckling för yrkeslärarna.</p>

<p>Abstract</p><p>Birgitta Norberg Brorsson. 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. (You just kind of write. Writing and writing contexts in the years 7 and 8 of the compulsory school).</p><p>This thesis deals with writing and writing contexts in the latter part of the Swedish compulsory school and with the interrelationship between the individual and the context, between the pupil, the teacher, the instruction of writing in the short and long perspective and the school as organization and institution. The general aim of the study is to deepen the understanding of school writing and its conditions by describing, analysing and interpreting the writing instruction from the teachers’, the pupils’ and my own perspectives. Fieldwork for my ethnographic study was conducted in two parallel classes, 36 pupils in all, over three terms in which all texts written during Swedish lessons were gathered. The theoretical framework is the sociocultural approach based on research by Vygotsky and Bachtin. Six texts written by three pupils regarding structure, style and teacher’s written response and the instruction in connection with the writing are analysed. The instruction in the long perspective is analysed with regard to what extent it offered the pupils coherence in their studies. To analyse the instruction in an organizational and institutional view concepts from Berg’s studies on school cultures and Langer’s research on effective American schools are used.</p><p>One major result is that the task, the receiver, the teacher’s response and the non-dialogic classrooms are factors with great impact on the pupils’ texts. Most tasks require that the pupil’s private, personal life and experiences are focused, e.g. in the many narrative texts, whereas discursive texts are not represented at all in the material. The instruction in the long perspective can in the main be characterised as catalogues, i.e. it does not lead to knowledge-in-action and is similar to Swedish as a proficiency subject. As to teacher response it is not possible to see any progression during the three terms but the same aspects are commented on in most texts in both classes and do not improve the texts. The culture and traditions of the school are important influencing factors in the teaching. One reason for this is the lack of in-service training of the teachers when the new steering system of the Swedish school was introduced in the middle of the 1990’s. When organizations undergo fundamental changes traditions seem to exercise greater influence on actors than otherwise. Time has great impact on school activities and three conflicting concepts of time are present at school: the pupil’s activity time, the teacher’s linear time and the institutional time. The work teams play a vital role for the teachers but the care of the pupils take most of their time. Pedagogic and didactic discussions are rare and subject matters have no forum at all. Many of the factors in the writing contexts are institutionally influenced and hence difficult to change but teachers and pupils are actors in school as organization and institution. This means that they can reproduce or transform the structures. In this there are developmental potentials.</p><p>Key words: compulsory school, writing contexts, school genres, structure, style, response, knowledge-out-of-context, individual, narrative, in-service training, subject didactics, time, work teams, institution</p>

<p>The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication.</p><p>The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality.</p> / <p>Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation.</p><p>De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.</p>

The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication. The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality. / Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation. De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.