Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

Digitaliseringen av dagens samhälle är i ständig rörelse och gör ständiga avtryck i vår vardag. Den konstanta närvaron av digitala verktyg har påverkat förskolans arbetssätt och hur de ställer sig till användandet av digitala verktyg. Under den senaste tiden har det lagts tid och pengar på kompetensutvecklande åtgärder inom digital teknik och det har delvis resulterat i förbättrade kunskaper inom digitala verktyg men även att många förskolor numera har en digitaliseringsplan ute i förskoleverksamheten. Trots denna satsning finns det fortfarande en osäkerhet bland förskollärare och deras användande av de digitala verktygen. Denna studie utgår från socialkonstruktivismens ansatser och analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där förskollärares berättelser analyserats. Studien är en kvalitativ studie som med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker hur förskollärare berättar om arbetet med digitala verktyg tillsammans med barnen. I resultatet framgår att de digitala verktygen oftast används som ett hjälpmedel i lärtillfällen och att barnen redan innan de börjar förskolan besitter en viss typ av digital kompetens. Av resultatet kan vi även redovisa att förskollärares intresse har en avgörande roll i hur de använder de digitala verktygen ute i verksamheten. De slutsatser som dragits av resultatet är att förskollärares eget intresse styr över vad de anser sig behöva kompetensutveckling i samt hur de tar sig till den kompetensutveckling som erbjuds.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades. Resultatet av sammanställning och granskning av artiklarna visar att sjuksköterskor med svaga datorkunskaper hade svårt att anpassa sig till e-learning. Stöd från kurskamrater och lärare upplevdes som väldigt viktigt, dock saknade många ansikte-mot-ansikte kontakten. E-learning upplevdes som ett flexibelt inlärningssätt som krävde självdisciplin. För att kunna tillgodogöra sig utbildning via e-learning krävs basala datorkunskaper och resurser i form av tid, tillgång till dator samt mänsklig och teknisk support. / The fast development of knowledge within the healthcare section demands that the nurse continuously develop their competence in order to provide the patient’s safety. The nurse’s competence development is more and more done through e-learning, electronic learning, which is a relatively new form of learning. E-learning means that learning is done with the help of computers through networks. The purpose of the study was to investigate the nurse’s attitude to and experience of e-learning connected to competence development, by summarizing current scientific literature. Searching in four databases, Cinahl, ERIC, PubMed and The Cochrane Library resulted in ten scientific articles which were critically examined and analyzed. The result of the summarizing and examining of the articles show that nurses with weak computer skills found it difficult to adjust to e-learning. Support from classmates and teachers were experienced to be very important, but many missed the face-to-face contact. E-learning was experienced to be a flexible way of learning, which demanded self-discipline. In order to utilize education through e-learning basic computer skills and resources as time, computer access and human and technical support are needed.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar. / Active health care professionals find that the nurse program has come to rely too heavily on theory, and there is a perception in the field that newly graduated nurse’s lack certain basic skills. Based on this information, this empirical study was conducted to see how newly graduated nurses experience a trainee programme and how it affect the competence and their confidence in their nursingroles. Five nurses who have completed the trainee programme was interviewed about their experiences from the program and how they thought it has influenced them and how it has affected their nursingrole. Through qualitative content analysis it emerged that the nurses, during their time in the program, saw and experienced more than they were likely to do without it. The result was that they felt well prepared for their future in the profession and ready for new challenges.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och skolan får en allt större roll i att organisera ett hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver hur ett samarbete med elevhälsan tas i uttryck, samt att få en större förståelse över hur fritidslärare upplever att de arbetar hälsofrämjande och hur det kan te sig i praktiken. Vi har samlat in empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer med åtta fritidslärare som arbetar i två olika svenska kommuner för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens analysmetod baseras på tematisk analys som innebär att det empiriska materialet har identifierats och kodats och utifråndet skapat tre teman till studien. Resultatet redovisas baserat på de tre olika teman som är: hälsofrämjande och förebyggande arbete, kompetensutvecklingsbehov samt samverkan, som är kopplade till studiens två olika frågeställningar. Vidare i studien analyseras och diskuteras resultatet utifrån den bakgrund och den tidigare forskning som står till grund för studien, kopplat till tidigare nämnda teman. Denna studie bidrar med kunskap och inblick i hur fritidslärare ser på och förhåller sig till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Denna studie bekräftar även hur bakgrunden och den tidigare forskningen betonar vikten av fungerande sociala relationer i fritidshemmet och en verksamhet där alla är inkluderad i det hälsofrämjande arbetet.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för nyanlända individer som kommer till Sverige, där de står inför unika utmaningar och behov. Att vägleda nyanlända elever innebär att navigera genom en komplex process som kräver inkludering och kunskap om de lagar och regler som styr deras möjligheter att intergreras i utbildning och arbetsliv. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kompetens i det dagliga arbetet med nyanlända elever. Studiens frågeställningar är: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin kompetens i sitt arbete med nyanlända elever? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stärka sin kompetens kring nyanlända elever? I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerde intervjuer genomfördes med åtta studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet analyserades med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development av Patton och McMahon och SocioDynamic Counselling av Peavy. Resultatet visar att genom praktisk erfarenhet och interaktion med nyanlända elever har studie- och yrkesvägledarna kunnat lära sig om deras specifika behov och utmaningar. Informanterna upplever även att samtalsmetodik samt tydlig kommunikation som en viktig kunskap i vägledning med nyanlända elever. En viktig upptäckt var dock att det fanns en brist på resurser och möjligheter till kompetensutveckling inom vägledning av nyanlända elever. Detta begränsar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att uppdatera sina kunskaper och färdigheter för att bättre kunna möta behoven hos denna särskilda elevgrupp.

