Det upplevs bristande forskning om kompetensutvecklingens effekter, specifikt de effekter som sker på individnivå (Ellström &amp; Kock, 2008; Jönsson &amp; Schölin, 2013). Därför är syftet med den här studien att få en fördjupad förståelse för hur individen upplever vad kompetensutveckling kan ge. Studien utfördes på ett stort företag som tillämpar ett brett kompetensutvecklingsutbud för sina anställda med både kravsatta och frivilliga kompetensutvecklingsmöjligheter. Därför är studiens andra syfte att tolka och förstå individens upplevelse om vad kompetensutvecklingen kan ge utifrån tankar om tvingande eller frivillig kompetensutveckling. För att nå kunskap och insikt kring ämnet antar studien därför en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis upplevde intervjupersonerna att kompetensutveckling bidrog med en identifikation med företaget, förändrad identitet, personliga inställningar, kontroll, gemenskap, välmående, en attraktionskraft och karriärmöjlighet. Upplevelserna kring vad kompetensutveckling kan ge förändrades inte om kompetensutvecklingsaktiviteten var tvingande eller frivillig. Intervjupersonernas upplevelser var att företagets ledarstil genomsyrades av öppenhet och medbestämmande och att de tydliggjorde sina motiv för utbildningarna och därmed var en anledning till varför dessa inte upplevdes som ett krav. / <p>Ledning och strategiskt personalarbete (LOSP) 3, 30 hp</p>

Vårt syfte med den här studien har varit att öka kunskapen om hur pedagoger förhåller sig till användandet av lärplattor i förskolan. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, där vi har intervjuat åtta pedagoger som arbetar i förskolan. Vi har sedan analyserat vårt material med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visar att det skiljer sig en del i hur pedagoger använder sig av och förhåller sig till lärplattor i förskolan. Några pedagoger använder lärplattan till många olika saker, och lärplattan är alltid tillgänglig för barnen. Det förekommer även att pedagoger har en negativ inställning till det digitala i förskolan och att de anser att lärplattor inte hör hemma i förskolan och att barnen i princip behöver skyddas ifrån lärplattan. Resultatet visar även att många av pedagogerna har liten eller ingen kunskap om hur lärplattor kan användas, detta ofta i kombination med att pedagogerna har fått väldigt lite kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur medarbetarna på ett företag som arbetar med kompetensutveckling resonerar kring sin egen kompetensutveckling, detta i relation till företagets kompetensutvecklingskultur. De två formulerade frågorna är; Hur ser företagets kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv samt Hur ser medarbetarnas individuella kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv. Studien gjordes i samverkan med ett företag och studiens empiri bygger på en enkätundersökning med 69 konsulter som arbetar på olika enheter inom företaget. Den teoretiska referensramen består av Bryk och Schneiders teori om relationell tillit och Wermkes teori om kompetensutvecklingskultur. Studien utgår från tidigare forskning som behandlar kompetensutvecklingskultur ur ett kontextuellt sammanhang samt hur lärande kan beskrivas som en dynamisk process som oavbrutet förändrar individers sätt att tänka, deras uppfattningar och intellektuella förmågor utifrån deras kulturella och sociala kontext. Tidigare forskning berör även hur avgörande förståelsen för såväl den historiska som den konceptuella kontexten är för att skapa tillit inför olika val av källor för kompetensutveckling hos lärare samt forskning som visar på ett starkt statistiskt samband mellan ökad akademisk produktivitet och tillit. Ur resultatet kan utläsas att medarbetarna upplevde att de i hög utsträckning själva tog initiativ till sin kompetensutveckling och att beslutet om kompetensutveckling i hög utsträckning fattades tillsammans med en överordnad. Vidare framkommer det ur resultatet att tilliten på företaget generellt är hög. Dessutom tyder resultaten med några få undantag på att det finns en stark kompetensutvecklingskultur på företaget som grundar sig på idén att det finns en gemensam professionell kultur bland de anställda och att de har gemensamma uppfattningar om hur kompetensutveckling äger rum på företaget.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010 Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson. Handledare: Marja Soila Wadman Titel: Varför hyr företag in extern personal? Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag. Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori. Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media &amp; PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier. Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck. Förslag till fortsatt forskning: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.

