Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen.Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte.Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet. / The purpose of this study is to examine how professional guidance counselors do to be employable, how the skills development within the workplace works and who is responsible for the development of skills. The study also refers to the meaning of networking.To get the information, qualitative interviews were done with six professional guidance counselors about their experiences related to the purpose of the study.The most important aspects of the result were that employability is difficult to define. Skills development within the workplace of professional guidance counselors in the town where the study was made, suffers from a lack of financial resources. Mainly you and partly your headmaster are both responsible for your skills development. It was also found that networking is of importance for professional guidance counselors to among other things provide support and security.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling. Resultatet av intervjuerna visar att de intervjuade lärarna anser att de har den formella kompetens som krävs för att genomföra sina arbetsuppgifter, men den reella kompetensen behöver däremot en konstant förnyelse, eftersom förändringar ständigt pågår i samhället och skolväsendet, och nya krav hela tiden ställs när det gäller globalisering och informationsteknologi. Behovet av kompetensutveckling är individuellt, och lärarna anser att de själva får ta hela ansvaret för sin kompetensutveckling. Organiserad fortbildning, läsning av facklitteratur, praktik och nätverk är betydelsefullt för lärarnas kompetensutveckling. En del kompetensutveckling har sin grund i lärarens vilja att bekosta denna själv. En del lärare får kompetensutveckling som sidoeffekt av att driva egna företag. Förutom ämnesfördjupning leder kompetensutveckling till ökad trivsel, självförtroende och professionell tillfredsställelse, vilket gynnar elevens möjligheter till måluppfyllelse och bättre studieresultat.

No description available.

I dagens kunskapssamhälle ställs det höga krav på individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslånga lärandet och poängterar att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillväxt och välfärd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda på hur organisationer och individer egentligen ställer sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda på vilka mål SKF har med att erbjuda sina anställda kompetensutveckling. Ett andra syfte har varit att ta reda på vilka mål de anställda har med att delta i verksamheten. Slutligen har studien syftat till att undersöka om medarbetarna anser att den kompetensutveckling de har fått har bidragit till att uppfylla deras mål. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och informationssökning. Resultatet visar på att SKFs mål är att ha en välmående personal med hög kompetens och på detta sätt vara konkurrenskraftiga i den globala ekonomin. De anställdas mål är att vara anställningsbara, kunna utföra sitt arbete på ett bättre sätt, att få en större förståelse för helheten i arbetet, känna större delaktighet i arbetet och nå personlig utveckling. De är till största del positiva till kompetensutveckling och vill gärna delta i denna verksamhet. SKFs mål har därför goda förutsättningar att uppnås. Studien visar dock att medarbetarna i efterhand inte alltid är nöjda med den utbildning som de fått. De anser bland annat att det saknas en koppling till deras dagliga arbete, att de redan kunnat det som kursen handlat om, att det kan kännas stressigt att kompetensutveckla sig samtidigt som produktionen skall flyta på som vanligt och att utvärdering och uppföljning varit bristfällig. I diskussionen argumenteras för att SKF skall fortsätta att satsa på kompetensutveckling. Denna verksamhet bör dock, för att vara mer fruktsam för både företag och individ, regelbundet utvärderas och diskuteras i samråd med medarbetarna som deltar i utbildningssatsningarna. / In today’s knowledge society competence demands of individuals and organizations are increasing. Politicians talk about a lifelong learning and emphasize the human right for development possibilities. They argue that competence development is a strategy for growth and welfare. These thoughts have contributed to an interest in finding out what organizations’ and individuals’ attitudes are towards this activity.The purpose of this study has been to find out what types of goals SKF has by offering competence development to their employees. A second purpose has been to find out what goals employees have when they participate in training activities. Finally the purpose has been to determine whether the employees think the competence development offered by SKF has contributed to fulfill their goals. The study was completed through qualitative interviews and independent research. The result shows that the goals of SKF are to have healthy and highly competent employees, and as a result increase SKF’s competiveness in the global economy. The goals of the employees are to improve their competiveness in the job market, learn how to work more effectively, to obtain a more comprehensive view of how their work fits into the bigger picture at SKF, to feel more involved in their work and to develop on a personal level. Mostly they have a positive attitude towards competence development and they are willingly participating in the activities. SKF´s goals therefore have good chances of achievement. Yet the study also shows that the employees are not always satisfied with the training they receive. They think a connection to their real work tasks is missing or that they already knew the contents of the course. They also say that competence development sometimes can be stressful because the production of the factory has to be maintained and that the follow-up and evaluation has been insufficient. In the discussion I argue for continuing investments in competence development. To make these activities more profitable for both the company and individuals they should be evaluated on a regular basis and discussed in consultation with the employees participating in the training.

