<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen. Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha uppföljning.

<p>Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.</p><p>Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.</p><p>Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.</p>

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem. Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm. Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. </p><p>Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver. Vi har kommit fram till att många pedagoger drar sig för att anmäla ett barn som de tror far illa till socialtjänsten. Vi har sett många andledningar till varför inte pedagoger anmäler men den största andledningen som vi ser det är att pedagogerna saknar förtroende för socialtjänsten, vilket även litteraturen poängterar. Vi vill med det här arbetet belysa hur viktigt ett fungerande samarbete mellan skolan och socialtjänsten är för att barnet ska få den bästa möjliga hjälp det behöver. Nyckelord Anmälan, sexuella övergrepp, barn som far illa, förskola/skola, socialtjänst, samverkan</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver. Vi har kommit fram till att många pedagoger drar sig för att anmäla ett barn som de tror far illa till socialtjänsten. Vi har sett många andledningar till varför inte pedagoger anmäler men den största andledningen som vi ser det är att pedagogerna saknar förtroende för socialtjänsten, vilket även litteraturen poängterar. Vi vill med det här arbetet belysa hur viktigt ett fungerande samarbete mellan skolan och socialtjänsten är för att barnet ska få den bästa möjliga hjälp det behöver. Nyckelord Anmälan, sexuella övergrepp, barn som far illa, förskola/skola, socialtjänst, samverkan

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt.   Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet.   Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag.   Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt.

<p>Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt.</p><p> </p><p>Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet.</p><p> </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ”Hur ser pedagoger på inkludering?”För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har. I förskolan ses inkludering som en naturlig del i verksamheten. Därför ville vi undersöka hur förskollärare och grundskollärare ser på inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur ”en skola för alla” kan uppnås.Resultatet tyder på en viss skillnad hos förskollärares och grundskollärares syn på inkludering. Olika grader av inkludering används och vi kan utläsa ur resultatet att det rör sig om svag- eller stark inkludering.