Syfte: Genom att svara på våra tre frågeställningar vill vi skapa en större förståelse för vad som driver medarbetare att vilja axla en chefsposition. Genom denna förståelse vill vi också kunna bidra till vetskapen om hur arbetsgivare på ett bättre och genomtänkt sätt kan möta dessa drivkrafter för att fånga upp kompetenta kandidater till vakanta chefspositioner och på ett hållbart och långsiktigt sätt säkerställa sin chefsförsörjning. Metodik: En fallstudie på Landstinget i Kalmar län har genomförts utifrån ett abduktivt angreppssätt. Genom en kvalitativ forskningsstrategi har data samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens deltagare uppfattar att chefspositioner präglas av ensamhet, högt ställda krav samt möjligheter att påverka organisationen och sin egen arbetssituation. Vidare är drivkraften bakom viljan att bli chef att kunna påverka och skapa resultat för och tillsammans med medarbetare. Det är också en drivkraft att utvecklas personligen, från medarbetare till positionen som chef samt i rollen som chefspositionen medför. För medarbetare vars utveckling stagnerat i grundprofessionen utgör chefspositionen nästa steg för personlig utveckling, vilket kan väcka ett intresse och en drivkraft mot chefspositionen. I traineeprogrammet motsvaras individens förväntningar då mycket fokus ligger på självutveckling och utformning av ledarskap. Dock uppstår ett problem när chefspositionen sedan inte ger utrymme för chefer att få utlopp för sina drivkrafter. Chefspositioner har visat sig kräva mycket annat än just möjligheten att utöva ledarskap. Bland annat äts chefer upp av mängden administration, koordinering och möten och lite tid blir således över för ledarskap. / Purpose: By answering our three research questions, we want to create a better understanding of what motivates people to become managers and to undertake the responsibilities and expectations that comes with the position. Through this understanding we also want to contribute to the knowledge of how employers in a better and well-reasoned way can meet these motivation factors in order to capture qualified candidates for vacant management positions and in a sustainable and long-term way ensure its supply of managers. Methodology: A case study on the Kalmar County Council has been conducted with an abductive approach. Through a qualitative research method data has been collected using semi-structured interviews. Conclusion: The study's participants perceive that managerial positions are characterized by loneliness, high requirements and opportunities to influence the organization and their own work situation. Further, the motivation factors behind the desire to become a manager are to be able to influence and create results for and with employees. Another motivating factor is personal development, in terms of advancing from employee to manager, as well as the ability to develop in the management position itself. For employees whose development has stagnated in their profession, the manager position can offer a possibility to further development, which can arouse an interest for management. The trainee program has been shown to correspond to the individual's expectations where focus lies within self-development and the configuration of leadership. However, a problem arises when in the next step the management positions does not allow managers to vent their motivations. Management positions have been shown to require more than just the ability to exercise leadership. For instance is the ability to exercise leadership inhibited by the amount of the administration, coordination and meetings which leaves little time for leadership.

The purpose of this thesis is to compare international ideal competencies for Special Collections librarianship to the possibility to acquire these competencies as a student of library education or as a professional librarian with the care of special collections in a public library in Sweden today. The questions posed are: How are international ideal competencies concerning special collections looked upon in Swedish public libraries? How can students or professional librarians today acquire competences necessary for the work at hand in special collections? Suggested in this thesis is to emphasize the importance of understanding that handling special collections demands other skills and belongs to other practices than ordinary work in a public library. The major discrepancy with international ideal competencies consists in the lack of ways for education in the field of special collections for both students and professional librarians in Sweden today.

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. / The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.

<p>How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation.</p><p>My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious.</p> / <p>Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Arbetets art: Uppsats i pedagogik, 41–60 poäng</p><p>Titel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.</p><p>Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations’ competence development within three branches.</p><p>Författare: Jane Johansson</p><p>Pernilla Ridal</p><p>Eva-Britt Strand</p><p>Handledare: Linda Reneland-Forsman</p><p>Antal sidor: 38 sidor</p><p>Problem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiska</p><p>grundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.</p><p>Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats. Resultatet visar att arbetsgivarens pedagogiska grundsyn till stor del avspeglar sig i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. Det som skiljer sig åt är att den människosyn som framträder i dokument och arbetssätt hos tjänste- och producerande företag inte återspeglas i de insatser som gjorts. I diskussionsdelen förs en diskussion om hur den pedagogiska grundsynen kan tolkas och uttryckas i förhållande till våra frågeställningar.</p><p>Nyckelord: kompetens, kompetensutveckling, kunskap som produkt och process, kunskapssyn, människosyn, samhällssyn, pedagogisk grundsyn.</p>

<p><strong>Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 201</strong>0</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.</p><p><strong>Handledare:</strong> Marja Soila Wadman</p><p><strong>Titel:</strong> Varför hyr företag in extern personal?</p><p><strong>Bakgrund</strong>: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.</p><p><strong>Syfte</strong>: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion). Personerna som intervjuats är: Anne Bergstrand (SVT), Helen Gröön (Atea Logistics), Karin Korpe (Fortnox), Lena Björkqvist (VEAB), Mikael Berg (GoodRace) och Åke Blomqvist (Södra Timber). Materialet i empirin har sedan analyserats med hjälp av fördjupade teoretiska studier.</p><p>Resultat och slutsatser: De främsta faktorerna till varför företag hyr in extern personal till deras verksamhet är att de köper sig en viss ansvarsfrihet. Denna ansvarsfrihet gör att verksamheterna kan agera mer flexibelt och agera bättre och snabbare på omvärldstryck.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: en fördjupad undersökning i företags förtroende till bemanningsföretagen och tillhörande personal.</p>