För att kunna möta kraven som ställs på dagens hälso- och sjukvård krävs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lärande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angående sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgått kompetensutveckling kände sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade även arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och därmed stannade längre på respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling måste analyseras och strategier för kompetensutveckling måste skapas för att kunna säkerställa att kunskapsnivån inom sjuksköterskeyrket håller jämna steg med hälso- och sjukvårdens utveckling. / The registered nurse has to take part of continuing education through competence development in order to cope with the new demands in the healthcare section. The purpose of this literature review was to summarize the findings of studies on the subject of competence development for registered nurses. The result showed that nurses that take part of competence development felt secure and competent and were satisfied with their profession. For the employer the benefit of competence development for the nurses lied in the higher extent of devoted, satisfied personnel that stay longer at their positions and in employment. There were however factors that could disturb the continuing education of the registered nurse and these should be analyzed. There should also be put up a strategy for competence development for postgraduate nurses in order to maintain the level of knowledge that is necessary for keeping up with the demands of the healthcare profession of today. Keywords: competence, competence development, education, nurse, postgraduate

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. Till följd av detta gav regeringen år 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsätta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen.Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utsträckning. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua åtta pedagoger från två rektorsområden. I vårt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sätt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsområde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsområde 2 arbetar pedagogerna väldigt spontant med matematiken utan att ens tänka på att man gör det. Pedagogerna i rektorsområdet 1 har mer utbildning, kompetens, är i genomsnitt äldre och har mer arbetserfarenhet med barn i jämförelse med rektorsområdet 2. Resultatet visar också att om barn får möta matematik på ett lustfyllt sätt ökar deras nyfikenhet och vilja att lära.

AbstractCharlotta Moritz och Hanne Kirsten 2016 Motiverande samtal i skolan (School based Motivational interviewing). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.Den svenska skolan idag lider brist på motivationskapital. Det leder till att elevernas resultat sjunker och lärarnas sjukskrivningar ökar. Skoldebatten har en tendens att inta problemfokus istället för att finna lösningar. Det är därför viktigt att skolutveckling handlar om att försöka hitta, eller utveckla och anpassa, sätt att möta de problem som finns i skolvardagen.Vi vill undersöka om samtalsmetoden MI kan vara ett användbart redskap för specialpedagoger när de möter behovet av motivation hos pedagoger och elever i skolan. Vidare vill vi problematisera kring arbetets empiri med hjälp av motivationsteori kompetensutvecklingsteori och KASAM. Detta för att, med vetenskapligt förhållningssätt, kunna bidra med underlag för överväganden kring MI i en skolkontext.Arbetet har tre huvudsakliga frågeställningar:•Vilka erfarenheter har de intervjuade specialpedagogerna av metoden MI?•Har MI bidragit till kompetensutveckling hos specialpedagogerna?•Finns skillnader mellan specialpedagogernas uppfattning av MI och upphovsmännens definition av metoden, och vad gör det i så fall med användbarheten i en skolkontext?Arbetets upplägg är induktivt. Kvalitativa intervjuer utgör empirin. Tre specialpedagoger intervjuades i ett inledningsskede, därefter intervjuades en utbildare av metoden MI. Noggranna jämförelser mellan empiri och forskning ligger till grund för resultaten. Som analysverktyg i arbetet används dels Dreyfus och Dreyfus ”Skill Acquisition” modell dels motivationsteorier: Rogers ”Client Centered Therapy”, Deci och Ryans ”Self Determination Theory”, och Banduras ”Self-efficacy Theory".Resultaten visar på breda möjligheter för användandet av MI i skolan. Resultaten visar också att skolans praktiska aspekter gör att möjligheterna kan begränsas.Kompetensutvecklingen inom MI har bidragit till en upplevd förstärkning av relations-kompetensen hos specialpedagogerna. Den tekniska delen av MI-kompetensen hos informanterna förblir, i vårt arbete, till viss del otydlig.MI som metod och förhållningssätt rimmar väl med KASAM vilket kan sägas vara en del av kärnan i specialpedagogens yrkesutövande. De specialpedagogiska implikationerna blir följaktligen att ta ställning till om den egna verksamheten har, eller kan skapa, förutsättningar som gör att MI kan leda till positiva resultat.Elevers och lärares motivation i svensk skola är ett relativt outforskat område. Kontextbunden forskning inom både motivation och MI är därför angeläget.Nyckelord: Motivation, Motivational Interviewing, samtal, relationskompetens, kompetensutveckling.