Det här examensarbetet undersöker fem gymnasielärares syn på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor och är i skiftande åldrar och har olika mycket erfarenhet. Undersökningen har gjorts genom separata kvalitativa intervjuer där utgångsfrågorna har rört lärarnas uppfattning om provens relation till bedömning, undervisning och generell syn på dem. Proven i Svenska 1 och Svenska 3 kan göras på hösten eller våren, men oftast görs de i slutet av kursen på våren. De blir därför ofta bland det sista eleverna gör i årskursen och kräver mycket tid av lärare i form av förberedelser, genomförande och bedömning. Lärarna är kluvna till proven, de anser ofta att innehåll och utformning är bra, men är kritiska till tiden som genomförande och rättning tar i förhållande till bedömningsunderlaget de genererar. Arbetet relaterar lärarnas syn på proven till styrdokument och litteratur angående bedömning och kompetensutveckling. Undersökningen visar att de nationella proven påverkar proven i viss utsträckning, men detta upplevs inte som ett problem. Dels för att lärarna vill att eleverna ska klara de nationella proven, dels för att de anser att de färdigheter som proven mäter är viktiga. Arbetet lyfter även fram den potentiella inspiration till kompetensutveckling och kollegialt lärande som sambedömning och diskussion av proven skulle kunna utgöra.

Studiens syfte är att belysa förutsättningar för förskollärares professionella lärande och ämneskompetens som ett steg i professionsutvecklingen. För att besvara vårt syfte har vi utgått ifrån tre förskollärares och en förskolechefens tankar och erfarenheter av Matematiklyftet i förskolan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt följande teoretiska begrepp: ämnesdidaktik, förskollärarens kompetens och det professionella lärandet. Matematiklyftet har erbjudit möjlighet till förskollärarna att utveckla de nödvändiga kompetenser som de behövde för att kunna tillmötesgå målen i Lpfö 98/2010 för barns matematiska utveckling. Analys och resultat visar att en kompetensutvecklingsinsats, som Matematiklyftet är, inte bara bidrar med ämnesdidaktiska kompetenser hos förskollärare utan den kan påverka pedagogens tankesätt i ett större sammanhang.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter. Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ansatserna i studien kan hänföras till ett systemteoretiskt perspektiv. Med hjälp av systemteorin kan vi få syn på de olika aktörernas förväntningar samt skolornas förutsättningar för handledning och identifiera dess effekter. Vid tolkning av intervjumaterialet används en hermeneutisk ansats där vi beskriver och lyfter fram det studien visar utan att generalisera. Metod Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av respondenternas inställning till specialpedagogisk handledning. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med hjälp av tidigare forskning samt vår erfarenhet och förförståelse kring ämnet handledning. 3 Resultat I vår studie har det visat sig att specialpedagogerna upplever ett starkt behov av stöd från ledningen för att grupphandledning ska bli av. Resultatet har visat att det finns en brist i kommunikationen mellan skolledare, specialpedagoger och lärare kring betydelsen av specialpedagogisk handledningen. Vidare pekar resultatet på att orsaken till detta först och främst är att skolledarna tycks sakna kunskap kring handledningens syfte och dess effekter.